Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Om ytterväggens tegel, betraktat utifrån, startar i nivå med marken,bör man nog dra öronen åt sig. Det är inte alltid som det hjälper med dränering, då denna inte kan placeras tillräckligt lågt.
Jag bor i Skåne i ett stenhus från -49. Vår fasad är oisolerad kanalmur i tegel och det blir inte särskilt kallt inomhus även när det kryper ner mot -15.Fruktsallad skrev:
Däremot är det värre när det blåser pga otäta fönster, samt att luften i kanalmuren byts ut mot kallare luft och kyler innerväggen.
Det bästa med tegelhus är att fasaden är i stort sett underhållsfri
Får nog ha en invändning här.Microkatten skrev:
Korsvirkeshus är att betrakta som stenhus. Stommen (korsvirket) är visserligen i trä men alla fyllningar är av sten. Traditionellt av obränd lera men sådana hus finns det få kvar, de mesta är bytt mot bränt tegel eller nyare leca-varianter.
Den traditionella hustyp som inte är ett stenhus är bålehuset. Huset är typiskt för norra Skånes skogsbygder, södra Halland, gränslandet mot Blekinge och Kronoberg. I sitt byggnadssätt är det närmast att jämföra med ett timmerhus. Även bålehus, bålverk är en ålderdomlig konstruktion med rötter från vikingatiden, som är ganska sällsynt i originalskick idag. Man ser det oftast kvar i uthus, loglängor. Men det finns det knappast av på Österlen, om TS tänkte sig köpa hus där.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Intressant redogörelse! Jag håller med om att korsvirkeshus ur de flesta aspekter som gäller värme, fukt, underhåll mm är att betrakta som stenhus. Den viktigaste positiva egenskapen hos stenhus är enligt min uppfattning den stora tyngden (och därmed värmekapaciteten) som finns i ytterväggarna. En egenskap som man tyvärr ofta bortser från idag.
För mig är korsvirke ett trähus eftersom den bärande stommen är av trä. På samma sätt blir inte en 70-tals villa med trästomme ett stenhus för att fasaden är teglad. Om man skall definiera ett hus utifrån vad som finns i håligheterna mellan de bärande delarna så skulle det byggas många mineralullshus idag. Många uthus av korsvirke har ingen fyllning alls i facken, utan bara en panelad utsida, blir de då lufthus?
Så, Tompaah7503, din invändning är noterad men avslås. Sedan kan ju korsvirkeshus ha egenskaper som lutar åt stenhushållet, t.ex. fukt- och värmelagring, om t.ex. facken och insidan är klinande. Däremot är huset fortfarande känsligt för fukt och kan ruttna, precis som ett trähus, det rör sig som trähus o.s.v.
Så, Tompaah7503, din invändning är noterad men avslås. Sedan kan ju korsvirkeshus ha egenskaper som lutar åt stenhushållet, t.ex. fukt- och värmelagring, om t.ex. facken och insidan är klinande. Däremot är huset fortfarande känsligt för fukt och kan ruttna, precis som ett trähus, det rör sig som trähus o.s.v.
Nu förstår jag inte vad du menar, harry73? Korsvirket, d.v.s. fackverket av trä, är den bärande delen. Du behöver inte ha någon fyllning alls för att ett korsvirkeshus skall stå. Lerklining i facken har inte heller någon bärande förmåga.
Skall man t.ex. följa Wikipedias definition på trähus - "Med trähus avses vanligen ett hus som har en stomme av trä." - så är korsvirkeshus en typ av trähus. Jag skulle vilja hävda att det är en gängse pricip att definiera ett hus utifrån typ av bärande stomme.
Ni har rätt i att korsvirkeshus inte alltid kallas trähus, utan just korsvirkeshus, och så brukar även jag benämna dem. Men jag tvivlar på att jag och Wikipedia skulle vara ensamma om att definiera dem som trähus...
Skall man t.ex. följa Wikipedias definition på trähus - "Med trähus avses vanligen ett hus som har en stomme av trä." - så är korsvirkeshus en typ av trähus. Jag skulle vilja hävda att det är en gängse pricip att definiera ett hus utifrån typ av bärande stomme.
Ni har rätt i att korsvirkeshus inte alltid kallas trähus, utan just korsvirkeshus, och så brukar även jag benämna dem. Men jag tvivlar på att jag och Wikipedia skulle vara ensamma om att definiera dem som trähus...
Korsvirkeshus, där merparten både i vikt och volym i väggkonstruktionen är av stenmaterial, ligger betydligt närmare ett stenhus i karakteristik med avseende på isolerings- och värmeegenskaper. Den invändiga beklädnaden är av sekundär betydelse om merparten av väggen är av sten.
Det är inte direkt ett renodlat stenhus med tanke på att den bärande delen är av trä, den faller lite emellan båda definitionerna, men att endast kalla ett korsvirkeshus för ett trähus är direkt vilseledande.
Det är inte direkt ett renodlat stenhus med tanke på att den bärande delen är av trä, den faller lite emellan båda definitionerna, men att endast kalla ett korsvirkeshus för ett trähus är direkt vilseledande.
Ok, så du hade alltså fel när du skrevT tompaah7503 skrev:
Men jag skall omedelbart börja kalla mitt uthus av korsvirke utan fyllnad i facken för (nästan) stenhus.T tompaah7503 skrev:
Jag tror inte vi kommer längre i denna diskussion.
Ett korsvirkehus behöver utfyllnaden för att få stabilitet. Och har man fylld öppningar i fackverket tillräckligt bra, fungerar fackverket inte längre som ett riktigt fackverk.
Och man kan säga att stenmaterialet är till för att fylla hålrummet i fackverket (som en fasad) men man kan lika bra säga att virket är till för att förstärka stenmaterialet (som betongarmering)
Lite samma sak som att säga att glaset är halv full eller halv tom.
Sedan är det få stenhus där alla bärande delar är sten. Bjälklag och takstolar är ofta trä även i stenhus. Så i termen stenhus accepterar man att inte hela bärande konstruktionen är sten, men att den uppfattas som sten
Och man kan säga att stenmaterialet är till för att fylla hålrummet i fackverket (som en fasad) men man kan lika bra säga att virket är till för att förstärka stenmaterialet (som betongarmering)
Lite samma sak som att säga att glaset är halv full eller halv tom.
Sedan är det få stenhus där alla bärande delar är sten. Bjälklag och takstolar är ofta trä även i stenhus. Så i termen stenhus accepterar man att inte hela bärande konstruktionen är sten, men att den uppfattas som sten
En stor skiljelinje vad gäller komfort och typ av fuktproblem går väl mellan hus med källare och hus utan. Källare finns väl normalt inte på äldre hus. Och torpargrunden är inte vanlig i äldre hus i Skåne, utan golvet utgörs av marken eller ligger rätt på. Vilket gör att fukt, röta och kyla är problem som manifesterar sig direkt inomhus.
Precis som i resten av landet är kontakt mellan sten och trä känsliga punkter som bör kontrolleras. T ex i trägolv direkt på mark. Gamla hus byggdes visserligen ofta förnuftigt på ställen som var naturligt torra, men några kapillärbrytande skikt finns aldrig, och följaktligen är markfukt ett alltid närvarande problem som inte heller går att dränera bort.
Precis som i resten av landet är kontakt mellan sten och trä känsliga punkter som bör kontrolleras. T ex i trägolv direkt på mark. Gamla hus byggdes visserligen ofta förnuftigt på ställen som var naturligt torra, men några kapillärbrytande skikt finns aldrig, och följaktligen är markfukt ett alltid närvarande problem som inte heller går att dränera bort.