Nja, jag tar det inte som påhopp men jag vill ju lära mig om detta, jag vill förstå vad det är som tyder på att taket nu ska dömas ut. Jag ser ju att pannorna är slitna men det finns ju inga skador på det förutom då den olyckliga pannan som glidit ner. Hade den inte glidit ner så hade detta aldrig blivit en diskussion och jag känner mig ganska säker på att det hade klart minst 5 år till. Jag är ingen byggare man jag har varit o tittat på MÅNGA hus innan vi valde detta och många tak såg långt värre ut än detta, det vanligaste var fukt på vinden vilket vi som tur är inte har alls.N Nils82 skrev:Känns som du tar de "trista" tipsen som personliga påhopp, Snowjim. Det behöver du inte göra. Du behöver heller inte göra något av det som nämns här i tråden. Vill du låta taket ligga 20-40 år till får du absolut göra det.
Observera bara att till sista når taket en punkt där det blir dyrare att dra ut på bytet än att behålla det gamla, så att säga.
Tanken med tråden vara framförallt att höra mig för vad man borde göra åt skadan. Det blir dock intressant när folk dömer ut en konstruktion som legat där i 48 år utan att förklara exakt varför det behöver bytas ut nu.
Det var mycket käbbel i trpden nu.
Jag tror att det som hänt är att du har ett väldigt litet mellanrum mellan bärläkten och plywooden pga ströläkten ser ut att vara väldigt tunn.
Det har gjort att skräp från träden eller nått fastnat där, sen har vatten som runnit tex droppat från kondens eller studsat oturligt vid kraftigt regn inte kunnat rinna ner utan fastnat.
Det har sen svält och blivigt ett permanent stopp där.
Så det har nog pågott en tid.
Lokal reparation sen klarar du dig ett tag till
Jag tror att det som hänt är att du har ett väldigt litet mellanrum mellan bärläkten och plywooden pga ströläkten ser ut att vara väldigt tunn.
Det har gjort att skräp från träden eller nått fastnat där, sen har vatten som runnit tex droppat från kondens eller studsat oturligt vid kraftigt regn inte kunnat rinna ner utan fastnat.
Det har sen svält och blivigt ett permanent stopp där.
Så det har nog pågott en tid.
Lokal reparation sen klarar du dig ett tag till
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Pannornas tekniska funktion har blivit sämre. Det går inte att säga att det inte skulle kunna hålla i 5 år till, men risken för skador ökar. När den fina ytan på pannorna har eroderats bort blir avrinningen sämre. För tak med låga lutningar är det ett problem. Sedan tycker jag att du kan pröva att lyfta bort en del av en ströbräda och se hur det ser ut under denna. Det kan ge en viktig indikation.S snowjim skrev:
fast ingen presenning. hellre att det är som nu. så att det kan torka uppJ justusandersson skrev:Alla tak måste ha tätskikt. Det är inget fel med plywood, men den behöver något vattentätt utanför. Om plywooden ser ut som på de översta bilderna måste den bytas. Alla pannor och läkt måste av, rutten plywood bytas och allt förses med duk eller underlagspapp. Pannorna är dessutom pensionsfärdiga. Antagligen behöver du lägga presenning som tillfällig åtgärd. Vad är taklutningen?
Det som stör mig som proffs med TS resonemang är att han bara har en försvarslinje och inte tycks vara orolig för att det genast blir röta och mögel så fort en panna spricker eller flyttar sig
Mitt sätt att se det är att TS hus står parkerat i en brant backe utan växel i och hjulen är vridna i backens riktning. Det enda som förhindrar en olycka är handbromsen / takpannorna. Backen blir brantare för varje år.
Plyfan ser visserligen frisk ut i en lekmans ögon, men inte för mig. Den är helt torr men med ytsprickor (som tyder på att det periodvis är blött) och suger upp varenda vattendroppe som letar sig in. Den fungerar som ett läskpapper. En läcka kan sippra på ett bra tag. När det märks är det för att plyfan blivit kex. Det syns inte på undersidan förrän det är försent.
Det går inte att se från marken när en gammal betongpanna spruckit. Man måste klättra runt och känna på dem. En panna av tio kanske delar sig när du försöker lyfta den. Det betyder att den var spräckt men att det inte gick att se.
Ta rådet om taglagsfest lite seriöst. Att bara byta pannor kommer inte att kännas bra. Du hittar fler murkna partier när du tar ner allt. Byter du ändå all läkt (rekommenderas) är det rena tjäntefelet att inte samtidigt byta plyfan. Då är råspont och underlagspapp den starka rekomendationen från proffsen i tråden. Förmodligen billigare än plyfa om plyfan är för utomhusbruk. Rysktillverkad K-plyfa är rena bluffen och borde inte få säljas alls. Överväger du sådan påstår jag att OSB är säkrare och bättre utomhus på ett tak.
OBS ingen rekomendation av OSB som tak. Men det skulle vara ett steg upp för TS i dagsläget.
Om du byter taket seriöst får du ett tak som är tätt utan pannor på. Pannorna skyddar pappen från solljus därför håller en enkel underlagspapp lika länge (nästan) som pannorna. Bitumen och sånt som gör att pappen är tät dunstar förr eller senare bort så att pappen ser ut som gammalt skrivbordunderlägg. Har sett det på gamla tak. Hittar inte på.
Mvh Findus
Mitt sätt att se det är att TS hus står parkerat i en brant backe utan växel i och hjulen är vridna i backens riktning. Det enda som förhindrar en olycka är handbromsen / takpannorna. Backen blir brantare för varje år.
Plyfan ser visserligen frisk ut i en lekmans ögon, men inte för mig. Den är helt torr men med ytsprickor (som tyder på att det periodvis är blött) och suger upp varenda vattendroppe som letar sig in. Den fungerar som ett läskpapper. En läcka kan sippra på ett bra tag. När det märks är det för att plyfan blivit kex. Det syns inte på undersidan förrän det är försent.
Det går inte att se från marken när en gammal betongpanna spruckit. Man måste klättra runt och känna på dem. En panna av tio kanske delar sig när du försöker lyfta den. Det betyder att den var spräckt men att det inte gick att se.
Ta rådet om taglagsfest lite seriöst. Att bara byta pannor kommer inte att kännas bra. Du hittar fler murkna partier när du tar ner allt. Byter du ändå all läkt (rekommenderas) är det rena tjäntefelet att inte samtidigt byta plyfan. Då är råspont och underlagspapp den starka rekomendationen från proffsen i tråden. Förmodligen billigare än plyfa om plyfan är för utomhusbruk. Rysktillverkad K-plyfa är rena bluffen och borde inte få säljas alls. Överväger du sådan påstår jag att OSB är säkrare och bättre utomhus på ett tak.
OBS ingen rekomendation av OSB som tak. Men det skulle vara ett steg upp för TS i dagsläget.
Om du byter taket seriöst får du ett tak som är tätt utan pannor på. Pannorna skyddar pappen från solljus därför håller en enkel underlagspapp lika länge (nästan) som pannorna. Bitumen och sånt som gör att pappen är tät dunstar förr eller senare bort så att pappen ser ut som gammalt skrivbordunderlägg. Har sett det på gamla tak. Hittar inte på.
Mvh Findus
Det är här som skillnaden finns. Betongpannor när de blir äldre börjar att släppa igenom fukt/vatten och livslängden är ca 40 år. De kan mycket väl vara hela och finnas hyfsad godstjocklek kvar men deras funktion att avleda vatten via ytskiktet har försämrats avsevärt (jämför inte med tegeltak). Betong åldras/bryts ned med tiden till skillnaden mot tegelpannor. Och även deras täthet i överlapp mellan dem försämras.S snowjim skrev:
Så svaret är att pannorna gör inte längre sitt jobb då deras funktion att vara täta och låta vatten rinna av har försämrats. Så du kommer att få mera och mera fukt/vattengenomsläpp från betongpannorna.
För många hus räddas det av att underlagspappen fortfarande kan stoppa inträngning av fukt till vis del trots att även den nu börjar bli uttorkad med risk för sprickbildning. Men ditt hus saknar det extra skyddet och har enbart träunderlag. Vårt tak var slut efter 38 år där man efter regn kunde se blöta delar på underlagspappen så då fick det bytas. Vår byggare som gjorde takarbetet bodde i kvarteret och efter att kollat sitt egna hus som var lika gammalt så hade även det ett nytt tak några månader senare.
Så ditt tak läcker i fukt/vatten efter regn/snö och försämring är inte linjär, utan logaritmisk. Det innebär att betongpannornas funktion försämras avsevärt mycket mera i slutet av deras livslängd. Så det som fungerade bra efter 25 år nu efter 48 år är helt undermåligt. Risken är nu att vatten kan börja tränga in i bärande delar av takkonstruktion.
Jag håller med Findus. Några av våra 40 år gamla pannor bara delade på sig när vi lyfte upp dem. Och plyfan ser lite sprucken ut. Vad händer om du trycker/skrapar med en kniv? I stugan hade vi plywood i väggen bakom tretex och dem hade delaminerat fullständigt. Den påminde om TS takskivor fast inte lika illa.
Personligen skulle jag byta a.s.a.p för är det nått man kan lita på så är det att det går åt h-vete vid värsta tänkbara tidpunkt. Rätt var det är så börjar taket läcka när man ska till Thailand i två veckor och ingen firma har tid förrän om ett halvår.
Personligen skulle jag byta a.s.a.p för är det nått man kan lita på så är det att det går åt h-vete vid värsta tänkbara tidpunkt. Rätt var det är så börjar taket läcka när man ska till Thailand i två veckor och ingen firma har tid förrän om ett halvår.
Nu börjar vi komma någonstans! man kan ogilla resonemang hur mycket man vill men för mig är det grundläggande att förstå varför jag behöver byta ut något. Att bara säg att ett tak som inte haft problem på 48 år ska bytas omedelbart på grund av dålig underliggande konstruktion eller enbart på grund av ålder håller inte för mig.
1. Underliggande konstruktion är föråldrad och undermålig enligt dagens byggstandard.
- Efter som konstruktionen bygger på att pannorna inte släpper igenom någon väta så borde livslängden på taket bero till stor del på pannornas skick.
Enligt återförsäljare och byggföretag så håller betongpannor minst 40-50 år medan tegel håller det dubbla.
2. Pannornas ytan slits ner och blir skrovlig vilket i sin tur gör att skräp fastar lättare, särskilt när taket har mindre lutning. Detta gör också att mossa och liknande får bättre fäste.
- Låter rimligt men det är egentligen inte förrns väta tar sig igenom pannorna som det blir ett problem.
3. Betongpannor klassas inte som vattentäta och kommer med tiden läcka mer och mer väta ner på underliggande konstruktion.
- Jag har också uppfattningen att vanlig betong släpper igenom vatten, frågan är dock i vilket utsträckning? Borde jag inte se läckage på de fotona som visar övriga fack? Och om vatten tar sig in i betongen och det sen fryser, borde inte betongplattorna frysa sönder då? Och om jag går på pannor som är frostskadade/spruckna, borde inte de ge vika? Framförallt så borde jag väl se iallafall lite fuktgenomslag in till vinden om betongpannorna tar in vatten i betydande omfattning?
4. Man kan se resningar i plywooden vilket tyder på att det det utsatts för väta.
- Att plywooden rest sig när pannan glidit ner är ganska uppenbart men jag ser inte den tendenserna i övriga fack? Vilka bilder tänka ni på? Och visst kan trä resa sig av hög luftfuktighet vilket kan uppstå mellan pannor och den obehandlade plywooden? Det behöver inte nödvändigtvis vara vatten som runnit ovanpå plywooden. Regniga dagar går luftfuktigheten lätt upp till 80% enligt min mätare, d.v.s den följer ganska bra fuktigheten utomhus.
1. Underliggande konstruktion är föråldrad och undermålig enligt dagens byggstandard.
- Efter som konstruktionen bygger på att pannorna inte släpper igenom någon väta så borde livslängden på taket bero till stor del på pannornas skick.
Enligt återförsäljare och byggföretag så håller betongpannor minst 40-50 år medan tegel håller det dubbla.
2. Pannornas ytan slits ner och blir skrovlig vilket i sin tur gör att skräp fastar lättare, särskilt när taket har mindre lutning. Detta gör också att mossa och liknande får bättre fäste.
- Låter rimligt men det är egentligen inte förrns väta tar sig igenom pannorna som det blir ett problem.
3. Betongpannor klassas inte som vattentäta och kommer med tiden läcka mer och mer väta ner på underliggande konstruktion.
- Jag har också uppfattningen att vanlig betong släpper igenom vatten, frågan är dock i vilket utsträckning? Borde jag inte se läckage på de fotona som visar övriga fack? Och om vatten tar sig in i betongen och det sen fryser, borde inte betongplattorna frysa sönder då? Och om jag går på pannor som är frostskadade/spruckna, borde inte de ge vika? Framförallt så borde jag väl se iallafall lite fuktgenomslag in till vinden om betongpannorna tar in vatten i betydande omfattning?
4. Man kan se resningar i plywooden vilket tyder på att det det utsatts för väta.
- Att plywooden rest sig när pannan glidit ner är ganska uppenbart men jag ser inte den tendenserna i övriga fack? Vilka bilder tänka ni på? Och visst kan trä resa sig av hög luftfuktighet vilket kan uppstå mellan pannor och den obehandlade plywooden? Det behöver inte nödvändigtvis vara vatten som runnit ovanpå plywooden. Regniga dagar går luftfuktigheten lätt upp till 80% enligt min mätare, d.v.s den följer ganska bra fuktigheten utomhus.
Det påståendet gäller säkerligen dagens betongpannor rent generellt. Våra betongpannor som ersattes var från 1960 och när jag jämförde en sådan ny som fanns i reserv så var den betydligt tunnare än de nya som nu hamnade på taket. Och de gamla slitna som låg på taket var ännu tunnare och som ett 40 sandpapper i ytan.S snowjim skrev:
Sedan när det gäller ytterligare skador så är ditt taket under redan i så dåligt skick att det måste åtgärdas, det räcker inte enbart med att lägga ny papp och att läkta om. I normalfallet med råspont så räcker det att rulla på ny papp och läkta, men gör man inget så riskerar det att gå röta i råsponten. Så här skiljer det sig på ditt tak där underlaget redan är slut.
Min filosofi är att underhålla våra hus innan större problem uppstår, sedan kan man väl istället tänka att åtgärda när verkliga/större problem uppstår.
Men ditt tak är slut och bör åtgärdas, sedan kan man vrida och vända på olika argument men det blir då mera en filosofisk diskussion utifrån begreppet hur dåligt det ska vara innan man måste byta.
Jag är ingen varm anhängare av att byta saker innan det är nödvändigt, själv bytte jag hela taket i somras, då det började rinna in vatten.
Det som händer är att plötsligt blir det förbannat akut, vilket sällan är ett trevligt läge att bestämma sig för takbyte i. Då vill man hellre planera i tid.
Det andra som kan hända om man väntar tills man ser läckage är att det läcker någonstans där man inte ser och där det inte torkar upp. Plötsligt har man mögel i badrumsväggen, eller någon annanstans, i vårt fall, med ett låglutande tak, visade det sig att flera av takstolarna kring murstocken var förintade av röta, jag förstår faktiskt inte vad som höll taket uppe. Vatten har en jäkligt otrevlig förmåga att ta sig fram och genom konstruktioner, för att sedan ställa till maximal skada.
Lappa du ditt tak, börja sedan inspektera vinden efter varje regn, när snön smälter, när det stormar och så vidare. Man kan leva så, eller så lyssnar du på alla de kloka människorna här på fofumet som råder dig att planera in ett byte, innan något går åt helskotta. Fundera på hur mycket du tror att försäkringsbolaget stöttar med, om felet beror på ett 48 år gammalt tak, med kända brister?
Bjud in polarna, och gör en grej av det. Mig kostade det 100 000:- att byta tak, inklusive nya takstolar, råspont två lager papp, nya huvar till skorstenarna, plåtjobb, mat och öl till alla polare, och sist men inte minst, gick vi från 3cm isolering till 39, med lösull. Det tog en vecka från att vi började riva tills ytpappen var på plats.
Det som händer är att plötsligt blir det förbannat akut, vilket sällan är ett trevligt läge att bestämma sig för takbyte i. Då vill man hellre planera i tid.
Det andra som kan hända om man väntar tills man ser läckage är att det läcker någonstans där man inte ser och där det inte torkar upp. Plötsligt har man mögel i badrumsväggen, eller någon annanstans, i vårt fall, med ett låglutande tak, visade det sig att flera av takstolarna kring murstocken var förintade av röta, jag förstår faktiskt inte vad som höll taket uppe. Vatten har en jäkligt otrevlig förmåga att ta sig fram och genom konstruktioner, för att sedan ställa till maximal skada.
Lappa du ditt tak, börja sedan inspektera vinden efter varje regn, när snön smälter, när det stormar och så vidare. Man kan leva så, eller så lyssnar du på alla de kloka människorna här på fofumet som råder dig att planera in ett byte, innan något går åt helskotta. Fundera på hur mycket du tror att försäkringsbolaget stöttar med, om felet beror på ett 48 år gammalt tak, med kända brister?
Bjud in polarna, och gör en grej av det. Mig kostade det 100 000:- att byta tak, inklusive nya takstolar, råspont två lager papp, nya huvar till skorstenarna, plåtjobb, mat och öl till alla polare, och sist men inte minst, gick vi från 3cm isolering till 39, med lösull. Det tog en vecka från att vi började riva tills ytpappen var på plats.
Aha, intressant, så vad du säger är att godset är tunnare på äldre pannor?A AndersS skrev:Det påståendet gäller säkerligen dagens betongpannor rent generellt. Våra betongpannor som ersattes var från 1960 och när jag jämförde en sådan ny som fanns i reserv så var den betydligt tunnare än de nya som nu hamnade på taket. Och de gamla slitna som låg på taket var ännu tunnare och som ett 40 sandpapper i ytan.
Såhär ser en från förrådet ut kontra en som legat på taket i 48 år :
https://i.imgur.com/gJzqUf9.jpg
Tittar man noga kan man se att de som legat på taket är någon mm tunnare och det är också det som gör att ytan kan liknas med ett sandpapper.
Hur tjocka är dina nya pannor?
Då var vi där igen, vad är det som är dåligt skick? Förutom då det som berott på lokalt läckage? Kan du peka ut bilderna?A AndersS skrev:
Ja underlagspapp är en bra lösning så länge som det inte vittrar sönder. Hållbarheten verkar ligga runt 50 år vilket bör betyda att om du kör med tegelpannor så kommer du få byta papp iallafall 1 gång innan du byter pannor.A AndersS skrev:
Men underlagspapp kan också ställa till det, läcker det in någonstans så är risken för röta mycket högre efter som pappet stänger in vätan. Det finns dukar som andas åt ett håll men hur bra de verkligen är i längden vet jag inte.
Åter igen, på vilket vis är underlaget slut? Och då syftar vi såklart inte till den lokala skadan som går att åtgärda relativt enkelt.A AndersS skrev:
Större problem ja, det är just det jag försökt reda ut med denna tråden. Det är inte precis som att takpannorna en dag bara ger upp. Man säger att processen går stegvis men än så länge kan vi inte se några tecken på läckage? Så vad är det för stora problem vi pratar om?A AndersS skrev:
Nja, det är egentligen ganska enkelt, jag vill reda ut hur man ser på ett tak att det är slut och vilka risker det finns? Att bara säga att ett tak är slut utan att i detalj motivera är ganska poänglöst. Att pannorna är slitna är enkelt att se men vad är det som säger att de inte skulle hålla 5-10 år till? Hade vi haft pannor som fryst sönder eller spruckit på annat vis så hade jag varit klart mer övertygad eller för den delen om vi haft fuktgenomslag på vinden.A AndersS skrev:
Det var dock någon som sa att en betongpanna öppnar upp sig bra mycket mer i slutet av sin livstid, finns det belägg för detta? Menar man att detta går på bara någon månad? Annars borde väl vattnet som tar sig in frostskada pannorna under vinterhalvåret? Och det bör ju då också vara uppenbart om man går på dem.
Nu har vi ett tak där vi kan se att alla pannor är slitna par mm men hela. Vi kan inte se att det finns någon alarmerande fukt i något annat fack än det där pannan glidit ner, vi kan inte häller se att det finns fuktgenomslag på vinden. Så hur kan man se att det är slut?
du ser ingen skillnad på dom som legat på taket och en du haft i ett förråd?S snowjim skrev:Aha, intressant, så vad du säger är att godset är tunnare på äldre pannor?
Såhär ser en från förrådet ut kontra en som legat på taket i 48 år :
[bild]
[länk]
Tittar man noga kan man se att de som legat på taket är någon mm tunnare och det är också det som gör att ytan kan liknas med ett sandpapper.
Hur tjocka är dina nya pannor?
Då var vi där igen, vad är det som är dåligt skick? Förutom då det som berott på lokalt läckage? Kan du peka ut bilderna?
Ja underlagspapp är en bra lösning så länge som det inte vittrar sönder. Hållbarheten verkar ligga runt 50 år vilket bör betyda att om du kör med tegelpannor så kommer du få byta papp iallafall 1 gång innan du byter pannor.
Men underlagspapp kan också ställa till det, läcker det in någonstans så är risken för röta mycket högre efter som pappet stänger in vätan. Det finns dukar som andas åt ett håll men hur bra de verkligen är i längden vet jag inte.
Åter igen, på vilket vis är underlaget slut? Och då syftar vi såklart inte till den lokala skadan som går att åtgärda relativt enkelt.
Större problem ja, det är just det jag försökt reda ut med denna tråden. Det är inte precis som att takpannorna en dag bara ger upp. Man säger att processen går stegvis men än så länge kan vi inte se några tecken på läckage? Så vad är det för stora problem vi pratar om?
Nja, det är egentligen ganska enkelt, jag vill reda ut hur man ser på ett tak att det är slut och vilka risker det finns? Att bara säga att ett tak är slut utan att i detalj motivera är ganska poänglöst. Att pannorna är slitna är enkelt att se men vad är det som säger att de inte skulle hålla 5-10 år till? Hade vi haft pannor som fryst sönder eller spruckit på annat vis så hade jag varit klart mer övertygad eller för den delen om vi haft fuktgenomslag på vinden.
Det var dock någon som sa att en betongpanna öppnar upp sig bra mycket mer i slutet av sin livstid, finns det belägg för detta? Menar man att detta går på bara någon månad? Annars borde väl vattnet som tar sig in frostskada pannorna under vinterhalvåret? Och det bör ju då också vara uppenbart om man går på dem.
Nu har vi ett tak där vi kan se att alla pannor är slitna par mm men hela. Vi kan inte se att det finns någon alarmerande fukt i något annat fack än det där pannan glidit ner, vi kan inte häller se att det finns fuktgenomslag på vinden. Så hur kan man se att det är slut?
det är inte alltid tjockleken man tänker på när något tunnar ut.