Svårt att säga, de flesta sådana verk producverar både el och värme. Hade de bara producerat värme hade effektiviteten legat klart lägre.K karlmb skrev:
Om jag skall gissa så kanske man skulle behöva 6-7 TWh, eller ytterligare en kärnkraftsreaktor. Men eftersom värmeverken nästan bara används på vintern så får du nog räkna med två reaktorer.
Jag fick EOn:s näst sista elhandelsräkning med rörligt pris innan bytet till Vattenfall 3 år fast. Nästan 68 öre/kWh i maj. Bara 6 öre från det fasta pris jag tecknade. Är det vattenbristen som gjort elpriset så högt även i område 2 vid en tid det brukat vara billigt?
Det är ett missförstånd. Jag skulle bli förvånad om mer än 10% av verken även genererar el tyvärr.pacman42 skrev:
De allra flesta står och dumeldar sopor eller något annat som tidigare var olja.
Typ… svenska KKV ur drift också.MultiMan skrev:
Det har sparats/effektiviserats mycket de senaste 30 åren eller så.trähandtag skrev:
Alla lågt hängande frukter är plockade. Prognosen nu med datacenter är nog att elförbrukningen kommer öka rejält.
Sedan är inte produktionskostnaden så hög för t ex sol och vind. Så många är nog ok med att förbruka el till sådana priser. Problemet är att det tillkommer mycket skatter.
intressant och lite knepigt ämne...
man kan anta att det finns besparingar att göra – men de kommer också med en kostnad, så om det finns lönsamhet blir en ytterligare dimension
en annan aspekt är tidskonstanten för åtgärder – antag en (helt fiktiv) trevlig besparing genom att införa fyrglasfönster, det torde ta decennier innan alla fastigheter har bytt till fyrglas; och så vidare
för vissa individuella aktörer finns det väl knappt någon övre gräns på besparingar, men för branschen/landet/klotet som helhet kan samma åtgärd vara marginell
men om vi tar en liten titt på elförbrukningen i Sverige den senaste tiden och använder den breda penseln så kan man rita elförbrukningen för lite olika brukarkategorier som:
tårtbitarnas storlek motsvarar elförbrukningen under 2024, procentsiffrorna anger hur förbrukningen för respektive tårtbit har förändrats sedan 2008
den svenska elförbrukningen fördelar sig på tre huvudkategorier – industrin, bostäderna, allt annat fint
elförbrukningen
– för industrin har gått stadigt neråt över åren, där spelar nog effektivisering en stor roll, liksom en och annan nedlagd industri (samtidigt som andra industrier har tillkommit)
– för småhus ligger förvånansvärt stadigt över åren (besparingar motverkas av ny elbilladdning?), medan den har sjunkit för flerbostadshusen
– för fritidshus synes ha ökat, men siffran ger en skev bild då 2008 hade osedvanligt låg förbrukning och 2024 ovanligt hög
– för övriga fastigheter ökade förbrukningen stadigt under den första delen av perioden (byggen av köplador och logistikcenter??), för att sedan plana ut
– för IT har sexdubblats, från 0.5 till 3 TWh/år – torde främst vara kopplat till datacenter
–för järnväg har sjunkit något trots kraftigt mer resande
det finns förstås brister i metodiken med att jämföra två separata årtal med varandra – det fångar inte andra fenomen för de två valda åren såsom hög-/lågkonjunktur, mild eller kall vinter, med mera – men ger en viss känsla ändå...
en mixad bild – men numera klarar vi av mer, samtidigt som vi förbrukar mindre el
blickar vi utåt världen ser utvecklingen helt annorlunda ut – där växer elförbrukningen mycket snabbare än vad man kan tänkas hämta hem i effektivisering
![ökning av global elförbrukning från 2000 till 2025 [%].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/967/967536-574a5cdffc44e77e2a9e4e51786e9df9.jpg)
de senaste 25 åren har elförbrukningen ökat runt 15-20% i regioner med väl utbyggda elsystem sedan länge – läs Europa och Nordamerika – medan resten av världen har en mycket snabb tillväxt
den tillväxten kan tillskrivas större rörelser som en ökad världsproduktion av varor och tjänster, urbanisering med tillhörande livsnödvändigheter som luftkonditionering i ett allt varmare klimat, samt en aning basal elektrifiering (idag saknar mer än 700 miljoner människor el i hemmet, i början av seklet var det nästan dubbelt så många)
och sen beräknas elproduktionen behöva fördubblas inom de kommande 25 åren – så även om effektivisering erbjuder en hjälpande hand, så är det väldigt mycket mer elproduktion som måste till
i fjol tillkom det mer el från den sol- och vindkraft som installerades under året, än vad tillväxtbehovet i elförbrukning ökade – solen och vinden höll jämna steg
Antar att alla känner till Vattenfalls projekt på Arholma som avser mikro-nät, framför allt ni visionärer lär väl följa det med lupp.
Jag får löpande information om det via mitt arbete av olika anledningar.
Sedan 2019, när inledande dimensionerande analyser genomfördes - så har effektuttaget hos kunder nära nog fördubblats. Energianvändningen verkar inte ha ökat i motsvarande omfattning.
Därför har man nu utmaningar att upprätthålla samma driftmarginaler som systemet dimensionerades för, särskilt vintertid.
Detta är inget misslyckande i sig, utan det är nog både ganska önskvärt och förväntat från projektets sida.
Många kunder på ön är engagerade i projektet och det går nu in i en fas där man ska försöka hantera "problemet" utan att i motsvarande grad bygga ut batterikapacitet eller tillgänglig effekt, genom efterfrågeflex.
Tvärtom vad många av er säkert tror så finner jag såna här utvecklingsprojekt både nyttiga för framtiden och intressanta.
Det ändrar dock inte min allmänna syn på frågorna i stort.
Nu har vi inte pratat effektavgifter så mycket i denna tråd, men den som är avogt inställd till dem bör studera Arhoma - jag får inte ihop hur vissa kan vara emot effektavgifter, men samtidigt vurma för övergång till inverterstyrd elproduktion och nät med hög kapacitans och låg svängmassa, låg kortslutningseffekt och "smarta nät".
Jag anser att detta projekt visualiserar ganska tydligt, varför exempelvis nätkostnader bara kommer att fortsätta öka - när elsystemet optimeras för låg produktionskostnad, samtidigt som efterfrågan på hög tillgänglig effekt kvarstår utan motsvarande prisstyrning.
Det finns en alternativkostnad som det sällan pratas om, när kärnkraften anklagas för att vara så dyr.
Jag får löpande information om det via mitt arbete av olika anledningar.
Sedan 2019, när inledande dimensionerande analyser genomfördes - så har effektuttaget hos kunder nära nog fördubblats. Energianvändningen verkar inte ha ökat i motsvarande omfattning.
Därför har man nu utmaningar att upprätthålla samma driftmarginaler som systemet dimensionerades för, särskilt vintertid.
Detta är inget misslyckande i sig, utan det är nog både ganska önskvärt och förväntat från projektets sida.
Många kunder på ön är engagerade i projektet och det går nu in i en fas där man ska försöka hantera "problemet" utan att i motsvarande grad bygga ut batterikapacitet eller tillgänglig effekt, genom efterfrågeflex.
Tvärtom vad många av er säkert tror så finner jag såna här utvecklingsprojekt både nyttiga för framtiden och intressanta.
Det ändrar dock inte min allmänna syn på frågorna i stort.
Nu har vi inte pratat effektavgifter så mycket i denna tråd, men den som är avogt inställd till dem bör studera Arhoma - jag får inte ihop hur vissa kan vara emot effektavgifter, men samtidigt vurma för övergång till inverterstyrd elproduktion och nät med hög kapacitans och låg svängmassa, låg kortslutningseffekt och "smarta nät".
Jag anser att detta projekt visualiserar ganska tydligt, varför exempelvis nätkostnader bara kommer att fortsätta öka - när elsystemet optimeras för låg produktionskostnad, samtidigt som efterfrågan på hög tillgänglig effekt kvarstår utan motsvarande prisstyrning.
Det finns en alternativkostnad som det sällan pratas om, när kärnkraften anklagas för att vara så dyr.
Om man i ett system hamnar i att man inte riktigt kan/vill hantera volatilitet i flödena, så har man lösningen bufferering att tillgå. (Görs t ex i internet).
Med bufferering kan man då lägga det antingen hos producenten, så att denne så skickar på att anpassat sätt.
Eller så har man lagringen hos konsumenten, så denne förbrukar på ett anpassat sätt.
Det går naturligtvis att ha hos båda. Gör man det kan producenten då försöka leverera konstant effekt. Och konsumenten försöka förbruka konstant effekt. Och med en sådan åtgärd bör då distributionsnätet kunna dimensioneras minimalt.
Och detta är välkända systemlösningar.
Bufferering hos konsumenten behöver inte i el-fallet vara nere på lägenhetsnivå. Utan kan ligga kanske på stadsdelsnivå. Med antagandet om att därifrån är det iaf tillräckligt dimensionerat.
Exakt hur en affärsmodell som ordnar detta skulle se ut tål väl att tänka på.
Med bufferering kan man då lägga det antingen hos producenten, så att denne så skickar på att anpassat sätt.
Eller så har man lagringen hos konsumenten, så denne förbrukar på ett anpassat sätt.
Det går naturligtvis att ha hos båda. Gör man det kan producenten då försöka leverera konstant effekt. Och konsumenten försöka förbruka konstant effekt. Och med en sådan åtgärd bör då distributionsnätet kunna dimensioneras minimalt.
Och detta är välkända systemlösningar.
Bufferering hos konsumenten behöver inte i el-fallet vara nere på lägenhetsnivå. Utan kan ligga kanske på stadsdelsnivå. Med antagandet om att därifrån är det iaf tillräckligt dimensionerat.
Exakt hur en affärsmodell som ordnar detta skulle se ut tål väl att tänka på.
Redigerat:
Om det är lönsamt att lokalt buffra el så kommer marknaden att lösa det åt oss. Är det inte lönsamt och det görs ändå, då får vi betala för det. Det är verkligheten helt enkelt...D daVinci skrev:
Du förordar privata TSO?D daVinci skrev:
Ja Spanien kör ju så - fint track record där....
(kunde inte låta bli)