Samfällighet - Vem betalar för inkoppling av vägbelysning?

Kvackatore · måndag 14:51

Hej,
Situationen är som sådan att nya vägar har byggts i vårt område som tillkommit efter en förrättning gjorts av Lantmäteriet. Enligt förrättningsbeskrivningen skall nytillkomna fastigheter bekosta: "Väg, vägbana samt övriga väganordningar såsom dike, trumma, mötesplats, vändplats, GC-bana samt vägbelysning" (andelstal på dessa fastigheter finns)

Väganläggningen skall sedan driftas och underhållas enligt en annan uppsättning andelstal. (samtliga fastigheter som nyttjar vägen)

En diskussion har uppkommit enligt vilken andelstalslista som skall belastas av anslutning av vägbelysningen. Lokala elbolaget vill ha ca 100.000 kr i anslutningsavgift. Detta är alltså priset som elbolaget vill ha för att installera elmätare samt starta ett elabonnemang för samfälligheten. Vägbelysningen är det enda som kommer belasta abonnemanget.

Ni som varit med om liknande innan, vem fick stå för anslutningsavgiften?

hempularen · måndag 14:54

Den nya anslutningen, gäller den bara för de nya vägarna, eller förser man samtidigt även en del bef. vägar med belysning?

Kvackatore · måndag 14:56

H hempularen skrev:
Den nya anslutningen, gäller den bara för de nya vägarna, eller förser man samtidigt även en del bef. vägar med belysning?

Den gäller enbart nya vägar, befintliga vägar har inte belysning (enligt anläggningsbeslutet)

hempularen · måndag 14:59

Det känns ju naturligt att anslutningskostnaden bör gå på "samma konto" som installationen av belysningen.

Kvackatore · måndag 15:03

H hempularen skrev:
Det känns ju naturligt att anslutningskostnaden bör gå på "samma konto" som installationen av belysningen.

Jo, ett sätt att se det på är att fasta engångskostnader går på byggandet av vägen medans löpande utgifter är mer sammankopplat med drift/underhåll. Således borde anslutningen vara förstnämnda men elförbrukning eller byte av ljuskälla borde gå på sistnämnda.
Dock är det detta som diskussionen handlar om och undrar därför om någon av erfarenhet av liknande, tänker att vi knappast är den första samfällighet som stått inför detta dilemma.

hempularen · måndag 15:44

Det kan vara fel att se det som en fast engångskostnad i största allmänhet. Sådana skulle teoretiskt sett kunna komma senare också. Det som är speciellt med just anslutningskostnaden är att den så fundamnetalt är sammanlänkad med just bygget/installationen av belysningen.

Claes Sörmland · måndag 18:25

Det finns nog inget svar här egentligen men jag håller med om att det känns naturligt att anslutningsavgiften hör till utförande av väganläggningen, alltså ska uttaxeras enligt andelstalen för utförande av gemensamhetsanläggningen.

Men sen undrar jag hur anläggningsbeslutet egentligen ser ut. Har ni alltså en andelstalsserie för utförande av den nya gemensamhetsanläggningen (den nya vägen) som omfattar ett mindre antal fastigheter än andeltalstalsserien för drift av vägen? Det blir lite konstigt för andelstalsserien för utförande anger vem som kommer att äga vägen framgent. Eller är det löst med sektionsindelning av gemensamhetsanläggningen?

Eller är det mer att ni har samma andelstalsserie för både utförande och drift och att dessa omfattar hela gemensamhetsanläggningen men sen har vissa fastighetsägare längs den nya vägen i ett separat civilrättsligt avtal förbundit sig att bekosta byggnationen av vägen åt anläggningssamfälligheten?

Nötegårdsgubben · måndag 21:46

K Kvackatore skrev:
Enligt förrättningsbeskrivningen skall nytillkomna fastigheter bekosta: "/…/ vägbelysning"

K Kvackatore skrev:
Väganläggningen skall sedan driftas och underhållas enligt en annan uppsättning andelstal.

Hur resonerar de som menar att anläggningen inte ska vara färdig och driftklar när den tas i drift? Jag tycker man måste ha rätt konstiga glasögon på sig om man vill få det till att en anslutningskostnad handlar om drift och inte installation.

Lek istället med tanken att anslutningsavgiften skulle vara för att få ansluta vägen till det allmänna vägnätet. Skulle det också då vara en driftkostnad för att asfalten redan är lagd?

Dock är det knepigt att förvänta sig att det finns ett facit här, annat än avtalsrättsliga principer (vilka ändå går ut på att det är avsikten med avtalet (eller förrättningen om man ska vara sån) som avgör var kostnaden ska hamna. Och givet att det är ett så relativt litet belopp kommer en sån här fråga nästan alltid avgöras i godo. Så inte ens om någon säger ”såhär blev det hos oss, därför är det rätt” kommer det vara troligt att det ligger ett rättsavgörande bakom, utan det är sannolikt bara vad de kom överens om.

Men som sagt, citatet från förrättningsprotokollet är i mina ögon rätt tydligt.

Kvackatore · måndag 23:01

Claes Sörmland skrev:
Det finns nog inget svar här egentligen men jag håller med om att det känns naturligt att anslutningsavgiften hör till utförande av väganläggningen, alltså ska uttaxeras enligt andelstalen för utförande av gemensamhetsanläggningen.

Men sen undrar jag hur anläggningsbeslutet egentligen ser ut. Har ni alltså en andelstalsserie för utförande av den nya gemensamhetsanläggningen (den nya vägen) som omfattar ett mindre antal fastigheter än andeltalstalsserien för drift av vägen? Det blir lite konstigt för andelstalsserien för utförande anger vem som kommer att äga vägen framgent. Eller är det löst med sektionsindelning av gemensamhetsanläggningen?

Eller är det mer att ni har samma andelstalsserie för både utförande och drift och att dessa omfattar hela gemensamhetsanläggningen men sen har vissa fastighetsägare längs den nya vägen i ett separat civilrättsligt avtal förbundit sig att bekosta byggnationen av vägen åt anläggningssamfälligheten?

För att besvara frågan om andelstal så kort det går. Anläggningsbeslutet har ett andelstal för utförande (av nya vägar) och ett andelstal för drift (av samtliga vägar). Innan anläggningsbeslutet fanns ingen GA utan vägen driftades av ideella krafter. Eftersom det redan fanns en väg som befintliga fastigheter nyttjade så bestämde lantmäteriet att de tillkommande vägarna mest var till nytta för fastigheter som kunde bebyggas tack vare denna väg och det blev alltså dessa obebyggda tomtlotter som fick andel för utförande. Dock kommer merparten av fastigheterna (befintliga villor såväl som obebyggda tomtlotter) nyttja den nya vägen då den skapar en genare utfart med högre standard och därför skall samtliga vara med och drifta den. Det finns enbart en GA för samtliga vägar och samtliga fastigheter har andel i hela vägnätet. Ingen sektionsindelning finns.
Inte helt lätt att förklara men det är kontentan.

Sidospår;
Ovan skapade den absurda situationen där de bebyggda fastigheterna fick sätta ihop en styrelse för GA som sedan fått upphandla och bygga det nya gatunätet. De obebyggda tomtlotterna var ju svårt att rekrytera styrelse ifrån. 😉 Tänk dig 1km lång grusväg på 3m bredd men ett par dussin fastigheter som skall bygga 2km asfalterat gatunät, 6 meter bredd, komplett med GC-bana, belysning etc. Allt till följd av att ingen kom på att man kanske ifrågasätta det här med enskilt huvudmannaskap när kommunen detaljplanerade området.

Kvackatore · måndag 23:08

Nötegårdsgubben skrev:
Hur resonerar de som menar att anläggningen inte ska vara färdig och driftklar när den tas i drift? Jag tycker man måste ha rätt konstiga glasögon på sig om man vill få det till att en anslutningskostnad handlar om drift och inte installation.

Lek istället med tanken att anslutningsavgiften skulle vara för att få ansluta vägen till det allmänna vägnätet. Skulle det också då vara en driftkostnad för att asfalten redan är lagd?

Dock är det knepigt att förvänta sig att det finns ett facit här, annat än avtalsrättsliga principer (vilka ändå går ut på att det är avsikten med avtalet (eller förrättningen om man ska vara sån) som avgör var kostnaden ska hamna. Och givet att det är ett så relativt litet belopp kommer en sån här fråga nästan alltid avgöras i godo. Så inte ens om någon säger ”såhär blev det hos oss, därför är det rätt” kommer det vara troligt att det ligger ett rättsavgörande bakom, utan det är sannolikt bara vad de kom överens om.

Men som sagt, citatet från förrättningsprotokollet är i mina ögon rätt tydligt.

Jag håller helt med, men tänkte att jag slänger ut frågan för lite andra infallsvinklar och argument. De som resonerar emot vill få det till att detta mer är en ”mjuk” administrativ kostnad och inte lika ”hård” som material eller byggande.

Edit - glömde att ett argument som slängts fram också är att om samfälligheten i framtiden vill anlägga belysning på det gamla vägnätet så kommer vi inte behöva betala anslutningsavgiften igen.

Nötegårdsgubben · igår 07:30

K Kvackatore skrev:
om samfälligheten i framtiden vill anlägga belysning på det gamla vägnätet

Det är som du skrev i början inte upp till samfällighetens vilja. Finns det ett anläggningsbeslut där en del av vägnätet ska vara belyst men inte en annan kan man inte bara ändra det för att man vill.

Jag är medveten om att det inte var ditt argument; jag kritiserar ihåligheten i det, inte budbäraren.

Claes Sörmland · igår 07:34

K Kvackatore skrev:
För att besvara frågan om andelstal så kort det går. Anläggningsbeslutet har ett andelstal för utförande (av nya vägar) och ett andelstal för drift (av samtliga vägar). Innan anläggningsbeslutet fanns ingen GA utan vägen driftades av ideella krafter. Eftersom det redan fanns en väg som befintliga fastigheter nyttjade så bestämde lantmäteriet att de tillkommande vägarna mest var till nytta för fastigheter som kunde bebyggas tack vare denna väg och det blev alltså dessa obebyggda tomtlotter som fick andel för utförande. Dock kommer merparten av fastigheterna (befintliga villor såväl som obebyggda tomtlotter) nyttja den nya vägen då den skapar en genare utfart med högre standard och därför skall samtliga vara med och drifta den. Det finns enbart en GA för samtliga vägar och samtliga fastigheter har andel i hela vägnätet. Ingen sektionsindelning finns.
Inte helt lätt att förklara men det är kontentan.

Låter rätt enkelt att tolka då. Anslutningens kostnader av belysningen måste med all rim och reson höra till utförande, det är en del av utförande av en ny del av gemensamhetsanläggningen, det asfalterade gatunätet.

K Kvackatore skrev:
Sidospår;
Ovan skapade den absurda situationen där de bebyggda fastigheterna fick sätta ihop en styrelse för GA som sedan fått upphandla och bygga det nya gatunätet. De obebyggda tomtlotterna var ju svårt att rekrytera styrelse ifrån. 😉 Tänk dig 1km lång grusväg på 3m bredd men ett par dussin fastigheter som skall bygga 2km asfalterat gatunät, 6 meter bredd, komplett med GC-bana, belysning etc. Allt till följd av att ingen kom på att man kanske ifrågasätta det här med enskilt huvudmannaskap när kommunen detaljplanerade området.

Ja det är ett märkligt upplägg att man ska bygga väg åt andra, vi duckade denna märkliga situation i mitt grannskap som så lätt uppstår om Lantmäteriet får härja fritt utan någon kunnig i grannskapet som förstår konsekvenserna av ett anläggningsbeslut. Helt enkelt genom att få Lantmäteriet att avvakta med förrättningen tills det fanns en utförd väg.

Det motvapen som finns är att helt enkelt att inte lyfta ett finger i styrelsen tills tomtägarna engagerar sig, lite social press m a o. Om vägen inte byggs före anläggningstiden går ut så faller det i den delen. D v s det blir ingen ny väg att förvalta för samfällighetsföreningen. Det ligger alltså i de nya tomtägarnas intresse att engagera sig i styrelsen så att vägen blir byggd. Det borde ändå ligga i deras intresse eftersom en styrelse utan deras representation som inte har något att förlora på att uttaxera för den dyraste och bästa entreprenören typiskt sett väljer just den. Lex kommunala gatuprojekt.

Claes Sörmland · igår 07:52

Vill man döda argumentet att anslutningsavgiften bara är en administrativ avgift så kan man ju påpeka att elbolaget faktiskt drar ledning och ansluter denna till mätarplatsen. Och installerar elmätare. Det handlar alltså om utförande, inte om drift.

hempularen · igår 08:03

Nu låter det ju lite som att den här styrelsen som består av nya tomtägare kommer att försöka lägga ansl. kostnaden som en driftkostnad. I så fall bryter de mot anläggningsbeslutet. Och därmed faller föreningens rätt att uttaxera avgifter. Om man hårddrar det. Det vore riskabelt för styrelsen om de försätter föreningen i den situationen. De kan bli personligen ansvariga för föreningens samtliga kostnader.

Claes Sörmland · igår 08:20

Eller nja. Den om lägger fram en debiteringslängd på styrelsen för uttaxering är styrelsen. Grundupplägget i samfällighetslagen är att det räcker med att styrelsen har gjort detta så är pengarna uttaxerade. Men sen kan det i stadgarna tillkomma krav på att debiteringslängden inte bara måste läggas fram (lagkravet) utan även t ex godkännas av stämman.

Så för att hindra ett felaktigt styrelsebeslut så finns lite olika vägar att gå:

1. Överklaga eventuellt stämmobeslut om att godkänna debiteringslängden eftersom uttaxeringen för drift omfattar utgifter för utförande som har andra andelstal.

2. Om uttaxeringen inte godkänns på stämman utan bara framläggs där så kan ju inget stämmobeslut överklagas, inget sådant har fattats. Men har så styrelsen inte följt reglerna för uttaxeringen så är deras uttaxering en nullitet. D v s man kan vägra att betala sen delen av uttaxeringen.

Oklart för mig hur kronofogden hanterar ett ärende om styrelsen går dit. Man borde inse att betalningskravet är tvistigt och låta samfällighetsföreningen ta det till MMD. Men jag undrar...