Förr då inte skogen drevs så hårt tog träden mer tid på sig att växa och virket blev bättre. Det tar 100-140 år att odla fram tallar som innehåller större mängder högklassigt fönstervirke. Då får man träfönster som håller i 150 år eller mer.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 358 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 358 inlägg
Finns en del sådana skogar men ofta köps det virket upp och flisas för att bli exempelvis Ikea garderober
Ja så är det. Och det är rent vansinne både miljömässigt och långsiktsekonomiskt. De som någonsin har varit inblandade i den sortens dåraktiga affärer borde aldrig mer få sälja en produkt med något säljargument som hänför sig till miljö eller resurssparande.
Såsom elektriker har jag rätt ofta märkt skillnaden.J Jehu skrev:
(jag tänker på bilden där)
När man borrar för en kabel i ett äldre hus, ibland räcker det med att det är ett 50-talshus, men i 30-40-tals hus är det nästan garanti.
Då hittar jag det där.
Borren jobbar inte speciellt snabbt, det är hårt och tar tid, träspånet är mörkare, och det sprids en fantastisk doft av kådrikt trä. Och även om det skulle varit en gammal vattenskada där så är träet lika fint och hårt.
Jämfört med dagens virke, som mest är som balsa, så är det fantastiskt virke i de husen, de reglade upp med finare trä än vad fönstertillverkare använder till fönster idag.
Jag märker det också när jag ska klamra och skruva. Det är så tätvuxet och hårt trä (även i listverk) att klammer ofta böjer sig, det skriker och blir varmt när jag skruvar osv.
Allvetare
· Västra götaland
· 9 133 inlägg
Man dödar ett skelett så man får ben, gör benmjöl av benet och använder det på trädet!Nyfniken skrev:
Åk mera flygplan och stadsjeep! Jag tror ökat co2 leder till att växter växer snabbare. Jag misstänker att mager, karg jord och kallt klimat inte bidrar till tillväxt. Hur omkringliggande vegetation påverkar vet jag inte heller, om det är enbart av avverknings tekniska skäl man planerar på ett visst sätt eller om det växer fortare.
Egentligen ska vi väl helst höra en skogsägare berätta hur de jobbar för maximal volymtillväxt.
Men jag gissar att det beror dels på vilka arter de planterar, de kanske gödslar i vissa fall, de gallrar och ser till att det finns gott om solljus och det bästa avståndet mellan träden.
Sånt gissar jag på.
Husen som byggdes fram till ca 40-talet byggdes i stort av skog som "bara vuxit", dvs utan någon direkt skogsskötsel, skogen fick sköta sig självt, det räckte till ändå. Man var nog mer bekymrad över att det fanns för mycket skog och för lite åkermark.
edit:
1903 kom den första skogsvårdslagen, den föreskrev att den som avverkade var tvungen att se till att det blev återväxt.
Denna lag tillkom för att bl.a. järnväg och järnbruk hade börjat konsumera så mycket skog för att tillverka kol, att man såg att skogen började minska.
Och som vi alla vet, så tar det 50-100 år innan förändringar i detta område syns såsom färdigväxta träd, därför började det komma ut virke i mitten av 1900-talet som var från planterade och brukade skogar.
edit2:
Denna kanske någon tycker är intressant, jag har nu ögnat lite snabbt, men vet inte riktigt vad man får ut, den handlar dock om skogsbrukets historia, rätt långt bak i tiden, fram till idag.
https://skogshistoria.se/wp-content/uploads/2023/01/Arsskrift_2022.pdf
Men jag gissar att det beror dels på vilka arter de planterar, de kanske gödslar i vissa fall, de gallrar och ser till att det finns gott om solljus och det bästa avståndet mellan träden.
Sånt gissar jag på.
Husen som byggdes fram till ca 40-talet byggdes i stort av skog som "bara vuxit", dvs utan någon direkt skogsskötsel, skogen fick sköta sig självt, det räckte till ändå. Man var nog mer bekymrad över att det fanns för mycket skog och för lite åkermark.
edit:
1903 kom den första skogsvårdslagen, den föreskrev att den som avverkade var tvungen att se till att det blev återväxt.
Denna lag tillkom för att bl.a. järnväg och järnbruk hade börjat konsumera så mycket skog för att tillverka kol, att man såg att skogen började minska.
Och som vi alla vet, så tar det 50-100 år innan förändringar i detta område syns såsom färdigväxta träd, därför började det komma ut virke i mitten av 1900-talet som var från planterade och brukade skogar.
edit2:
Denna kanske någon tycker är intressant, jag har nu ögnat lite snabbt, men vet inte riktigt vad man får ut, den handlar dock om skogsbrukets historia, rätt långt bak i tiden, fram till idag.
https://skogshistoria.se/wp-content/uploads/2023/01/Arsskrift_2022.pdf
Redigerat:
Förr så hade man dessutom betydligt lägre produktionstakt. Man gick ut i skogen och valde sina träd beroende på vad dom skulle användas till. Sedan fällde och sågade/högg dom till stockar som fick torka. Man byggde ihop stommen till huset sedan fick den stå ett år och torka ihop innan man byggde vidare.Mikael_L skrev:
Hård gallring, gödsing och klimatuppvärmning. Du ser ju nutidens maskingallringar. Det är ju halvvägs kalhugget men de få träden som är kvar växer som en statsskuld.
Vi har fortfarande långsamtväxande skog men det beror på att jag försöker hålla den så tät att träden växer långsamt.
Och när tillväxttakten ändå inte är tillräcklig så jobbar man hårt med att avla fram ännu mer snabbväxande träd...
T ex har vi asp. Den växer snabbt i normala fall, men sedan ett gott antal år finns hybridasp som i stort sett växer dubbelt så fort.
Är helt övertygad om att även gran och tall har avlats mot snabbare tillväxt, men där har man nog inte fått fram sådana gigantiska skutt som för aspen. Däremot testar man olika sorter som inte tillhör Sveriges naturliga bestånd, såsom t ex Contortatall och Douglasgran.
Från Wikipedia: "I Sverige har contortatall planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Den uppges växa 40 % snabbare än inhemsk tall på samma mark."
Har odlats i Sverige från 70-talet och framåt.
Från Rappgo (trägolvtillverkare): "Om Douglasgran. Douglas är ett snabbväxande träd som kan bli upp till 100 m högt och även bli mycket gammalt. Den härstammar från Nordvästra USA och används ..."
Har odlats i Sverige i över 100 år.
Min uppfattning är att det är den svenska pappersindustrin som dikterat villkoren för den svenska skogen, vilket förklarar total och miljömässigt erbarmlig grandominans och frodväxt virke med lite hartser, då de bara försvårar pappersframställningen misstänker jag. Så, av "skog" odlad för att bli massaved tillverkar(!) man även "timmer". Enl mitt sätt att se på det så är det ett skämt att kalla det för timmer. Massaved är dess rätta benämning.
T ex har vi asp. Den växer snabbt i normala fall, men sedan ett gott antal år finns hybridasp som i stort sett växer dubbelt så fort.
Är helt övertygad om att även gran och tall har avlats mot snabbare tillväxt, men där har man nog inte fått fram sådana gigantiska skutt som för aspen. Däremot testar man olika sorter som inte tillhör Sveriges naturliga bestånd, såsom t ex Contortatall och Douglasgran.
Från Wikipedia: "I Sverige har contortatall planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Den uppges växa 40 % snabbare än inhemsk tall på samma mark."
Har odlats i Sverige från 70-talet och framåt.
Från Rappgo (trägolvtillverkare): "Om Douglasgran. Douglas är ett snabbväxande träd som kan bli upp till 100 m högt och även bli mycket gammalt. Den härstammar från Nordvästra USA och används ..."
Har odlats i Sverige i över 100 år.
Min uppfattning är att det är den svenska pappersindustrin som dikterat villkoren för den svenska skogen, vilket förklarar total och miljömässigt erbarmlig grandominans och frodväxt virke med lite hartser, då de bara försvårar pappersframställningen misstänker jag. Så, av "skog" odlad för att bli massaved tillverkar(!) man även "timmer". Enl mitt sätt att se på det så är det ett skämt att kalla det för timmer. Massaved är dess rätta benämning.
