Absolut missuppfattning. Du är ursäktad.Mangelito skrev:
Jag tänkte på hur byggnads och andra i branschen (bl.a en del medlemmar av det här forumet) har reagerat med misstänksamhet på "de där borta" och svartmålat dem på diverse sätt. Bl.a det aktuella försöket att hindra dem att arbeta "för deras egen skull".
Jag skull inte tveka att använda ambitiösa och noggranna hantverkare från öst istället för de lata och nonchalanta idioter jag stött på i husbyggande här hemma (tja, inte alla naturligtvis, men tillräckligt många för att jag ska vara less...).
/Fredrik
När man dimensionerar kabel och skydd är det flera faktorer som måste beaktas.
Det första, och som dom flesta tänker direkt på är att skydda kabeln mot överbelastning och kortslutning.
Oftast har man detta i samma skydd, men man kan dela isär dom och ha ett kortslutningsskydd (måste alltid sitta i början av kabeln) och ett överlastskydd (kan placeras på valfritt ställe utmed kabelns läng)
Grunden i detta är helt enkelt att kabeln inte får bli för varm och skadas vid max-belastning i den sämsta kylpunkten på kabeln + att den inte ska hinna bli för varm vid kortslutning.
Vad som bestämmer detta är max genomsläppt energi, I2T (strömmen i kvadrat gånger tiden)
Sedan finns det något som heter utlösningsvilkoret som tillsammans med ovanstående också måste vara uppfyllt.
Detta är enkelt förklarat att det valda skyddet måste lösa ut för jordslutning (kortslutning mot jord, som ger lägst kortslutningsström) inom en viss tid med det valda skyddet.
Tiderna som är satta i föreskrifterna är 5s för fast ansluten utrustning, 0,4s för handhållen utrustning (alla uttag med 16A märkström eller lägre) och 0,2s i vissa anläggningar (t.ex. jordbruk)
När man räknar på utlösningsvilkoret tar man först hänsyn till det matande nätet, för man måste veta hur stor kortslutningsström som det blir på det sämsta stället i anläggningen, dvs i änden på den längsta och klenaste kabeln.
Sedan tittar man på vad har har tänkt sig för skydd, t.ex. en C10 för sin 1,5 kvadrats kabel. (detta finns i tabeller i SEK Handbok 421) och läser av maximal kabellängd för att klara utlösningsvilkoret.
Klarar man det inte får man antingen byta skydd eller dra grövre kabel.
Det är här man kan "torska" på dom vanliga C10
rna (och det är inte alls ovanligt!!).
Tar man B10 får du betydligt bättre värden, likaså med hederliga porslinssäkringar.
Har man riktigt långa kabellängder och ett dåligt nät kan det bli så illa att man måste säkra med 6A för att klara utlösningsvilkoret på en 1,5 kvadrats kabel.
Sedan måste även skydden klara att bryta maximal kortslutningström som kan uppstå, sk. trefasig kortslutning.
Har man mycket starkt nät innan kan det vara så att en C10 10kA inte klarar att bryta kortslutningsströmmen och då kommer den helt enkelt att brinna upp vid en trefasig kortslutning!
I det fallet måste man se till att det finns skydd innan som kan bryta eller så får man byta typ av skydd.
Porslinssäkringar är i det här fallet mycket duktiga på att bryta stora strömmar!
Hoppas det blev lite klarare!
Det första, och som dom flesta tänker direkt på är att skydda kabeln mot överbelastning och kortslutning.
Oftast har man detta i samma skydd, men man kan dela isär dom och ha ett kortslutningsskydd (måste alltid sitta i början av kabeln) och ett överlastskydd (kan placeras på valfritt ställe utmed kabelns läng)
Grunden i detta är helt enkelt att kabeln inte får bli för varm och skadas vid max-belastning i den sämsta kylpunkten på kabeln + att den inte ska hinna bli för varm vid kortslutning.
Vad som bestämmer detta är max genomsläppt energi, I2T (strömmen i kvadrat gånger tiden)
Sedan finns det något som heter utlösningsvilkoret som tillsammans med ovanstående också måste vara uppfyllt.
Detta är enkelt förklarat att det valda skyddet måste lösa ut för jordslutning (kortslutning mot jord, som ger lägst kortslutningsström) inom en viss tid med det valda skyddet.
Tiderna som är satta i föreskrifterna är 5s för fast ansluten utrustning, 0,4s för handhållen utrustning (alla uttag med 16A märkström eller lägre) och 0,2s i vissa anläggningar (t.ex. jordbruk)
När man räknar på utlösningsvilkoret tar man först hänsyn till det matande nätet, för man måste veta hur stor kortslutningsström som det blir på det sämsta stället i anläggningen, dvs i änden på den längsta och klenaste kabeln.
Sedan tittar man på vad har har tänkt sig för skydd, t.ex. en C10 för sin 1,5 kvadrats kabel. (detta finns i tabeller i SEK Handbok 421) och läser av maximal kabellängd för att klara utlösningsvilkoret.
Klarar man det inte får man antingen byta skydd eller dra grövre kabel.
Det är här man kan "torska" på dom vanliga C10
rna (och det är inte alls ovanligt!!).Tar man B10 får du betydligt bättre värden, likaså med hederliga porslinssäkringar.
Har man riktigt långa kabellängder och ett dåligt nät kan det bli så illa att man måste säkra med 6A för att klara utlösningsvilkoret på en 1,5 kvadrats kabel.
Sedan måste även skydden klara att bryta maximal kortslutningström som kan uppstå, sk. trefasig kortslutning.
Har man mycket starkt nät innan kan det vara så att en C10 10kA inte klarar att bryta kortslutningsströmmen och då kommer den helt enkelt att brinna upp vid en trefasig kortslutning!
I det fallet måste man se till att det finns skydd innan som kan bryta eller så får man byta typ av skydd.
Porslinssäkringar är i det här fallet mycket duktiga på att bryta stora strömmar!
Hoppas det blev lite klarare!
Sverre har helt rätt. Det är dock oerhört sällan i villasammanhang man får sådana sträckor eller andra värmefaktorer kring kabeln att man behöver gå upp i area på kabeln eller välja annat än b10/c10 som säkring.
För oss som håller på med industritillämpningar är det dock ofta man måste beräkna varje kabel efter dom givna förutsättningarna.
Något som alla hemmaelektriker däremot behöver ta sg en funderare på är att se till att en behörig installatör mäter upp hela anläggningen med en installationsprovare innan den tas i drift. Från och med årsskiftet kommer det vara betydligt hårdare krav på att hela anläggningen följer nya svensk standard.
För oss som håller på med industritillämpningar är det dock ofta man måste beräkna varje kabel efter dom givna förutsättningarna.
Något som alla hemmaelektriker däremot behöver ta sg en funderare på är att se till att en behörig installatör mäter upp hela anläggningen med en installationsprovare innan den tas i drift. Från och med årsskiftet kommer det vara betydligt hårdare krav på att hela anläggningen följer nya svensk standard.
Precis!
Det är ju en helt annan sak som säkert alla hemmapulare gör för att få en säker anläggning ;D
Hur många kontinutitetsprovar jorden i HELA anläggningen med minst 200mA testström och hur många Isolationsprovar med 500Vdc INNAN anlägningen tas i drift.
Dessutom naturligtvis protokollför alla testresultat!?
+ övrig dokumentation som krävs!
Det är ju en helt annan sak som säkert alla hemmapulare gör för att få en säker anläggning ;D
Hur många kontinutitetsprovar jorden i HELA anläggningen med minst 200mA testström och hur många Isolationsprovar med 500Vdc INNAN anlägningen tas i drift.
Dessutom naturligtvis protokollför alla testresultat!?
+ övrig dokumentation som krävs!
Tyvärr få. Troligen ännu färre som ser till att installatören gör det.
Praktisk erfarenhet tyder på att det inte är många elfirmor som gör det heller.
I industri gäller lite andra vilkor ja. Vad säger ni om en läckström på 5KA? dock bara 5V men ändå. Oisolerade skenor som bär 250KA är ganska mäktiga att ha som sittplats. Se bara till att inte ha några verktyg i bakfickan som kommer åt jord samtidigt bara.
Sverre/Erik. Vad är en lång ledare i era ögon 100m+?.
Praktisk erfarenhet tyder på att det inte är många elfirmor som gör det heller.
I industri gäller lite andra vilkor ja. Vad säger ni om en läckström på 5KA? dock bara 5V men ändå. Oisolerade skenor som bär 250KA är ganska mäktiga att ha som sittplats. Se bara till att inte ha några verktyg i bakfickan som kommer åt jord samtidigt bara.
Sverre/Erik. Vad är en lång ledare i era ögon 100m+?.
Detta är utdrag från Elsäk FS 1999:5, dessa föreskrifter gäller t.om. 1 Jul 2006.
Dom nya föreskrifterna gäller sammtidigt (från 1 Jul 2004), och man måste bestämma om man ska jobba efter dom gammla eller efter dom nya, man får inte blanda och ge.
Jag tar inte med dom nya eftersom jag inte har fördjupat mig i dom ännu!
I slutet står om kontrollen och det är ju en liten tolkningsfråga, men som jag tolkar det så finns det ingen möjlighet för kunden att veta att jag har gjort kontrollen om denne inte får ett protokoll på detta.
Det är samtidigt ett sätt för mig att "friskriva" mig genom att det finns papper på det skick anläggningen befann sig i när jag var klar med mitt jobb.
Om sedan det sker någon icke godkänd ändring finns det svart på vitt hur det var efter mig!
Föreskrifterna:
Dokumentation
514.5.1 Dokumentation skall finnas i nödvändig omfattning i form av ritningar, scheman eller
tabeller.
Råd: Dokumentationen bör särskilt visa
art och uppbyggnad av kretsar (matningspunkter, antal ledare, ledararea, kabeltyp och kabellängd),
uppgifter, nödvändiga för att identifiera apparater för brytning eller frånskiljning samt om
deras placering,
maximal kortslutningseffekt/förimpedans.
För enkla anläggningar kan informationen ges i en förteckning.
514.5.2 Råd: Använda symboler bör inte kunna missförstås.
47
134 Utförande och kontroll före idrifttagning av elektrisk
anläggning
134.1 Utförande
134.1.1 Elektriskt installationsarbete skall utföras av kvalificerade personer och med användning
av lämplig materiel.
Råd: Se Elsäkerhetsverkets behörighetsföreskrifter.
134.1.2 Råd: Den enligt 133 valda elektriska materielens egenskaper bör inte påverkas ogynnsamt under
installationsarbetet.
134
134.1.3 Skyddsledare, PEN-ledare och vid behov även neutralledare skall kunna identifieras
genom färgmärkning eller på annat sätt.
Råd: Beträffande märkning av isolerade skyddsledare, PEN-ledare och neutralledare se 514.3.
134.1.4 Förbindning mellan ledare inbördes och anslutning av ledare till annan elektrisk materiel
skall vara så utförd att god och varaktig kontakt är säkerställd.
134.1.5 Elektrisk materiel skall installeras på sådant sätt, att för dess utförande förutsatt kylning
inte försämras.
134.1.6 Elektrisk materiel som kan förväntas orsaka höga temperaturer eller ljusbågar, skall
placeras eller avskärmas så, att risk för antändning av brännbart material förhindras.
Om temperaturen på åtkomliga delar kan bli så hög att den kan vålla skada på person
skall dessa delar placeras eller avskärmas så, att oavsiktlig beröring undviks.
134.2 Kontroll före idrifttagning
Innan ny anläggning tas i bruk eller efter varje väsentlig ändring, skall det kontrolleras
att installationen är föreskriftsenligt utförd.
Dom nya föreskrifterna gäller sammtidigt (från 1 Jul 2004), och man måste bestämma om man ska jobba efter dom gammla eller efter dom nya, man får inte blanda och ge.
Jag tar inte med dom nya eftersom jag inte har fördjupat mig i dom ännu!
I slutet står om kontrollen och det är ju en liten tolkningsfråga, men som jag tolkar det så finns det ingen möjlighet för kunden att veta att jag har gjort kontrollen om denne inte får ett protokoll på detta.
Det är samtidigt ett sätt för mig att "friskriva" mig genom att det finns papper på det skick anläggningen befann sig i när jag var klar med mitt jobb.
Om sedan det sker någon icke godkänd ändring finns det svart på vitt hur det var efter mig!
Föreskrifterna:
Dokumentation
514.5.1 Dokumentation skall finnas i nödvändig omfattning i form av ritningar, scheman eller
tabeller.
Råd: Dokumentationen bör särskilt visa
art och uppbyggnad av kretsar (matningspunkter, antal ledare, ledararea, kabeltyp och kabellängd),
uppgifter, nödvändiga för att identifiera apparater för brytning eller frånskiljning samt om
deras placering,
maximal kortslutningseffekt/förimpedans.
För enkla anläggningar kan informationen ges i en förteckning.
514.5.2 Råd: Använda symboler bör inte kunna missförstås.
47
134 Utförande och kontroll före idrifttagning av elektrisk
anläggning
134.1 Utförande
134.1.1 Elektriskt installationsarbete skall utföras av kvalificerade personer och med användning
av lämplig materiel.
Råd: Se Elsäkerhetsverkets behörighetsföreskrifter.
134.1.2 Råd: Den enligt 133 valda elektriska materielens egenskaper bör inte påverkas ogynnsamt under
installationsarbetet.
134
134.1.3 Skyddsledare, PEN-ledare och vid behov även neutralledare skall kunna identifieras
genom färgmärkning eller på annat sätt.
Råd: Beträffande märkning av isolerade skyddsledare, PEN-ledare och neutralledare se 514.3.
134.1.4 Förbindning mellan ledare inbördes och anslutning av ledare till annan elektrisk materiel
skall vara så utförd att god och varaktig kontakt är säkerställd.
134.1.5 Elektrisk materiel skall installeras på sådant sätt, att för dess utförande förutsatt kylning
inte försämras.
134.1.6 Elektrisk materiel som kan förväntas orsaka höga temperaturer eller ljusbågar, skall
placeras eller avskärmas så, att risk för antändning av brännbart material förhindras.
Om temperaturen på åtkomliga delar kan bli så hög att den kan vålla skada på person
skall dessa delar placeras eller avskärmas så, att oavsiktlig beröring undviks.
134.2 Kontroll före idrifttagning
Innan ny anläggning tas i bruk eller efter varje väsentlig ändring, skall det kontrolleras
att installationen är föreskriftsenligt utförd.
Har med intresse följt tråden...
Vad jag kan se så står det inte i ELSÄK 1999:5 att någon kontinuitetsprovning eller isolationsprovning krävs eller är nödvändig.
Om någon kan se i ELSÄK att det krävs så vore jag tacksam för en rättelse.
Råd är en sak, regel en annan.
Har under en tid kollat in några installationsinstrument då jag funderat på en sådan men dom kostar skjortan. Det är ju i.o.f.s rätt avancerade instrument.
Vad jag kan se så står det inte i ELSÄK 1999:5 att någon kontinuitetsprovning eller isolationsprovning krävs eller är nödvändig.
Om någon kan se i ELSÄK att det krävs så vore jag tacksam för en rättelse.
Råd är en sak, regel en annan.
Har under en tid kollat in några installationsinstrument då jag funderat på en sådan men dom kostar skjortan. Det är ju i.o.f.s rätt avancerade instrument.
Det står inte i klartext i föreskrifterna, men det finns en Svensk standard som säger i detalj vad som ska göras!
Den heter:
SS 4364661
Elinstallationer i byggnader - Del 61: Kontroll före idrifttagning
Den kostar 475 pix.
Den är tyvärr inte fri att kopiera ifrån!
Den heter:
SS 4364661
Elinstallationer i byggnader - Del 61: Kontroll före idrifttagning
Den kostar 475 pix.
Den är tyvärr inte fri att kopiera ifrån!
Elsäk FS 2004:1 kan du tanka hem gratis från Elsäkerhetsverket.
Då är det bättre att du lägger pengar på den nya standarden som till största delen ersätter gammla försekrifterna.
Den heter:
Elinstallationer i byggnader - Utförande av elinstallationer för lågspänning
SS 4364000
Då är det bättre att du lägger pengar på den nya standarden som till största delen ersätter gammla försekrifterna.
Den heter:
Elinstallationer i byggnader - Utförande av elinstallationer för lågspänning
SS 4364000
Jag ska erkänna at jag var faktist väldigt skeptisk till den nya kontroll före driftagning, som i princip kräver att man skaffar sig ett dyrt installationstest instrument.
Men efter att ha använt instrumentet i ett halvår nu så har jag ändrat mig, det är väldigt smidigt och framförallt har man svart på vitt på att anläggningen var helt säker vid idriftagningen. Man sover mycket bättre när man inte behöver oroa sig
Har förövigt hittat flera stycken dåligt dragna anslutningar i befintliga anläggningar med instrumentet.
Skulle koppla in en kallsåg häromdan som matades med en gammal schneider 150A takskena. Instrumentet visade varningsflagg när jag skulle mäta. Det visade sig att nollanslutningen + jordanslutningen 4 skarvar bort i skenan inte överhuvudtaget var ansluten. Vanliga multimetern visade 230 v både mot jord och noll men impedanstestet men inst testarn visade oändligt. Förmodligen varn nån av maskinerna skruvade direkt med expander rätt ner i ett armeringsjärn eller dyligt därav stämde spänningen men impedansen oändlig mot matande trafo. Sånna fel är svåra att upptäcka med slentrianmässig multimetermätning. Då tackade jag gud för inst testarn, kunde blivit riktigt otrevliga fel av detta annars.
Men efter att ha använt instrumentet i ett halvår nu så har jag ändrat mig, det är väldigt smidigt och framförallt har man svart på vitt på att anläggningen var helt säker vid idriftagningen. Man sover mycket bättre när man inte behöver oroa sig
Har förövigt hittat flera stycken dåligt dragna anslutningar i befintliga anläggningar med instrumentet.
Skulle koppla in en kallsåg häromdan som matades med en gammal schneider 150A takskena. Instrumentet visade varningsflagg när jag skulle mäta. Det visade sig att nollanslutningen + jordanslutningen 4 skarvar bort i skenan inte överhuvudtaget var ansluten. Vanliga multimetern visade 230 v både mot jord och noll men impedanstestet men inst testarn visade oändligt. Förmodligen varn nån av maskinerna skruvade direkt med expander rätt ner i ett armeringsjärn eller dyligt därav stämde spänningen men impedansen oändlig mot matande trafo. Sånna fel är svåra att upptäcka med slentrianmässig multimetermätning. Då tackade jag gud för inst testarn, kunde blivit riktigt otrevliga fel av detta annars.
