Svenska namn på sammanfogningar etc
Denna tråd är utbruten härifrån: http://www.byggahus.se/forum/moebelsnickeri/139404-bygga-en-bokhylla-med-lg-hi-macs.html
//moderator
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
För tusan pojkar.. Jag får en lätt amerikansk bruuuutning av att läsa eera råd hääär.
Ni får tjoepa ett lexikon så det blir på swuenska..
// Ert nya svenskläraret
//moderator
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
För tusan pojkar.. Jag får en lätt amerikansk bruuuutning av att läsa eera råd hääär.
Ni får tjoepa ett lexikon så det blir på swuenska..// Ert nya svenskläraret
Redigerat av moderator:
Mmmm...jag skäms lite, men jag tycker att det verkar finnas så få svenska ord på området (eller så är det jag som inte kan dem bara....).bigsnucke skrev:För tusan pojkar.. Jag får en lätt amerikansk bruuuutning av att läsa eera råd hääär.
// Ert nya svenskläraret
Vad kallar du en sliding dovetail, stopped dado, blind dado joint etc på svenska?
Kör på ni!... Så länge alla har samma namn för sakerna fungerar det ju. Det är bara svårt för vissa av oss gamlingar som är upptränade med stämfogar, gradfogar, falser, slitsar, tappar m.m. och man helt plötsligt måste "översätta" sina tankar...
Det är knepigt med språket när nästan allt man läser är på engelska,Daniel_N skrev:
Plockade därför fram "Stora Snickarboken" av Ernest Scott, som f.ö. är riktigt bra, och hittade några översättningar:
Sliding dovetail: dubbelsidig gradning
Stopped dado = Blind dado (?): Notning med nacke
/B
Man skall alltid fundera på varför man gör något. Ibland är ett mål att vara traditionellt gammaldags. Ibland är ett mål att hitta information man behöver.bengtn skrev:
Statistik från google.se (den som söker i första hand på svenska sidor):
- sliding dovetail: 108 000 träffar
- dubbelsidig gradning : 83 träffar
- stopped dado: 141 000 träffar
- blind dado: 438 000 träffar
- notning med nacke 102 träffar
--- Mats ---
Du hittar väl inte 108 000 träffar på sliding dovetail på svenska sidor...? Jag tycker på fullt allvar att man ska försöka använda så mycket svenska benämningar man kan. Varför ska jag säga dado om jag är svensk och har en not-fräs hemma? Men eftersom det inte har så mycket med ämnet att göra droppar jag ämnet...
Redigerat:
Google finns i (nästan) alla länder. När man söker prioriterar den siter från det landet, och fyller på med globala siter. Använder du google.se, google.de, google.fr, ... så ger de olika resultat och ordning, men de kommer alla att ta med mycket från globala google.bigsnucke skrev:
Min kommentar om "med svenska google" var nog onödig, rent av missledande, sorry.
--- Mats ---
En blind dado är en notning som har nacke i båda ändarna, en stopped bar hara nacke i ena änden.bengtn skrev:
Jag tycker att just dessa svenska namn känns lite tveksamma, en dubbelsidig gradning leder lätt tankarna till gradning av båda sidorna av en metallplåt eller liknande - och inte åt en "joint" eller förband, ett rätt dåligt ord kan jag tycka.
Notning tycker jag är bra, det ansluter ju till spont och not som används mycket - "nacke" är kanske inte riktigt lika självklart - men sen är såklart många av de engelska uttrycken inte så självklara heller, mer att jag är van vid dem antar jag.
//daniel
Redigerat:
Och sedan för oss (det kan väl inte bara vara jag?) som inte kan termerna på varken svenska eller engelska:
Finns det någon bra länk med bilder eller någon som tom kan tänka sig att lägga upp några? Det skulle underlätta en hel del om man kunde se vad som menas.
Ja, det innefattar alltså även de som antingen inte orkar googla själva eller som sedan ändå inte kommer ihåg vad de läst. En liten snygg samling med exempel på ett ställe (här) hade varit trevligt.
Finns det någon bra länk med bilder eller någon som tom kan tänka sig att lägga upp några? Det skulle underlätta en hel del om man kunde se vad som menas.
Ja, det innefattar alltså även de som antingen inte orkar googla själva eller som sedan ändå inte kommer ihåg vad de läst. En liten snygg samling med exempel på ett ställe (här) hade varit trevligt.
Redigerat:
Antagligen eller den här som jag har hemma men inte påbörjat än =)
Ska se om jag inte kan hitta något bra i nå´n bok. (I allafall de svenska orden, så kan nå´n annan "översätta"...) Kan ju fylla på här sedan... Efter att ha snickrat (på svenska..) en hel dag, var följande det första jag hörde när jag kom hem: "Tjaba, skaru joina lanet i mor´n" (Äldsta sonen i mobilen.) Det krävs 3 minuter Brandelius för att rensa öronen...
En trevlig skrift med attraktivt pris finns här om man vill ha engelska namn och illustrationer. Annars är Woodwork joints av Charles Hayward det bästa jag läst i ämnet. Den är tyvärr svår att hitta men brukar dyka upp på e-bay emellanåt.
/B
/B
Jag tycker verkligen att man skall använda sig av svenska ord.
Spelar verkligen ingen roll om den mesta informationen är på engelska
Det finns faktiskt svenska ord på allt.
Men skälvklart är det bra att kunna dom engelska orden
Mvh Pär H
Spelar verkligen ingen roll om den mesta informationen är på engelska
Det finns faktiskt svenska ord på allt.
Men skälvklart är det bra att kunna dom engelska orden
Mvh Pär H
Diskussionen har alltid funnits och kommer nog alltid att finnas. Det finns två åsikter där den ena inte kan vinna över den andra inom överskådlig tid.pär h skrev:
Den ena bygger på principen att bevara något för att det är något som skall bevaras, utan att se till vad som ger mest nytta eller förståelse. Hellre använda ett bortglömt obegripligt ord än låta gamla oanvända ord försvinna utan beslut.
Den andra bygger på principen att använda det som ger mest personlig vinst, det vill säga ger mest informationsutbyte, utan att fundera på lokal kultur eller landets särprägel från resten av världen.
Detta skrivet på en maskin med två miljarder oktetter, och användande en råtta (definierad svensk standard för Gigabyte och mus).
Båda versionerna byter ut svenska ord mot utländska, och gamla ord mot nya. Den första långt efter att orden börjat eller slutat vara i användning, och genom at ge ut nya ordlistor.
Den andra så snart man får mer förståelse och framgång med användandet av de nya orden, utan att se till hur det påverkar de som inte följer med i förändringen
Som vanligt brukar lagom vara bäst, inte vara för trendiga, men heller inte för mossätna.
--- Mats ---