Det jag fick lära mig på styrelsekurs för många år sedan, fast då gällde det brf. Att om föreningen ger sig in på "främmande verksamhet", och alltså får in kostnader som inte hör till bostadsrättsverksamheten, så kan en medlem med rätta helt vägra betala överhuvudtaget, alltså inte bara den felaktiga delen av uttaxeringen.Claes Sörmland skrev:
Det är inte samma lagar för samfällighet, men i samfälligheten finns det en tydligare begränsning för verksamheten genom anläggningsbeslutet än i en bostadsrättsförening. Finns tydligen gamla exempel där en brf gett sig på att driva restaurant.
Styrelsen består av befintliga hushåll, tomtlotterna har ännu inga ägare utan enbart en hustillverkare.H hempularen skrev:
Inte lyfta ett finger var något som starkt övervägdes men då vägen faktiskt kommer komma alla boende till nytta och framförallt stärka ekonomin med alla tillkommande fastigheter så insåg de flesta när stormen hade lagt sig att det bara var att kavla upp ärmarna. Det är inte varje dag man får en ny fin väg som någon annan betalar. 😀
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 147 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 147 inlägg
Inte lyfta ett finger är ju heller inte förenligt med lagen om man är en efterföljsam och välanpassad person. Och risken finns ju, i alla fall i teorin, att man dras inför tinget av grannskapet om man har suttit i styrelsen och inte följt anläggningsbeslutet det minsta lilla.K Kvackatore skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 722 inlägg
Varför är det då en fråga om ifall de senare ska betala hels utförandet eller inte? Jag kan förstå det om den som styckat av tomterna driver frågan (lite småaktigt i så fall för 100 tkr), men om inte ens denne är med i styrelsen, varifrån kommer då nybyggarnas röst?K Kvackatore skrev:
Redigerat:
Hustillverkaren som äger tomtlotterna. Det kommer såklart landa i att denna får betala i slutändan, becksvart mörker är inget bra säljargument när man skall hålla visning på tomter i Januari. 😂
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 147 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 147 inlägg
Det är väl bara att uttaxera för styrelsen men det krävs en extra stämma. Och det kan ju vara klokt att uttaxera före man skriver på avtalet så att pengarna är säkrade och finns på kontot när fakturan kommer. Trist om byggföretaget går i kånken och det inte finns pengar att hämta där. Tar en evig tid att få pengar då. Och byggföretag idag lever ju på kassan, svårt att sälja tomter för nybygge sedan ett tag.
Jodå, vi håller extrastämma i samband med varje styrelsemöte för uttaxering per moment i byggandet. Naturligtvis utlyser vi stämman enligt konstens alla regler men vi gör också det tydligt vad det handlar om så det är bara styrelsen som kommer. Det hade aldrig funkat annars att en liten samfällighet med så få hushåll skall hålla kassaflöde för ett bygge på 10+ miljoner.
Hej,
Detta tog en oväntad vändning, vi skickade igår ut kallellse till extra stämma för uttaxering som vi gjort flera gånger tidigare. Denna gången meddelade dock husleverantören för första gången att de avser komma på stämman och kommer begära röstning enligt andelstalsmetoden och då rösta nej.
Vi har inte röstat enligt denna metod tidigare även om vi inte är främmande till det. Vad vi dock inte riktigt benat ut är om vi skall följa röstlängden för samfälligheten eller enbart för de andelstal som avser utförande. För sistnämnde har ju husleverantören 100% av rösterna så det kvittar med begränsningen om att rösttalet begränsas till 1/5. Några råd om hur vi som styrelse kan agera i denna situation?
Min något amatörmässiga inställning är att det beror på hur frågan ställs.
Om frågan är strikt huruvida ansl. avgiften skall betalas av den del som har "utförandeandelstal", så är ju frågan i praktiken huruvida gatubelyningen skall lysa eller ej. De kan rösta nej, och då blir det ingen anslutning.
Om frågan är huruvida driftsdelen skall ta anslutningskostnaden så måste det ju vara de andelstalen som gäller.
Men hustillverkaren kan väl mycket väl välja att låta gatubleysningen vara avstängd och låta det blir en fråga för de framtida husägarna.
Beroende på hur anläggningsbeslutet är utformat så skulle det kunna vara så att "icke anslutning" inte är ett alternativ, i så fall kanske detta inte borde vara en fråga för en extrastämma, utan något styrelsen bara gör och uttaxerar. Men då kommer man in på pettitesser som ni kanske borde konsultera en fastighetsjurist om.
Alltså om det nu inte blir en elanslutning, finns det någon som helst risk att en framtida ny husägare kan ställa styrelsen till svars för att man inte utfört väganläggningen i enlighet med anläggningsbeslutet?
Om frågan är strikt huruvida ansl. avgiften skall betalas av den del som har "utförandeandelstal", så är ju frågan i praktiken huruvida gatubelyningen skall lysa eller ej. De kan rösta nej, och då blir det ingen anslutning.
Om frågan är huruvida driftsdelen skall ta anslutningskostnaden så måste det ju vara de andelstalen som gäller.
Men hustillverkaren kan väl mycket väl välja att låta gatubleysningen vara avstängd och låta det blir en fråga för de framtida husägarna.
Beroende på hur anläggningsbeslutet är utformat så skulle det kunna vara så att "icke anslutning" inte är ett alternativ, i så fall kanske detta inte borde vara en fråga för en extrastämma, utan något styrelsen bara gör och uttaxerar. Men då kommer man in på pettitesser som ni kanske borde konsultera en fastighetsjurist om.
Alltså om det nu inte blir en elanslutning, finns det någon som helst risk att en framtida ny husägare kan ställa styrelsen till svars för att man inte utfört väganläggningen i enlighet med anläggningsbeslutet?
Om anslutningsavgiften är en del av byggnationen eller av driften är väl inget man kan rösta om? Det är en tolkningsfråga om vad LM har skrivit och bör tas civilrättsligt.
För mig är det självklart att en ny anslutning som görs p g a ett nybygge inte är drift.
För mig är det självklart att en ny anslutning som görs p g a ett nybygge inte är drift.
Frågan är ställd som vi ställt den flera gånger tidigare, vi har inte specat vad utgiften gäller utan bara skrivit som enda punkt (förutom sedvanliga punkter på en stämma) "uttaxering om x kr per andel för färdigställande av väg enligt LM anläggningsbeslut datum x". Som vi tolkat det så måste alla uttaxeringar ha ett stämmoprotokoll, röstlängd etc för att vara juridiskt giltiga. Annars kan den som sedan mottar fakturan bara bestrida den och samfälligheten får svårt att driva in det genom KF.H hempularen skrev:
I anläggningsbeslutet står det tydligt att vägen skall vara belyst. Det står alltså inte att vägen skall ha en belysningsanläggning som kan vara släckt utan just ordvalet belyst. Problemet är ju dock att anläggningsbeslutet går ut under nästa år så frågan kan inte gå i långbänk. Ställa styrelsen till svars juridiskt tror jag ingen kommer göra men det kommer bli en stor besvikelse om, de redan installerade, armaturerna inte tänds. Att man kan låta pannlampan ligga hemma på hyllan när man går ut med hunden på kvällen var en stor anledning till att vi valde gå all-in och projektera/bygga anläggningen utan att husleverantören behövde lyfta ett finger själv.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 147 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 147 inlägg
Ni har förstått det korrekt. Kravet i samfällighetslagen är att styrelsen framlägger debiteringslängd för stämman. Det finns inget lagkrav på att stämman ska rösta om saken. Men i era stadgar gissar jag att ni har en skrivelse om att stämman ska godkänna uttaxeringen, och så fall är detta ett krav utöver samfällighetslagens minimikrav.K Kvackatore skrev:
Om ni nu har (det vanliga) kravet på att stämman ska godkänna uttaxeringen i stadgarna och det röstas ned av stämman så tolkar stämman anläggningsbeslutet annorlunda än styrelsen. Lagens upplägg för denna situation är att styrelsens ledamöter då väcker talan i MMD mot stämmans beslut eftersom det är ett olagligt beslut. Sen prövar MMD om beslutet är förenligt med lagen.K Kvackatore skrev:
Men kan också tänka sig att styrelsen inte följer ett olagligt beslut fattat av stämman. Men här blir det direkt komplicerat eftersom det rör sig om olika tolkningar. Sådana tvister har lagstiftaren tänkt sig ska lösas i domstol, inte genom att ignorera stämmans beslut.
Men om man fullföljer den tanken på att bara köra på så genomför styrelsen trots stämmans nekande att uttaxera medel i förhand installation av belysningen i enlighet med anläggningsbeslutet. Sen när föreningen står inför en förfallen skuld så saknas pengar för att betala fakturan. Det är en förfallen skuld som föreningen har. Nu klickar 43 § samfällighetslagen in: "Räcker ej tillgängliga medel till betalning av klar och förfallen skuld för vilken föreningen svarar, skall styrelsen utan dröjsmål upprätta och på föreningsstämma framlägga särskild debiteringslängd samt omedelbart uttaga vad som fordras." D v s detta är en nödventil som ger styrelsen rätt att uttaxera vad som krävs även om samfällighetens medlemmar obstruerar. Men det är att leka med elden och socialt naturligtvis katastrof.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 147 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 147 inlägg
Lägger till lite info efter att ha vaknat upp från jobbet:
För att uttaxera medel så ska det ju enligt 41 § samfällighetslagen upprättas en utgifts- och inkomststat, alltså en kassaflödesbudget (jag gissar att många föreningar kör med en vanligare intäkts- och kostnadsbudget istället och det går säkert bra). Den ska godkännas av stämman. 41 § SFL:
"Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande."
Har ni ordnat med detta när ni kallade till extra stämma? För det är normalt denna som stämman godkänner (eller inte). Eller har ni redan fått denna godkänd av en tidigare stämma? I så fall behöver den inte läggas fram igen och röstas om. Den är redan godkänd av stämman.
Efter att utgifts- och inkomststat har godkänts av en stämma för en uttaxering så är själva framläggandet av debiteringslängden av styrelsen på en stämma allt som krävs för att uttaxera pengarna. (Om inte anges i stadgarna, lagen är alltså dispositiv här och kan byggas på med andra förfaranden som beskrivs i stadgarna.) Jag ser inte att det måste ske på en och samma stämma utan jag uppfattar att man kan lösa det över separata stämmor men att båda stegen är ett krav.
41 § SFL ställer också krav på att ni ska skilja på verksamhetsgrenar i utgifts- och inkomststaten:
"Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt."
I denna samfällighetsförening skiljer man på verksamheten utförande och drift av gemensamhetsanläggningen (Olika andelstalsserier). Utgifts- och inkomststaten ska således skilja på dessa, t ex enbart beröra verksamhetsgrenen utförande vilket är aktuellt för denna uttaxering.
För att uttaxera medel så ska det ju enligt 41 § samfällighetslagen upprättas en utgifts- och inkomststat, alltså en kassaflödesbudget (jag gissar att många föreningar kör med en vanligare intäkts- och kostnadsbudget istället och det går säkert bra). Den ska godkännas av stämman. 41 § SFL:
"Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande."
Har ni ordnat med detta när ni kallade till extra stämma? För det är normalt denna som stämman godkänner (eller inte). Eller har ni redan fått denna godkänd av en tidigare stämma? I så fall behöver den inte läggas fram igen och röstas om. Den är redan godkänd av stämman.
Efter att utgifts- och inkomststat har godkänts av en stämma för en uttaxering så är själva framläggandet av debiteringslängden av styrelsen på en stämma allt som krävs för att uttaxera pengarna. (Om inte anges i stadgarna, lagen är alltså dispositiv här och kan byggas på med andra förfaranden som beskrivs i stadgarna.) Jag ser inte att det måste ske på en och samma stämma utan jag uppfattar att man kan lösa det över separata stämmor men att båda stegen är ett krav.
41 § SFL ställer också krav på att ni ska skilja på verksamhetsgrenar i utgifts- och inkomststaten:
"Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt."
I denna samfällighetsförening skiljer man på verksamheten utförande och drift av gemensamhetsanläggningen (Olika andelstalsserier). Utgifts- och inkomststaten ska således skilja på dessa, t ex enbart beröra verksamhetsgrenen utförande vilket är aktuellt för denna uttaxering.