Jag håller i och för sig med, men i detta fall ville kommunen bestämma gränsen för att senare flytta den (inlösen för gatumark), så de nyligen utsatta gränsrören kommer vara överspelade om något år.B b8q skrev:
Nej jag tyckte också att det lät lite märkligt, men eftersom lantmätaren enligtG grodis skrev:
-MH- verkade så tvärsäker så blev jag lite osäker på mig själv. Se mitt inlägg #655, som jag tolkar lagrummen borde inte några rättegångskostnader bli aktuella. Så jag antar att lantmätaren helt enkelt har fel i sitt uttalande då.
Ja men då sätts det ut nya gränsrör, så i slutändan kommer din fastighets gränser ändå vara säkrare.M -MH- skrev:Jag håller i och för sig med, men i detta fall ville kommunen bestämma gränsen för att senare flytta den (inlösen för gatumark), så de nyligen utsatta gränsrören kommer vara överspelade om något år.
Om man överklagar något av lantmätarens beslut i ett fastighetsbestämningsärende är rättegångskostnader något man riskerar. Vid ett överklagat beslut är lantmäteriet inte part i målet, utan endast sakägarna, och därmed riskerar man definitivt rättegångskostnad (som parterna i möd målnr F 5710-15 fick erfara hamnade på 50.000kr).F Falckman skrev:
Ska man överklaga fakturan man fått av lantmäteriet gissar jag att rättegångskostnader inte blir aktuella? Men har man inte tidigare överklagat något av besluten i fastighetsbestämningen är möjligheten att överklaga fakturan relativt liten som jag förstår det.
Hur tänker du att man ska överklaga fakturan? Fakturan kommer väl efter lantmäteriets beslut och har man inte överklagat beslutet har man ju i princip godkänt de förutsättningar som ges för att överklaga fakturan?G grodis skrev:
Nej, han överklagar Lantmäteriets kostnadsfördelningsbeslut. Generellt sett när man fastighetsbestämmer mot allmän plats, brukar ett riktvärde vara att kommunen tar 10% av kostnaderna och 90% till bostadsfastigheten. När man ser till nyttan brukar det anses att den inte är lika stor för allmän plats, kanske främst sett till fastighetsvärdet. Allmän plats har inget eller mkt lågt värde och bostad är generellt det högsta värde en fastighet kan ha. Så spontant låter det inte som en oskälig fördelning även om det är ogint av kommunen om det nu krävs för ny detaljplan. Men sen ska en bedömning alltid göras i det enskilda fallet och det finns såklart fall där denna praxis bör frångås.G grodis skrev:
Jag har själv överklagat en lantmäterifaktura och det gick alldeles utmärkt.M Maijckel skrev:
https://www.atl.nu/det-gar-att-overklaga-lantmateriets-faktura
Du verkar ha rätt trots allt, fel av mig och grodis med andra ord. Även om det verkar finnas ett visst utrymme för en skälighetsbedömning om jag tolkar 16:14 FBL rätt. Men det är nog föga troligt att tappande part kommer undan kostnaderna givet rättsfallet du omnämnde, det slutade ju trots allt hos MÖD.M Maijckel skrev:
Lantmäteriet delfakturerar, men det är inte ovanligt att slutfakturan överklagas.M Maijckel skrev:
Så om man skulle överklaga fakturan för man anser att den är hör hog och att fördelningen är felaktig skulle det bli två överklagande ärenden?M Manfreds skrev:
Hade det varit jag så hade jag överklagat att fakturan är oskäligt hög och dessutom lagt till att kommunen borde stå för en större andel av fördelningen.
Kostnadsfördelningsbeslutet vinner laga kraft efter 4 veckor från och med att beslutet tagits, det kan inte överklagas efter det. Fakturan däremot kan bestridas vid ett senare tillfälle. Detta eftersom det inte är ett förrättningsbeslut som avgör vilket belopp slutfakturan från Lantmäteriet till slut landar på. Det är alltså skillnad på att säga att fakturan är för hög och att säga att kostnadsfördelningen inte är skälig enligt 14:10 FBL.G grodis skrev:
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 26 700 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 26 700 inlägg
Jag förstår det som att det är 5 kap. 2§, tredje stycket i Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar som gör att man inte får Lantmäteriet som motpart när man överklagar deras beslut. Denna lagtext:
Se även HDs dom NJA 2013 s. 3;
Domskäl:
"8. När en enskild överklagar Lantmäteriets beslut gäller emellertid 5 kap. 1-2 §§ lagen om mark- och miljödomstolar och Lantmäteriet är inte part i målet. Såväl förrättningsbeslut som beslut om fakturering för lantmäterikostnader är beslut från Lantmäteriet. Det följer även av förarbetena till lagen att Lantmäteriets partsställning i mål rörande fakturering av förrättningskostnader skulle komma att upphöra i och med införandet av lagen om mark- och miljödomstolar (prop. 2009/10:215 s. 208)."
https://lagen.nu/dom/nja/2013s3
(Rätta mig om jag är ute och cyklar, jag har inte grävt i detta förrän denna tråd dök upp.)
Se även HDs dom NJA 2013 s. 3;
Domskäl:
"8. När en enskild överklagar Lantmäteriets beslut gäller emellertid 5 kap. 1-2 §§ lagen om mark- och miljödomstolar och Lantmäteriet är inte part i målet. Såväl förrättningsbeslut som beslut om fakturering för lantmäterikostnader är beslut från Lantmäteriet. Det följer även av förarbetena till lagen att Lantmäteriets partsställning i mål rörande fakturering av förrättningskostnader skulle komma att upphöra i och med införandet av lagen om mark- och miljödomstolar (prop. 2009/10:215 s. 208)."
https://lagen.nu/dom/nja/2013s3
(Rätta mig om jag är ute och cyklar, jag har inte grävt i detta förrän denna tråd dök upp.)
jag har varit med om något liknande. inte just att de flyttat gränsen men att de varit maktfullkomliga och omöjliga att samarbeta med och när man börjar klaga är det som om de går in i plan B och alla blir helt omedgörliga. under förrättningen håller sig lantmätaren undan och sedan när beslutet vunnit laga kraft då svarar de att de har gjort allting rätt bla bla bla.B nord123 skrev:
Det är lantmätarens uppgift att vara "maktfullkomlig" gentemot sakägarna i en förrättning. Särskilt i ett fastighetsbestämningsärende som till stor del ska likna processen i ett domstolsavgörande. I lantmäteriets handbok till FBL står uttryckligen att lantmätaren ska "förhålla sig obunden till sakägarnas yrkanden och medgivanden" (s.771).V vaxtuna skrev:
Så om du inte kan visa att lantmätaren brustit i sin yrkesutövning i förhållande till denna handbok är det nog snarare lagstiftningen som vållar dig problem än lantmätaren själv.
min uppfattning som är helt aktuell är att nya lantmätare inte kan läsa kartorna. jag har fått skriva anvisningar på en 6årings nivå för att de ska förstå lagaskiftesprotokollen och vad som är vad. En väg som är 10 meter lång enligt lagaskiftsprotokollet kan ju aldrig vara 150 meter lång i verkligheten. lär man sig inte begrepp som t es AR i skolan när man blir lantmätare så är det under all kritik. i mitt fall ändrade de sig men jag fick lov att skriva en hel uppsats för att förklara varför de hade fel. ochhur ser handlingarn ut? de fattade beslut utan att tala med mig och sedan fick de fatta ombeslut och då blir akten först hela utredning och beslutet markerat med rött och sedan alltihop igen så lantmäteriets fel kommer att leva med i diariet i all framtid så alla som ska rota i det där får studera ordentligt för att få begriplighet.M Maijckel skrev:
Det visar sig att Riksrevisionen just nu granskar Lantmäteriet bl a då det gäller avgifter och utifrån statens intentioner. Om någon kan beskriva just vad man upplevt från myndighetens sida kan man maila in detta till
registrator@riksrevisionen.se
Det ska vara exempel på hur avgifter hanterats samt om deras myndighetsutövning. Gärna i form av dokument/skriven kommunikation med myndigheten.
registrator@riksrevisionen.se
Det ska vara exempel på hur avgifter hanterats samt om deras myndighetsutövning. Gärna i form av dokument/skriven kommunikation med myndigheten.