Jag tänker mig att ett relä, per automatik, kan bryta bort en grupp om elverket skulle leverera över- eller underspänning/underström?X xLnT skrev:
Framförallt på trefasgrupp, om nu dessa är att betrakta som extra känsliga. Tex min trefas-vattenpump.
Hej linvigeL linvige skrev:
Att ersätta din normala elkraftmatning med ett reservelverk är egentligen en ganska komplex situation.
Ett exempel;
Vi en kortslutning vid elcentralen i mitt hus levererar elnätet idag ca 1000 A kortslutningsström fas till jord. Ansluter jag ett 5 kVA reservelverk så är kortslutningsströmmen ca 3 ggr märkströmmen dvs ca
3x ((5000/3)/230)A = 3x7,25 A.= 21,75 A
Det betyder att mina säkringar, jag har i elcentralen, inte längre klarar av att ”lösa ut säkringarna” på stipulerad tid. Exempelvis, för en 10 A säkring behöver jag ca 80 A, dvs ca 4 ggr. så mycket.
Vid kortslutning till jord så kommer reservelverkets jordfelsbrytare att lösa ut.
Jag får då strömavbrott i hela anläggningen i stället för att bara säkringen på en grupp löser ut. Jag förlorar den selektivitet jag har idag.
Förutom detta så är det fler saker som blir annorlunda. Spänningarna varierar mer än vid det normala elnätet, övertonshalten i ström och spänning kan bli annorlunda (troligtvis högre) med mera.
Vad som kommer att förändras när du byter din normala elkraftmatning till ett reservelverk beror också på de laster du har inkopplat. Det innebär att det inte är helt enkelt att i förväg veta hur det fungerar. Vad som går bra och vad som kommer att gå sämre.
När jag satte in min varvtalsstyrda bergvärmepump så ägnade jag mycket tid åt att trimma in pumpen, anpassa den till huset och lära mig egenskaperna. Det blev en del tid i källaren.
Det jag gjorde den tiden kunde jag inte ersätta med någon mätdator eller mätreläer.
Idag fungerar pumpen som jag vill och den levererar bättre energibesparing än vad den firma som levererade pumpen förväntade sig.
Samma sak när jag kommer att installera min reservkraftlösning, som troligtvis tar tid och det kommer att gå i steg.
Jag kommer att göra som jag föreslår att du skall göra. Mäta och lära mig hur jag kan hantera det komplexa i systemet att bli anpassat till elverkets egenskaper och de laster jag ansluter.
En del har jag redan förberett genom val av elutrustning, modifiering av bergvärmepumpen, mätning av elanvändning och belastningsprofiler, bedömning och test vad som skall prioriteras, bedömning om hur man klarar uthållighet etc.
Skulle jag sedan vilja sätta in extra skydd så behöver jag nog lära mig egenskaperna först. Detta för att veta när skyddet skall lösa ut (för att skydda) och hur jag skall undvika att skyddet löser ut i onödan. Vid ett skarpt läge vill jag inte hålla på och felsöka.
Redigerat:
Hej linvigeL linvige skrev:
Det är svårt att veta utan att mäta med reservelverket, det blir troligen större variation och långsammare återhämtning med reservelverket, än vid ordinarie matning.
Det är dessutom svårt att veta om den lösningen verkligen klarar av att lösa det problem du tar upp, att skydda.
Men ett bra exempel varför jag i ett sådant fall behöver mäta.
Problemet (hur stort låter jag vara osagt) du står inför blir ju att du måste ställa toleransen så låg/hög att de då defakto inte skyddar dina prylar.
Om det nu var vid höga startströmmar mm.
Har ditt aggregat några egna skydd så inte den tar stryk? Finns det någon microkontroller på det?
Om det nu var vid höga startströmmar mm.
Har ditt aggregat några egna skydd så inte den tar stryk? Finns det någon microkontroller på det?
Jag har inte databladet tillgängligt men det är av modellen Atlas Copco P6500T (https://www.ahlsell.se/10/verktyg--...ch-maskiner/elverk-och-pumpar/elverk/742818/#). Återkommer med datablad.X xLnT skrev:
Jag drar slutsatsen att det bästa för mig och min anläggning är att införskaffa panelmonterad multimeter.
Ska kolla med min elektriker om det finns instrument som kan mäta tre faser kontinuerligt, annars får det bli ett instrument per fas gissar jag. Det blir en effektiv och ”stilren” lösning utan manuella ingrepp.
Ska kolla med min elektriker om det finns instrument som kan mäta tre faser kontinuerligt, annars får det bli ett instrument per fas gissar jag. Det blir en effektiv och ”stilren” lösning utan manuella ingrepp.
Hej linvigeL linvige skrev:
Jag hoppas inte du tror att man kan lösa allt med spänning-och strömmätning på tre faser.
Men, oberoende vad ytterligare mätning man kan behöva göra så är spänning-och strömmätning på tre faser nästan nödvändigt som basal instrumentering (egentligen på alla reservkraftverk) ofta kompletterat med mätare av frekvens och drifttid.
Sedan, beroende på ambitioner, kostnader och om det inträffar driftsbekymmer mm. så kan mer instrumentering behövas.
Jag stannar där.
Hej xLnTX xLnT skrev:
Jag kan nog tänka mig att om man tänker införa skydd, som diskuterats så kan det nog behövas att använda en nätanalysator för att kunna fånga vad som händer vid snabba förlopp.
Jag skrev "Jag stannar där." eftersom jag inte ville öka känslan att detta är nödvändigt för alla som vill installera reservkraft.
Det vore nog önskvärt att det gjordes mer ”industriell forskning” på reservkraftdrifter. I #38 har jag påpekat att det verkar som det finns många elverk som inte håller eller fungerar bra.
Det vore bra med en uppföljning på detta. Speciellt eftersom vi uppmanas att klara allvarliga samhällsstörningar.
Det ansvaret tycker jag ligger på brukaren att kravställa och verifiera funktion.M Martin Lundmark skrev:
Men det är nog många (inkl mig själv) som inte har tänkt på allt runt reservkraften, fast man försökt sätta sig in i det.
Det är mycket att ta ställning till.
nätanalysatorn kan ju panelmonteras och då får TS bra koll på sina värden både från elnätet och reservkraften.
Sen går det ju att koppla larm och funktioner som en bonus
Hej xLnTX xLnT skrev:Det ansvaret tycker jag ligger på brukaren att kravställa och verifiera funktion.
Men det är nog många (inkl mig själv) som inte har tänkt på allt runt reservkraften, fast man försökt sätta sig in i det.
Det är mycket att ta ställning till.
nätanalysatorn kan ju panelmonteras och då får TS bra koll på sina värden både från elnätet och reservkraften.
Sen går det ju att koppla larm och funktioner som en bonus
Kan delvis hålla med.
Du skriver ”Det ansvaret tycker jag ligger på brukaren att kravställa och verifiera funktion.”
Om den som ansluter reservkraft till sitt hus, tror att den motsvarar att ”byta elavtal” då kan det uppstå en hel del överraskningar. Speciellt besvärligt är det om man inte testkört reservkraft vid olika förhållanden och när det ”vanliga” elnätet finns att tillgå.
Man måste testa med alla de elapparater man tänker använda vid reservkraftdrift innan ”skarpt läge” och hur man genomför sina tester (Varaktighet, temperatur, tidpunkt, etc.) måste bedömas av anläggningsägaren.
Sjukvården och andra som förlitar sig på reservkraft genomför regelbundna prov och noterar avvikelser.
Risken för driftavbrott, och driftstörningar vid reservkraftbrist är nog större än vid normaldrift av samma anläggning.
När jag skrev mer ”industriell forskning” på reservkraftdrifter. Tänkte jag på den aspekten att, utifrån att så många som tre av åtta testade eklverk inte klarade av 150 tim. drift, det nog inte är möjligt för varje brukare att undersöka orsaken till den typen av problem.
Det finns reservkraftsverk för alla sorters applikationer och priser. Det kan ju bara ligga på beställarens ansvar att det blir anpassat utifrån dennes behov.M Martin Lundmark skrev:
Det är ju ganska självklart att ett elverk med tre faser får problem om de jämförs och testas på samma sätt som de med en fas. Är det så de gjort i testet, jag kunde inte hitta tillvägagångssättet tydligt beskrivit?
Jag har tex ett Honda EU20i som är nätt och bra att ha med sig när man tex behöver köra vinkelslip eller svets långt borta från elmatning. Det passar den bra till.
Sen har jag ett Atlas Copco QES20 som reservkraft för kåken när batterierna inte skulle räcka till (läs längre avbrott).
Det finns väldigt mycket att tänka när det kommer till reservkraft, allt från vilken sorts bränsle man bör använda till att testa om utlösningsvillkor uppfylls.
Det är inte helt trivialt. Så ska man ordna reservkraft, bör man diskutera detta med någon kunnig. Och det är inte heller helt enkelt att hitta någon som verkligen har koll på allt, det vet jag av egen erfarenhet.
Hej xLnTX xLnT skrev:
Jag tror att Energimyndighetens Testlab har anlitat de som vet hur man testar vid proven men, skulle gärna veta mer och önskat en uppföljning med anledning av resultatet.
Jag kan nog tänka mig att ett Atlas Copco QES20 (som du valt) håller bättre (mer än 150 timmar) och är lämpligare än de vid testet, men jag tror att kostnadsbilden är för hög för de flesta.
Jag tycker att det saknas hjälp för de som av myndigheterna uppmanas att ha beredskap för allvarliga samhällsstörningar, i alla fall gällande reservkraft.
Mer kunskap behövs.