A attefall skrev:
Ja precis, det var tänkt att stolparna ska stå innanför. En anledning till att ha de andra längst ut i hörnen är väl för att få till ett tunt "mötespunkt" till det andra glaspartiet på ena sidoväggen. En annan är kanske att glaspartiet bör ha stolpar och bärlinan ovanför som stöd? Men det kanske egentligen inte finns någon skälig anledning?

Är min konstruktör som håller på att räknar på det här men har hoppat lite fram och tillbaka så jag ville gärna få lite andra åsikter/ideer från alla kloka här.
Är det viktigt att mötet mellan glasen i hörnet är smalt kan du lägga en balk över det korta partiet och använda denna som en ”avväxlingsbalk” för att nå pelaren ute i hörnet. Då lasteffekterna på denna balk är små kan det kanske t.o.m räcka med konstruktionsvirke. Sedan lägger du de tre övriga pelarna i samma linje och huvudbalken uppe på dessa.
 
Det kan bli en snyggare lösning om även hörnpelarna är indragna en bit från fasaden. Inifrån skyms själva hörnet mindre. Utifrån upplever man att balkongen svävar. Vid en så här framträdande utbyggnad är designen, inte minst detaljerna, väldigt viktig. Skillnaden mellan elegans och klumpighet kan vara liten ur teknisk synpunkt men stor ur visuell.
 
Hej igen,

Har nu fått konstruktionsritningar levererade. Blev en HEB240 som vilar på två HEA120 stolpar i hörnen.
Vad tror ni om denne konstruktion? Själv funderar jag om man kunde komma ner en bit i tjocklek (och få 240 i takhöjd) om man också väljer stål för balkarna. Vad skulle kunna tänkas motsvara 56x225, IPE120 ?
 
  • Konstruktionsritning med HEB240 balk som vilar på två HEA120 stolpar, detaljer och måttangivelser.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Konstruktionsritning för mellanbjälklag med markering av HEB240 balk och HEA120 stolpar.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Konstruktionsektion A-A med HEB240 balk och HEA120 stolpar, samt måttangivelser och bygglovsinformation.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag ser att det inte blev några indragna stålpelare? Det är väldigt stora dimensioner och långa spännvidder åt alla håll.
Spontant är känslan att denna lösning inte är riktigt hundra. Svajigt bjälklag o risk för kärvande glaspartier. Undrar dessutom hur utbyggnaden stabiliseras, en fråga du bör ta upp med konstruktören. Det saknas dessutom armeringsritning, speciellt viktigt då pelarna står så långt ut i hörnen. Hur går takfallet?
Med nuvarande takuppbyggnad skulle det vara lämpligt att byta ut till stålbalkar, kanske även byta ut det mesta till oorganiskt material. Som det är nu byggs det in trä i en väldigt fukttät konstruktion.
 
B bossespecial skrev:
Jag ser att det inte blev några indragna stålpelare? Det är väldigt stora dimensioner och långa spännvidder åt alla håll.
Spontant är känslan att denna lösning inte är riktigt hundra. Svajigt bjälklag o risk för kärvande glaspartier. Undrar dessutom hur utbyggnaden stabiliseras, en fråga du bör ta upp med konstruktören. Det saknas dessutom armeringsritning, speciellt viktigt då pelarna står så långt ut i hörnen. Hur går takfallet?
Med nuvarande takuppbyggnad skulle det vara lämpligt att byta ut till stålbalkar, kanske även byta ut det mesta till oorganiskt material. Som det är nu byggs det in trä i en väldigt fukttät konstruktion.
Nej, det blev ju inte det... Gick från att ha två pelare med bärlina i stål, till att det inte går att ha den spännvidden, till två extra indragna pelare med bärlina i stål, till att det inte går att ha indragna pelare och nu tillbaka till det här.
Flera av dina frågeställningar är något jag också funderar över, men tveksam till att min konstruktör kan svara på. Milt uttryckt har samarbetet med konstruktören inte riktigt fungerat, och jag funderar nu hur jag ska gå vidare med det här.
 
Här var det förresten lite mer detaljer kring förankring av pelare iaf.
 
  • Arkitektoniska detaljritningar visar förankring av pelare, med dimensioner och materialspecifikationer.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag kommer försöka koppla in en annan konstruktör, men har nån lust att spåna lite i vad man skulle kunna tänka sig ersätta 56x225 balkarna med? IPE120 ?
 
A attefall skrev:
Nej, det blev ju inte det... Gick från att ha två pelare med bärlina i stål, till att det inte går att ha den spännvidden, till två extra indragna pelare med bärlina i stål, till att det inte går att ha indragna pelare och nu tillbaka till det här.
Flera av dina frågeställningar är något jag också funderar över, men tveksam till att min konstruktör kan svara på. Milt uttryckt har samarbetet med konstruktören inte riktigt fungerat, och jag funderar nu hur jag ska gå vidare med det här.
Det var tråkigt att höra. Jag förstår att det väcks funderingar, vår input antar jag också bidrar till frågetecken antar jag ;)
Är det ett fastpris ni avtalat, isf kanske detta också bidrar till att samarbetet är lite knackigt? Vad har ni avtalat om gällande omfattning? Det finns mycket att önska av ritningsunderlaget, mycket ser nästan inklistrat ut i pdf:en. Lite småfel, exempelvis så är det olika dimension på balken i husgaveln på olika ritningar, diffspärr i vägg men inte i tak, takfall saknas. Drar du in balken innanför glaspartier så blir du av med den enorma köldbryggan som är idag, vilket även är en fuktrisk då det finns en risk för kondens. Stabiliteten måste han kunna förklara på något sätt annars uppfyller han inte EKS.
Hur man ska gå vidare beror på vad som är avtalat. Oavsett vad som avtalats tycker jag nog att produkten iaf ska uppfylla normen. Har du fått någon konstruktionsdokumentation?
 
richardtenggren
Du kan jämföra böjtröghetsmoment mellan de olika balkarna, var uppmärksam på att e-modulerna skiljer sig markant för de olika materialen.
 
B bossespecial skrev:
Det var tråkigt att höra. Jag förstår att det väcks funderingar, vår input antar jag också bidrar till frågetecken antar jag ;)
Är det ett fastpris ni avtalat, isf kanske detta också bidrar till att samarbetet är lite knackigt? Vad har ni avtalat om gällande omfattning? Det finns mycket att önska av ritningsunderlaget, mycket ser nästan inklistrat ut i pdf:en. Lite småfel, exempelvis så är det olika dimension på balken i husgaveln på olika ritningar, diffspärr i vägg men inte i tak, takfall saknas. Drar du in balken innanför glaspartier så blir du av med den enorma köldbryggan som är idag, vilket även är en fuktrisk då det finns en risk för kondens. Stabiliteten måste han kunna förklara på något sätt annars uppfyller han inte EKS.
Hur man ska gå vidare beror på vad som är avtalat. Oavsett vad som avtalats tycker jag nog att produkten iaf ska uppfylla normen. Har du fått någon konstruktionsdokumentation?
Det är ett fastprisavtal, så jo det har nog absolut med saken att göra. Hade väl min oro innan, men trodde iaf att nån form av dialog skulle fungera. Dessutom var det tänkt att konstruktören skulle kunna komma in redan i planeringsfasen och inte efter arkitektritningarna är gjorda. Ska kolla igenom avtalet mer noga, men den verkar mest gå ut på att ett OK från kommunen och revideringar för att åstadkomma det.
Ska ta dina synpunkter i beaktande, och begära in den här informationen. Konstruktionsdokumentationen ska bli klar nästa vecka är det sagt.
 
  • Gilla
bossespecial
  • Laddar…
richardtenggren richardtenggren skrev:
Du kan jämföra böjtröghetsmoment mellan de olika balkarna, var uppmärksam på att e-modulerna skiljer sig markant för de olika materialen.
Ok, ska försöka sätta mig in i det lite. Har egentligen lätt för matte, men var längesedan man "pluggade". En exempelekvation vore ju kanon, så kan jag sen peta runt lite i de olika variablerna :)
 
richardtenggren
A attefall skrev:
Ok, ska försöka sätta mig in i det lite. Har egentligen lätt för matte, men var längesedan man "pluggade". En exempelekvation vore ju kanon, så kan jag sen peta runt lite i de olika variablerna :)
Jag tror jag hjälpt någon här tidigare med ett liknande fall, ska kika om jag hittar något tidigare inlägg. @bossespecial har jag för mig sett gjort liknande exempel här också :)
 
  • Gilla
bossespecial
  • Laddar…
Limträ 56x225 motsvaras ur styvhetssynpunkt av IPE 120 och HEA 100.

Jag tycker inte att konstruktionen är OK av bl.a. följande skäl: 1) Även en HEB balk ger för stor nedböjning i det här fallet (ca 30 mm) vilket är för mycket i samband med skjutfönster. 2) Stålbalk och -pelare i fasad ger onödiga problem med köldbryggor och rörelser i materialet. 3) Konstruktionen av balkongbjälklaget med underlagspapp som tätskikt, avsaknad av fal, reglar 45x45 mm tvärs vad som borde vara golvets lutning samt avsaknad av diff spärr (som finns i väggarna). Det här är inte en professionell insats.

Planmåtten ger för stora spännvidder med konventionella lösningar. Det är en utmaning att få ett balkonggolv i den här storleken tätt över tiden. Oorganiska material i väggar och bjälklag tror jag är en säkrare lösning.
 
  • Gilla
Uppfinnar-Nils och 3 till
  • Laddar…
J justusandersson skrev:
Limträ 56x225 motsvaras ur styvhetssynpunkt av IPE 120 och HEA 100.

Jag tycker inte att konstruktionen är OK av bl.a. följande skäl: 1) Även en HEB balk ger för stor nedböjning i det här fallet (ca 30 mm) vilket är för mycket i samband med skjutfönster. 2) Stålbalk och -pelare i fasad ger onödiga problem med köldbryggor och rörelser i materialet. 3) Konstruktionen av balkongbjälklaget med underlagspapp som tätskikt, avsaknad av fal, reglar 45x45 mm tvärs vad som borde vara golvets lutning samt avsaknad av diff spärr (som finns i väggarna). Det här är inte en professionell insats.

Planmåtten ger för stora spännvidder med konventionella lösningar. Det är en utmaning att få ett balkonggolv i den här storleken tätt över tiden. Oorganiska material i väggar och bjälklag tror jag är en säkrare lösning.
J justusandersson skrev:
Limträ 56x225 motsvaras ur styvhetssynpunkt av IPE 120 och HEA 100.

Jag tycker inte att konstruktionen är OK av bl.a. följande skäl: 1) Även en HEB balk ger för stor nedböjning i det här fallet (ca 30 mm) vilket är för mycket i samband med skjutfönster. 2) Stålbalk och -pelare i fasad ger onödiga problem med köldbryggor och rörelser i materialet. 3) Konstruktionen av balkongbjälklaget med underlagspapp som tätskikt, avsaknad av fal, reglar 45x45 mm tvärs vad som borde vara golvets lutning samt avsaknad av diff spärr (som finns i väggarna). Det här är inte en professionell insats.

Planmåtten ger för stora spännvidder med konventionella lösningar. Det är en utmaning att få ett balkonggolv i den här storleken tätt över tiden. Oorganiska material i väggar och bjälklag tror jag är en säkrare lösning.
Tack för alla mycket bra anmärkningar. Jag tar med mig det.
Är ju många punkter att ändra och jag förstår att det blir svårt att konkretisera allt, men jag är nyfiken, har du nåt exempel på hur vägg- och takkonstruktioner helt utan organiska material brukar se ut? Vad har man t.ex. istället underlagsspont ?
 
Oorganiska väggkonstruktioner är t.ex. murade med leca (isoblock) eller håltegel. Det finns tyskt håltegel som är suveränt. Balkonggolvet kan lämpligen vara en betongkonstruktion av någon form. Lättballastbetong eller lättbetong. Bygger du upp ett träbjälklag bör underlagssponten vara luftad på undersidan. Passar dessutom dåligt ihop med dålig lutning.
 
  • Gilla
attefall
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.