Ja vad är din teori då, om du inte vill tro att det är gaspriset.S Snikholt skrev:
Vi kan ju inte ge andra svar än vi kan ge, har vi fel, så måste du undersöka själv på andra sätt.
Efterfrågan är visserligen inte så volatil men OFÖRVÄNTADE efterfråge- förändringar kan slå på priset.S Snikholt skrev:
Dag till dag volatilitet är det främst sol å vindkraft som är orsaken till.
Men som med allt annat är det självklart summan av en stor mängd faktorer/händelser. Media vill dock gärna ha EN eller 2 att basunera ut, även om dessa enskilt största faktorerna kanske bara förklarar 30% av prisförändringarna
Vattenkraften bjuder högre nu när de inte kan vara säkra på att fylla på magasinen igen när snölagren är historiskt låga.
Annars bjuder dom lägre för att säkra plats i magasinet till hösten igen, nu vill dom ha kvar mer om de inte får riktigt bra betalt.
Så det finns nu inget som trycker ner priset i norr när vinden är låg och solen går ner.
Solen trycker ner på dagen men sen finns inget som tar vid om det inte blåser. Då blir det gaspriser i stort sätt hela tiden förutom när solen skiner.
Annars bjuder dom lägre för att säkra plats i magasinet till hösten igen, nu vill dom ha kvar mer om de inte får riktigt bra betalt.
Så det finns nu inget som trycker ner priset i norr när vinden är låg och solen går ner.
Solen trycker ner på dagen men sen finns inget som tar vid om det inte blåser. Då blir det gaspriser i stort sätt hela tiden förutom när solen skiner.
https://ig.ft.com/mega-batteries/
En artikel i FT om sol och batterier med en hel del från Kalifornien. Där man har ganska mycket solel och numera batterier som flyttar effekt från dag till kväll.
En del grafer som visar solelproduktion över dygnet och batteri-laddning och -leverans.
Inkluderar man pågående byggen så kommer Kina ha 612 GWh batteri-kapacitet. Säger man att man laddar under 8 soltimmar per dag så kan man ladda ur en konstant effekt på 38 GW resterande 16 timmar. Långt mer än förbrukningen i Sverige.
(Sedan kommer dom väl kanske inte använda det exakt så).
En artikel i FT om sol och batterier med en hel del från Kalifornien. Där man har ganska mycket solel och numera batterier som flyttar effekt från dag till kväll.
En del grafer som visar solelproduktion över dygnet och batteri-laddning och -leverans.
Inkluderar man pågående byggen så kommer Kina ha 612 GWh batteri-kapacitet. Säger man att man laddar under 8 soltimmar per dag så kan man ladda ur en konstant effekt på 38 GW resterande 16 timmar. Långt mer än förbrukningen i Sverige.
(Sedan kommer dom väl kanske inte använda det exakt så).
Tittar man runt lite (för gårdagen 1 Juni) så är priset mitt på dagen 0 i Spanien (som alltid).S Snikholt skrev:
Det pressar ned priset i Frankrike också under några timmar på em.
Schweiz och norra Italien smittas så att priserna åker ned till säg 50 öre på em.
Men Belgien, Holland, Tyskland, Polen, Österrike osv har höga elpriser hela dagen. I Tyskland och SE4 går det ned kanske till 90 öre.
Kort sagt något driver upp elpriset i hela Europa. Det är bara den enorma solkraften i Spanien som står emot. Och pressar ned priserna delvis i grannländerna.
Den stora solkraften i Tyskland är för liten för att pressa ned priset.
Vad är det de flesta länderna har som kan ligga på marginalen och driva upp priset?
Det är inte kärnkraft för den lär lägga sig på -500 EUR/MWh
Och sol och vind lär lägga sig på 0 öre/kWh.
Vad finns kvar?
Jojo det är gasverk. Men anledningen till att de behövs är… och att topparna går jojo trots att gaspriset inte gör det är…
Att solvinden och batterierna inte är tillräckligt.S Snikholt skrev:
Även Kalifornien använder gas. Trots stor solkraft. (Nu är det förvisso världens 4:e ekonomi så det är ju inga små mängder som efterfrågas.
Men sol och batterier ökar. Det bör pressa tillbaka användningen av gas.
(Sedan kanske kol pressas tillbaka mer än gas?)
Datacenter som byggs ökar efterfrågan på el så byggs inte mer elproduktion så kommer priserna bli högre.
--------------------------------
Eller du kanske menade varför händer det just nu?
Ja, för att svara på det behöver man upptäcka vad som ändrats nyligen.
Redigerat:
Att efterfrågan sjunker, vilket brukar vara prisdämpande. Men i Sverige beror det väl på att flera KKverk är under revision fn. Annars hade knappast gassen påverkat oss.D djac skrev:
Det skulle den bara göra o elkabelälskarna får som de vill och vi bygger bort alla former av flashalsar över Östersjön.
Då, kan vi skylla allt på gassen.
Det där är ju lite intressant ändå - när jag tittar (just nu, och jag kan ha fel) så verkar det inte vara flaskhalsar som är något problem. Elen är ungefär lika dyr överallt. Utom NO4-5, och även NO3 delvis.K karlmb skrev:
de rådande elpriserna skulle man kunna tro också hänger samman med tre veckors dunkelflaute för den svenska kärnkraften
för stunden har vi 3.5 reaktorer som inte levererar någon el
![tillgänglig kapacitet snittet SE2→SE3 och SE3→SE4 sommarhalvåret 2026 [GW] -b.jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/medium/966/966936-bd6a0e98bcc0cef4f8531183dcda54c6.jpg)
av de återstående 2.5 reaktorerna återfinner vi två i Forsmark
men i södra Sverige (söder om Mälardalen) är det blott en halv reaktor som är i drift och bidrar med sina 540 MW, motsvarande ungefär 15% av den installerade effekten
prisnivån i SE3 för maj månad var i år dyrare än exempelvis i mars, men det är är inte alldeles ovanligt historiskt (inträffade även 2008, 2012, 2014, 2016 och 2021)
om man endast betraktar majmånader historiskt så var årets maj den allra dyraste, undantaget Putins första krigsvår 2022 (och med hänsyn tagen till inflation var även maj 2011 dyrare än i år)
har då det prekära läget för den svenska kärnkraften förändrat den svenska prisbilden jämfört med vår omvärld?
jämfört med de senaste två åren har elpriset gått upp i hela Europa rätt ordentligt (prisökning på naturgas)
i europagraferna kan det väl anas att södra Sverige är lite av ett lokalt prisuppgångsepicentrum, speciellt sett gentemot våra närmaste exportländer
noterbart att Baltikum har klarat sig riktigt bra – kabeln mellan SE4 och Litauen har sedan tillkomsten 2016 varit närmast enkelriktad, men i år tror jag att vi har importerat mer än exporterat (jag har inte kontrollerat slutet av månaden), tack vare en kraftig utbyggnad av sol- och vindkraft i Litauen och Lettland det senaste året
vi får väl göra som vi alltid gör – skänka en tacksamhetens tanke till att vi har utlandskablar så att vi inte drabbas så mycket som vi annars skulle gjort, och hoppas att våra grannar har överseende med att vi driver upp deras elpriser
för stunden har vi 3.5 reaktorer som inte levererar någon el
![tillgänglig kapacitet snittet SE2→SE3 och SE3→SE4 sommarhalvåret 2026 [GW] -b.jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/966/966936-bd6a0e98bcc0cef4f8531183dcda54c6.jpg)
av de återstående 2.5 reaktorerna återfinner vi två i Forsmark
men i södra Sverige (söder om Mälardalen) är det blott en halv reaktor som är i drift och bidrar med sina 540 MW, motsvarande ungefär 15% av den installerade effekten
prisnivån i SE3 för maj månad var i år dyrare än exempelvis i mars, men det är är inte alldeles ovanligt historiskt (inträffade även 2008, 2012, 2014, 2016 och 2021)
om man endast betraktar majmånader historiskt så var årets maj den allra dyraste, undantaget Putins första krigsvår 2022 (och med hänsyn tagen till inflation var även maj 2011 dyrare än i år)
har då det prekära läget för den svenska kärnkraften förändrat den svenska prisbilden jämfört med vår omvärld?
jämfört med de senaste två åren har elpriset gått upp i hela Europa rätt ordentligt (prisökning på naturgas)
i europagraferna kan det väl anas att södra Sverige är lite av ett lokalt prisuppgångsepicentrum, speciellt sett gentemot våra närmaste exportländer
noterbart att Baltikum har klarat sig riktigt bra – kabeln mellan SE4 och Litauen har sedan tillkomsten 2016 varit närmast enkelriktad, men i år tror jag att vi har importerat mer än exporterat (jag har inte kontrollerat slutet av månaden), tack vare en kraftig utbyggnad av sol- och vindkraft i Litauen och Lettland det senaste året
vi får väl göra som vi alltid gör – skänka en tacksamhetens tanke till att vi har utlandskablar så att vi inte drabbas så mycket som vi annars skulle gjort, och hoppas att våra grannar har överseende med att vi driver upp deras elpriser
All levererad el hålls på rätt spänningsnivå med lindningskopplare. De används på flera nivåer till all levererad el skulle man kunna säga (tillsammans med andra tekniker på högre spänningsnivåer). Troligen har elen hem till dig passerat 3 lindningskopplare, utom lokal produktion då som kanske inte ens passerat en trafo öht, men ofta en nätstation.Mikael_L skrev:
Lindningskopplarna sitter dock på större trafo lite "högre upp" i nätet och reglerar spänningen.
Tex på fördelningsstationernas 10kV ut till nätstationerna.
👍
Om lindningskopplare sattes i NS skulle de då kompensera för varierande spänningsfall på matande typiskt 10kV ledning eller för belastning på distributuonssidan (typiskt elbilar och microproduktion)?
Om vissa abonnenter skulle få för hög och andra för låg spänning skulle man behöva flera justerbara transformatorer i den nätstationen.
Med grövre kablar slipper man problemet och får även mindre effektförluster som spänningsfallet (eller spännings stegringen) ger upphov till.
Man vill iaf inte ha tekniker som åker ut och skruvar (flyttar kablar, byter avtappning) i nätstationerna.
Inte ens sommar/vinteromkoppling.
Möjligen har man "uppfunnit" någon ny typ av lindningskopplare för distributionstrafos. De som finns för fördelningsstationer borde vara på tok för stora. Sen kan väl utrymmet i NS vara begränsande.