Kör med ecotec´s första spannmålsbrännare sedan ca 4 år, installerad i en CTC total fr tidigt 80 tal. Använder 4-5 ton havre per år till en 120m2 villa i 2 plan. Har kakelugn som tilläggsvärme som eldas 2ggr/d v.b. Allt fungerar relativt komplikationsfritt. Borstar sot i förbränningsutrymmet ca 1g/v sommar halvåret och 2ggr/v under vintern. Brännarröret gör jag rent var 4-6v beroende på förbrukning. Blötlägg kallt rör ca 1 timme och slaggen lossnar med lite skrapning. Ask utmatnig fungerar också bra, tömmer ett 20 l ask kärl efter att ha förbrukat ca 500l havre. Sotaren har inga negativa anmärkningar, se till att ha en rejäl draglucka med dragregulator som fixar ev kondens i skorstenen. Köper havre hos en bonde kompis för 1:-/kg, kanske över pris men jag kan säcka och hämta när jag vill och vår energi kostnad är 1/3 del av vad den var innan, totala värme och varmvattens kostnad nu ca 6500:- /år, inkl ved. Pga utrymmes skäl så brukar jag hämta ca 1 ton i taget. En skruv matar brännaren fr en 200l regnvattens tunna. Fyller tunnan var 6-12 dygn beroende på årstid. Kan inte annat än rekommendera.
Spannmålseldning är ju en miljöskadlig verksamhet som du kanske vet.Snurre skrev:
Nu är det bara några bönder som sysslar med spannmålseldning men vad
händer om många börjar spannmålselda. Myndigheterna måste då ta till
restriktioner för att komma tillrätta med miljöproblemen. Kanske det till och
med blir förbjudet att spannmålselda. Då står du där med en värdelös anläggning.
Vedeldning i "vanlig" vedpanna är ju redan förbjudet i tätort och vad gäller
vedeldning är det ju inte några direkt miljöfarliga ämnen som frambringas.
Satsa på värmepump så är du framtidssäker! Lägg tiden du får raka sinter
på någon kul hobby. Vad händer om du vill sälja kåken? Miljöskadlig
spannmålseldning skrämmer ju många spekulanter från att ens ge ett bud.
Bergvärme höjer en kåks värde med minst 150 000 kr enligt mäklarna.
Nja så stor miljöbov blir man inte av att elda spannmål, Rätt justering så klaras väl kraven på utsläpp som finns idag...holmertz skrev:
Med en rökgasbrunn el liknande så är det då inga problem med utsläppen..
Är väl inte så bra för miljön med el från kol eldade kraftverk heller??
Rätt justerad spannmålsbrännare (gärna med eltändning o acktank) samt en panna med bra verkningsgrad så blir driftskostnaden billigare iaf med att elda spannmål än med VP vilket väl dom flesta ser till då man byter uppvärmning, Ytters få som ser till miljön..
Låter spännande alla ni som delar med er! Vet inte om jag riktigt håller med dig holmertz. Läs 2an´s svar så finns det saker man kan göra för att minska utsläppen. Visst är en värmepump en bra sak. Bara att trycka på en knapp så sköter allt sig själv. Inte utan att jag själv sneglat ditåt också. Tror knappast att en bra spannmålspanna hade skrämt någon från att köpa min gård!
Tvärtom! Här finns lagringsmöjligheter samt mark att sprida ut askan på och odla nytt bränsle.
Vidhåller fortfarande samma påstående som du klistrade in, d.v.s. vad händer om elpriserna sticker? Du står kanske där då med en ganska hög elräkning ändå eftersom en värmepump trots allt förbrukar en del el.
Med en spannmålspanna som kan hantera olika biobränslen är du inte fast vid en produkt som du är vid en värmepump. En bra stokerpanna lär det bara finnas fantasin som sätter gränser för vad du kan elda med så som spannmål, flis, sågspån, pellets, ärtor, majs, chips, torrfoder ja allt som brinner och kan passera skruven. Finns pannor som även kan hantera fast bränsle som ved, torv spillvirke etc.
Nackdelen gentemot värmepumpen är givetvis att en spannmålspanna kräver visst underhåll. Investeringskostnaden är i stort sett densamma. Dock blir uppvärmningskostnaden lägre med en spannmålspanna.
Jag kan inte riktigt bestämma mig, men en allsidig spannmålspanna blir det. Måste nog bestämma mig snart eftersom det nalkas semestertider och leveranstider lär det nog också finnas.
Kul att tråden hålls vid liv!
Tvärtom! Här finns lagringsmöjligheter samt mark att sprida ut askan på och odla nytt bränsle.
Vidhåller fortfarande samma påstående som du klistrade in, d.v.s. vad händer om elpriserna sticker? Du står kanske där då med en ganska hög elräkning ändå eftersom en värmepump trots allt förbrukar en del el.
Med en spannmålspanna som kan hantera olika biobränslen är du inte fast vid en produkt som du är vid en värmepump. En bra stokerpanna lär det bara finnas fantasin som sätter gränser för vad du kan elda med så som spannmål, flis, sågspån, pellets, ärtor, majs, chips, torrfoder ja allt som brinner och kan passera skruven. Finns pannor som även kan hantera fast bränsle som ved, torv spillvirke etc.
Nackdelen gentemot värmepumpen är givetvis att en spannmålspanna kräver visst underhåll. Investeringskostnaden är i stort sett densamma. Dock blir uppvärmningskostnaden lägre med en spannmålspanna.
Jag kan inte riktigt bestämma mig, men en allsidig spannmålspanna blir det. Måste nog bestämma mig snart eftersom det nalkas semestertider och leveranstider lär det nog också finnas.
Kul att tråden hålls vid liv!
Spannmålspannor och verkningsgrader. Det är den praktiska driftsverkningsgraden som är intressant. Den beror av ett antal faktorer, bl a på hur väl pannanläggningen är konstruerad, hur den fungerar i låglast, har rätt storlek, om sotning och rengöring sköts, mm.
I en rapport som sammanställdes av ÄFAB 2004 framgår driftsverkningsgraden för tre st spannmålsanläggningar. En av dessa nådde inte upp till 50 % verkningsgrad under lastcykeltestet. Detta för att bemöta påståendet om hög verkningsgrad i Skumpens inlägg 2007-04-09.
Titta på tabellen Verkningsgrader under rubriken Förbränningsprestanda
http://www.afabinfo.com/nyheter/rapporter/elda_spannmal/spannmalseldning.htm
Det finns bättre utrustning i marknaden idag än den som testades av ÄFAB då vid det tillfället. Titta t ex på Dansk Teknologisk Instituts prövningsrapporter så ser ni skillnaden.
http://www.biomasse.teknologisk.dk/kedler/listen_soegning.asp
I en rapport som sammanställdes av ÄFAB 2004 framgår driftsverkningsgraden för tre st spannmålsanläggningar. En av dessa nådde inte upp till 50 % verkningsgrad under lastcykeltestet. Detta för att bemöta påståendet om hög verkningsgrad i Skumpens inlägg 2007-04-09.
Titta på tabellen Verkningsgrader under rubriken Förbränningsprestanda
http://www.afabinfo.com/nyheter/rapporter/elda_spannmal/spannmalseldning.htm
Det finns bättre utrustning i marknaden idag än den som testades av ÄFAB då vid det tillfället. Titta t ex på Dansk Teknologisk Instituts prövningsrapporter så ser ni skillnaden.
http://www.biomasse.teknologisk.dk/kedler/listen_soegning.asp
Hej svar till Sture Castor jag har aldrig påstått att verkningsgraden är hög , vad jag har gjort är att avläsa min tempgivare när jag kör max på min Eco Tec spannmålsbrännare 23 kw vilket ger ca. 150-160 grader ut från min Vedolux 40 UB när jag öppnat förbigångsspjället cirka 3 hack då har jag cirka 80-85 grader i.skorstenstoppen.Vid 23 kw går det åt ca. 7 kg havre i timmen
Skumpen!
Förutsatt att din avgivna effekt stämmer uppnår du i denna situation ca 80 % verkningsgrad. 1 kg havre innehåller ca 4,1 kWh/kg. Märk att detta är en situation då du har din utrustning under god uppsikt.
Hur tror du att verkningsgraden skulle se ut under låglast eller varierande last?
Skorstenen! - Om din panna är kopplad till en murad tegelskorsten rekommenderas att du håller den under noga uppsikt, håller koll på utgående rökgastemperatur och att du byter till pellets under april - oktober.
Hälsningar, Sture Castor
Förutsatt att din avgivna effekt stämmer uppnår du i denna situation ca 80 % verkningsgrad. 1 kg havre innehåller ca 4,1 kWh/kg. Märk att detta är en situation då du har din utrustning under god uppsikt.
Hur tror du att verkningsgraden skulle se ut under låglast eller varierande last?
Skorstenen! - Om din panna är kopplad till en murad tegelskorsten rekommenderas att du håller den under noga uppsikt, håller koll på utgående rökgastemperatur och att du byter till pellets under april - oktober.
Hälsningar, Sture Castor
Hej Castor och alla andra jag vill bara förtydliga mej lite .Jag kör mot acktank alltid med max effekt 23kw. men brännaren ligger med underhållseld startar 1 gång i timmen på halv effekt går 1 minut om pannan ej kallar på värme. Skorsten jag har är en Schiedel SEM modulskorsten där det inre rökröret är av 100% syrafast keramik vilket expertisen säger ska vara det bästa när man eldar med spannmål,alltid intresant att ventilera fråger .
Bäste, Snurre!
Twin Heat gör kvalitetspannor, vilket du säkert också märkte på prislappen. Välj rätt skorsten till pannan, rätt material i innerrören, rätt diameter och minst 6 m hög. Dessutom rekommenderas att du monterar en dragregulator på rökrörsanslutningen. Den medverkar till stabilare tryckförhållanden i pannan + att den minskar risken för kondensutfällning i skorstenen. Var dessutom noga med att ha tillräckligt stor genomströmningsarea i tilluftsdonet/-ventilen till pannrummet. 8 - 10 kvadrat cm per kW panneffekt är en bra tumregel. Ser fram emot din rapport!
Bäste, Skumpen!
Att pannan värmer din ackumulatortank med högsta effektuttag är bra, men vad händer i mellantiden? Paus- eller underhållseldning är i normalfallet förödande för verkningsgraden, eftersom en massa luft kommer passera genom panna och skorsten utan bidra till förbränning av bränsle. Sannolikt har du närmare 20 % syre i rökgaserna eftersom allt för stor mängd luft "pumpas" genom systemet vilket medför värmeförluster! Dessa sänker anläggningens driftsverkningsgrad.
En ännu bättre skorsten för spannmålseldning är Schiedel Rondo som har motsvarande keramiska innerrör, men är isolerad med 30 mm mineralull. Det är viktigt att hålla nere skorstenens värmeförluster för att dels säkerställa draget, dels minska risken för kondensutfällning.
En annan skorsten som ytterligare ett snäpp bättre är Schiedel Kerastar, en modulskorsten med keramiskt innerrör och 60 mm isolering av mineralull. Keramikröret är isostatiskt pressat till 600 bar innan bränning i keramikugn. Skorstenen går dessutom lätt och snabbt att montera. Dyr men riktigt bra!
Hälsningar, Sture Castor
Twin Heat gör kvalitetspannor, vilket du säkert också märkte på prislappen. Välj rätt skorsten till pannan, rätt material i innerrören, rätt diameter och minst 6 m hög. Dessutom rekommenderas att du monterar en dragregulator på rökrörsanslutningen. Den medverkar till stabilare tryckförhållanden i pannan + att den minskar risken för kondensutfällning i skorstenen. Var dessutom noga med att ha tillräckligt stor genomströmningsarea i tilluftsdonet/-ventilen till pannrummet. 8 - 10 kvadrat cm per kW panneffekt är en bra tumregel. Ser fram emot din rapport!
Bäste, Skumpen!
Att pannan värmer din ackumulatortank med högsta effektuttag är bra, men vad händer i mellantiden? Paus- eller underhållseldning är i normalfallet förödande för verkningsgraden, eftersom en massa luft kommer passera genom panna och skorsten utan bidra till förbränning av bränsle. Sannolikt har du närmare 20 % syre i rökgaserna eftersom allt för stor mängd luft "pumpas" genom systemet vilket medför värmeförluster! Dessa sänker anläggningens driftsverkningsgrad.
En ännu bättre skorsten för spannmålseldning är Schiedel Rondo som har motsvarande keramiska innerrör, men är isolerad med 30 mm mineralull. Det är viktigt att hålla nere skorstenens värmeförluster för att dels säkerställa draget, dels minska risken för kondensutfällning.
En annan skorsten som ytterligare ett snäpp bättre är Schiedel Kerastar, en modulskorsten med keramiskt innerrör och 60 mm isolering av mineralull. Keramikröret är isostatiskt pressat till 600 bar innan bränning i keramikugn. Skorstenen går dessutom lätt och snabbt att montera. Dyr men riktigt bra!
Hälsningar, Sture Castor
Hej. Castor skrev att schidel Rondo skorsten är bättre än min SME som består av keramikrör, 25mm isolering, 400x400mm lecasten + tegelsten ovan tak ,tror ur värmesynpunkt att den inte är sämre. Såg att Snurre har köpt en panna av märket Twin Heat vilket ska vara en kvalitespanna enligt Castor han verkar veta vad han pratar om.Var inne och tittade på deras hemsida men förstår danska dåligt jag får fråga dej i stället . Vedeldning över eller underförbränning roster av gjurtjärn eller keramik ,eltändnig el manuellt går den då på underhålleld, styr man effekten på rökgaserna, liggande tuber ej bra enligt många, har själv Värmebaronen liggande tuber har aldrig sett något negativt med det tvärtom lätt att sota tar ca. 1 min. Kör du med acktank, hur får du loss brännarröret måste du flytta på stokern
Hej Sture och Skumpen! Jo jag följer tillverkarens rekommendationer och kommer att installer en keramisk skorsten. Tack för tipsen Sture! Skall kolla in de olika alternativen. Håller på att renovera så jag vet inte riktigt när pannrummet blir klart och pannan kan installeras.
Du har en brochyr på svenska här Skumpen: http://www.bnenergikonsult.com/Dokument/Broschyrer/twinheat ME broschyr2.pdf
Ja det är inte så lätt att förstå danskan alltid, trots att man är skåning ;-)
Du har en brochyr på svenska här Skumpen: http://www.bnenergikonsult.com/Dokument/Broschyrer/twinheat ME broschyr2.pdf
Ja det är inte så lätt att förstå danskan alltid, trots att man är skåning ;-)
Hej, Skumpen!
Liggande konvektorrör har nackdelen att de måste regöras ofta eftersom de snabbt fylls med sot. Stående konvektorrör eller schakt har fördelen att det tar längre tid innan de blir sotbemängda.
I den jämförelsen vinner alltså den stående konstruktionslösningen.
Tittar vi sen på hur lätt- eller svårsotade de olika kostruktionerna är vinner de liggande rören lätt. I praktiken ser det många gånger ut så att takhöjden i pannrummet är för låg, dessutom kanske man måste ta sig upp ovanpå pannan för att sota. I fallet med schakt underlättar det om man har en fyrkantig borste.
Från en dansk undersökning som gjordes för något år sedan vet vi att en panna relativt snabbt sänker sin verkningsgrad med ca 10 % om den är dåligt sotad.
För den som sköter sin panna regelbundet och är rädd om verkningsgraden torde valet vara enkelt.
Lite större pannor, från 50 kW, kommer i framtiden sannolikt i ökande grad att förses med automatisk sotning.
Hälsningar, Sture Castor
Liggande konvektorrör har nackdelen att de måste regöras ofta eftersom de snabbt fylls med sot. Stående konvektorrör eller schakt har fördelen att det tar längre tid innan de blir sotbemängda.
I den jämförelsen vinner alltså den stående konstruktionslösningen.
Tittar vi sen på hur lätt- eller svårsotade de olika kostruktionerna är vinner de liggande rören lätt. I praktiken ser det många gånger ut så att takhöjden i pannrummet är för låg, dessutom kanske man måste ta sig upp ovanpå pannan för att sota. I fallet med schakt underlättar det om man har en fyrkantig borste.
Från en dansk undersökning som gjordes för något år sedan vet vi att en panna relativt snabbt sänker sin verkningsgrad med ca 10 % om den är dåligt sotad.
För den som sköter sin panna regelbundet och är rädd om verkningsgraden torde valet vara enkelt.
Lite större pannor, från 50 kW, kommer i framtiden sannolikt i ökande grad att förses med automatisk sotning.
Hälsningar, Sture Castor
Hej alla...
Hoppar in med ett svar på första frågan samt en del upplysningar och fakta.
Har ett inlägg i en annan tråd. Kommer inte ihåg just nu men det går att "leta" här på sajten
Jag har eldat med havre nu den tredje vintern i en egen utvecklad brännare.
Det finns två sorters brännare i princip. Den ena en l som matas underifrån med en kraftig skruv som trycker upp havret. Den kan man elda pellets i å en massa annat.
Den andra varianten är ett horisontellt rör av olika typer och format.
Min erfarenhet säger att det går inte att förbränna havret i annat än rör modellen och inte i vilket rör som helst.
Jag vill här av juridiska skäl inte gå in i detalj varför, jag har inte hunnit ta patent på min brännare och alla de "upptäckter" jag har gjort.
Ang. rengöring av röret. Det är ingen annan än jag som har lyckats lösa det än. Det finns tre alternativ ute på marknaden. Den vanligaste är en "degkrok" som roterar runt och matar ut askan. Den stör samtidigt elden och det blir ingen bra förbränning. Kroken brinner dessutom upp och måste bytas ofta.
Modell två använder tryckluft. Jag får inte säga att det inte fungerar för då snackar jag illa om andra tillverkare. Men jag skulle defininitvt avråda från att köpa den.
Den tredje bygger på principen att askan ligger kvar och glöder och när man startar brännaren trycker nya havret ut det gamla . Detta ger massvis med myrsyra. Hängas, skjutas eller dränkas?
Det som bildar avlagringar på röret, sintring, bildas bara om man har fel temperatur och luft kombination. Annars sintrar det ej.
Jag vill påstå att inge av de i marknaden förekommande brännarna har löst allt detta. (Min är inte på marknaden än....)
Skilj sedan på brännarens verkningsgrad och det som pannan kan ta upp. Det är helt olika saker. Det går åt ca 7-8 liter havre med 11% fukt halt för att ge ca 24 kWh i effekt. Det blir ca 1/4 aska av havret om man förbränner ordentligt och det kommer ut bara vit aska.
Olika pannor är olika bra på att anpassas till havret och till askan. Automatisk urmatning är av nöden om man skall få ledigt och vill kunna lämna apparaten att sköta sig självt.
Hoppas mina rader har rätat ut några frågor (och ställt nya?)
Ni är välkomna att ringa eller skicka privat email och fråga mera.
Hälsningar,
Skalman
Hoppar in med ett svar på första frågan samt en del upplysningar och fakta.
Har ett inlägg i en annan tråd. Kommer inte ihåg just nu men det går att "leta" här på sajten
Jag har eldat med havre nu den tredje vintern i en egen utvecklad brännare.
Det finns två sorters brännare i princip. Den ena en l som matas underifrån med en kraftig skruv som trycker upp havret. Den kan man elda pellets i å en massa annat.
Den andra varianten är ett horisontellt rör av olika typer och format.
Min erfarenhet säger att det går inte att förbränna havret i annat än rör modellen och inte i vilket rör som helst.
Jag vill här av juridiska skäl inte gå in i detalj varför, jag har inte hunnit ta patent på min brännare och alla de "upptäckter" jag har gjort.
Ang. rengöring av röret. Det är ingen annan än jag som har lyckats lösa det än. Det finns tre alternativ ute på marknaden. Den vanligaste är en "degkrok" som roterar runt och matar ut askan. Den stör samtidigt elden och det blir ingen bra förbränning. Kroken brinner dessutom upp och måste bytas ofta.
Modell två använder tryckluft. Jag får inte säga att det inte fungerar för då snackar jag illa om andra tillverkare. Men jag skulle defininitvt avråda från att köpa den.
Den tredje bygger på principen att askan ligger kvar och glöder och när man startar brännaren trycker nya havret ut det gamla . Detta ger massvis med myrsyra. Hängas, skjutas eller dränkas?
Det som bildar avlagringar på röret, sintring, bildas bara om man har fel temperatur och luft kombination. Annars sintrar det ej.
Jag vill påstå att inge av de i marknaden förekommande brännarna har löst allt detta. (Min är inte på marknaden än....)
Skilj sedan på brännarens verkningsgrad och det som pannan kan ta upp. Det är helt olika saker. Det går åt ca 7-8 liter havre med 11% fukt halt för att ge ca 24 kWh i effekt. Det blir ca 1/4 aska av havret om man förbränner ordentligt och det kommer ut bara vit aska.
Olika pannor är olika bra på att anpassas till havret och till askan. Automatisk urmatning är av nöden om man skall få ledigt och vill kunna lämna apparaten att sköta sig självt.
Hoppas mina rader har rätat ut några frågor (och ställt nya?)
Ni är välkomna att ringa eller skicka privat email och fråga mera.
Hälsningar,
Skalman
Skalman det låter väldigt bra/intressant att inte få sintring, Behöver du inte rengöra din brännare manuellt??
Kommer man att få se den på marknaden snart??
Har jag förståt det rätt att det då blir ca 40 liter aska från ca 480 kWh??
Har en kompis som eldar pellets i en Thermia biomatic 20+ nu men funderar på spannmålseldning, Går det köra t.ex korn i din brännare el är det bara havre/träpellets??
Den pannan har 50 liters asklåda o han behöver ca 500 kWh/dygn då det är som kallast...
/André
Kommer man att få se den på marknaden snart??
Har jag förståt det rätt att det då blir ca 40 liter aska från ca 480 kWh??
Har en kompis som eldar pellets i en Thermia biomatic 20+ nu men funderar på spannmålseldning, Går det köra t.ex korn i din brännare el är det bara havre/träpellets??
Den pannan har 50 liters asklåda o han behöver ca 500 kWh/dygn då det är som kallast...
/André