Nej, jag tror inte att det är så enkelt. Glasen kan sota igen även med bra drag och torr ved (beroende på hur rökgaserna strömmar i eldstaden).Tomture61 skrev:
Min Contura 26T har en teknik där luften spolas ned över / framför glaset .N Naturnicklas skrev:
Håller sig rent länge .
Finns säker eldstäder som inte har denna teknik (läs billiga)
På min Tulikivi KTLU 2050 har jag bytt glas, roster och spoiler en gång på 22 år.
Allt är fortfarande felfritt sen 10 år tillbaks.
Värmer hela bodelen kalla årstiden, från september till april.
Eldar med björkved.
Nu ytterligare någon månad till ska vi för första gången elda upp ca 6 kbm tallved.
Ger rent praktiskt ungefär halva värmeeffekten gentemot genuin björkved.
Sen finns det de som rent teoretiskt räknar effekt per kilo ved o s v.
Men här är det praktiskt erfarenhet.
Vet vad jag skriver om.
Allt är fortfarande felfritt sen 10 år tillbaks.
Värmer hela bodelen kalla årstiden, från september till april.
Eldar med björkved.
Nu ytterligare någon månad till ska vi för första gången elda upp ca 6 kbm tallved.
Ger rent praktiskt ungefär halva värmeeffekten gentemot genuin björkved.
Sen finns det de som rent teoretiskt räknar effekt per kilo ved o s v.
Men här är det praktiskt erfarenhet.
Vet vad jag skriver om.
Skillnaden mellan björk och frisk tall är 300 kwh / f m3H Hybro skrev:
Med tydligt väger jag också in hur länge en brasa med tall resp björk brinner.
Ett fullt inlägg i eldstaden med björk brinner ungefär dubbelt så länge som tall.
Och det har stor betydelse när tunga täljstensugnen ska laddas med värmeenergi. Det tar tid.
I mitt fall någon timme.
Är inte intressant med värme som strålar ut genom glaset i luckan.
Den värmen lagras ju inte, även om det värmer gott när man sitter vid köksbordet.
Högst sällan jag eldar med forcerat drag. Och de gångerna är ugnen från början ordentligt varm.
En täljstensugn bör alltid eldas försiktigt vid uppstart. Väl varm kan man öka draget.
Ett fullt inlägg i eldstaden med björk brinner ungefär dubbelt så länge som tall.
Och det har stor betydelse när tunga täljstensugnen ska laddas med värmeenergi. Det tar tid.
I mitt fall någon timme.
Är inte intressant med värme som strålar ut genom glaset i luckan.
Den värmen lagras ju inte, även om det värmer gott när man sitter vid köksbordet.
Högst sällan jag eldar med forcerat drag. Och de gångerna är ugnen från början ordentligt varm.
En täljstensugn bör alltid eldas försiktigt vid uppstart. Väl varm kan man öka draget.
Anser du @djungelkatt kanske att den nya tyska modellen med kolkaft och värmepump är bättre än att använda lokalproducerat koldioxidneutralt biobrönsle då vattenkraften inte räcker och sol och vind inte levererar?D djungelkatt skrev:
Tror nog jag blev förstådd .F fribygg skrev:
Min far eldade med ved i 75 år. Jag själv har nu eldat mer än 45 år, för stadigvarande uppvärmning av hus.
Träd för vedproduktion fälls före tjälen går ur marken, sågas upp och klyvs tidig vår.
In luftigt under tak före midsommar.
Klar och torr att eldas med början av oktober.
Så jag anser att både tall- och björkveden är tillräckligt torr då.
Det är också så att kuven tallved torkar snabbare än björkved.
- Håller på i en annan tråd, där jag tog in en kluven tallkubbe 8/10 -24,0 som då vägde 1456 gram.
Ska väga i februari, för att se hur mycket vatten det går att ytterligare
torka ur den i inomhusvärmen.
Träd för vedproduktion fälls före tjälen går ur marken, sågas upp och klyvs tidig vår.
In luftigt under tak före midsommar.
Klar och torr att eldas med början av oktober.
Så jag anser att både tall- och björkveden är tillräckligt torr då.
Det är också så att kuven tallved torkar snabbare än björkved.
- Håller på i en annan tråd, där jag tog in en kluven tallkubbe 8/10 -24,0 som då vägde 1456 gram.
Ska väga i februari, för att se hur mycket vatten det går att ytterligare
torka ur den i inomhusvärmen.
Jag tycker precis som jag skriver att man kan lyfta blicken från de två sunkigaste energiformerna och välja andra alternativ.F fribygg skrev:
Ju fler som slutar tänka i gamla förlegade banor - ju förr kan vi nå en punkt där det inte längre luktar ohälsosam eldrök i våra boendekvarter.
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 300 inlägg
Jag hävdar att det finns flera fördelar med vedeldning för uppvärmning och/eller matlagning:
1: Det är ett fossilfritt energislag. Vedeldning tillför ingen fossil koldioxid, vid förbränningen bildas endast biogen koldioxid som redan finns i kolkretsloppet.
2: Ett närproducerat bränsle, som kan huggas och processas av vedeldaren själv.
3: Bra ur krisberedskapssynpunkt. Vid en större samhällskris kan vedeldare hålla sina hus varma och dessutom tillaga sin mat. Vid större och längre avbrott i el- och bränsleförsörjningen kan ved huggas och processas helt med hjälp av handredskap.
4 (bonus): Kaffe kokt på björkved, grabbar och tjejer!
1: Det är ett fossilfritt energislag. Vedeldning tillför ingen fossil koldioxid, vid förbränningen bildas endast biogen koldioxid som redan finns i kolkretsloppet.
2: Ett närproducerat bränsle, som kan huggas och processas av vedeldaren själv.
3: Bra ur krisberedskapssynpunkt. Vid en större samhällskris kan vedeldare hålla sina hus varma och dessutom tillaga sin mat. Vid större och längre avbrott i el- och bränsleförsörjningen kan ved huggas och processas helt med hjälp av handredskap.
4 (bonus): Kaffe kokt på björkved, grabbar och tjejer!
Surt ute är det ju bara när folk i närheten eldar. Annars är det bara att klä på sig och ut å njuta av den friska luften. 🙂H Hybro skrev: