Hemma hos mig, som bor i 50-talslägenhet i stadsmiljö, mäter jag upp ca 230V i ett obelastat vägguttag med min billiga multimeter. Hemma hos en vän som bor mer centralt i staden men i ett äldre hus har ca 220V i sina uttag, mätt på samma sätt. Jag skulle tro att det hemma hos mig skulle vara OK med 13A utan större beräkningsåthävor medan vännen i det gamla huset skulle få problem. Ska nog ta och göra vattenkokarprovet i respektive hus och se vad skillnaden kan bli.
Tyder på att matande transformatorer är lite olika kopplade. Skulle också kunna vara lite längre från trafon för Din kompis, och då är det de "grova" kablarna i gatan och in till huset som ger bidrag med belastning från flera större hus. Fördelningsledningarna inom huset kan vara delade för alla lägenheter rakt över varandra, men det brukar inte betyda så väldigt många belastningar som samverkar. Om elmätarna sitter i källaren så är det egen ledning efter den till lägenheten, och i den ledningen kan ju ingen annan orsaka spänningsfall genom belastning.
Om Du mäter detta obelastade sätt väldigt sent på kvällen brukar belastningen vara som lägst, och man kommer då närmast vad trafon är ställd på.
Detta påverkar dock inte på något sätt förutsättningarna för att dimensionera ledningar och säkringar i anläggningen. De lokala ledningarna, area och förläggningssätt, liksom vilka apparater som är anslutna styr.
Med vattenkokaren får man fram en indikation på summan av ledningsresistanserna. Ofta är det sista länkarna som är svagast - gruppledningar och vägguttag. Men det är klart, med 2,5 mm² 5 våningar från källaren kan det bli värre spänningsfall än med en inkoppling till en delad stigare på 10 eller 16 mm² som 5 lägenheter delar på - risken att alla kör spis samtidigt är inte stor! Den senare lösningen var vanligare förr, när varje lägenhet hade elmätare innanför dörren, eller när man inte hade egen mätare utan fick strömmen inkluderad i hyran.