4 662 läst · 62 svar
5k läst
62 svar
Plattsättare och kunskap om BBV
Moderator
· Stockholm
· 52 274 inlägg
Det låter inte rätt i mina öron. Vad säger tätskiktstillverkaren?
Jag kan inte hjälpa till att bedöma om det är rätt eller fel byggt, men det du i händelse av tvist kommer att behöva är bevisning i form av sakkunnigutlåtanden (fler än ett) som utvisar att det aktuella sättet att bygga inte är fackmannamässigt.
Har du gjort/fått någon bedömning av hur mycket det skulle kosta att åtgärda skadan?
Har du gjort/fått någon bedömning av hur mycket det skulle kosta att åtgärda skadan?
Jag har pratat med alla inblandade leverantörer. I grova drag är det uppskattat att kosta mellan 150´ och 450´ beroende på skadorna på bjälklag. Det vet man inte förrän vi river det.Plåthuset skrev:Jag kan inte hjälpa till att bedöma om det är rätt eller fel byggt, men det du i händelse av tvist kommer att behöva är bevisning i form av sakkunnigutlåtanden (fler än ett) som utvisar att det aktuella sättet att bygga inte är fackmannamässigt.
Har du gjort/fått någon bedömning av hur mycket det skulle kosta att åtgärda skadan?
Men den fråga jag efterfrågar är fortfarande om BBVs regler gäller för en behörig plattsättare, specifikt punkt 5.1 där det står att man måste tillåta fukt att torka ut i efterhand. Om man bryter mot den, är det ej fackmannamässigt utfört då. Övriga punkter bygger på den för tillfället.
Allvetare
· Stockholm
· 1 793 inlägg
Om BBV var avtalat och plattsättaren brutit mot föreskriter i BBV har hen ej utfört arbetet fackmässigt. Vidare bedömer jag att om ett arbete utförts som går att bevisa har orsakat skador, tex fuktskador är det ej fackmässigt utfört och du har då rätt till skadestånd pga detta.
Är ju ingen jurist, finns några här på forat som kanske sågar min amatörtolkning. Men det skulle iaf vara min utgångspunkt. Dock med noga undersökning så att inte andra förutsättningar har orsakat fuktskadan.
Är ju ingen jurist, finns några här på forat som kanske sågar min amatörtolkning. Men det skulle iaf vara min utgångspunkt. Dock med noga undersökning så att inte andra förutsättningar har orsakat fuktskadan.
Det man kan vara helt säker på är att du som konsument inte förväntas känna till någonting om torktider och vilka material som är lämpliga eller olämpliga att använda. Om man kan konstatera att felet inte kan bero på någonting annat än byggsättet (t.ex. utifrån kommande vatten eller liknande) så har du ett hyfsat utgångsläge.
Enligt 9 § Konsumenttjänstlagen ska en tjänst anses vara felaktigt utförd "om resultatet avviker från
1. vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse [...]".
Enligt 4 § ska näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt.
Du skriver att försäkringsbolaget ger dig nobben. Är det ditt försäkringsbolag eller byggfirmans ansvarsförsäkringsbolag? Om det är det senare är jag inte förvånad över att de bestrider ansvar.
Annars är det enklast för dig att få det till en försäkringsskada i din egen försäkring. Försäkringsbolaget kan sedan välja att regressa mot byggfirman och de kan då även kräva betalt för din självrisk för din räkning.
Enligt 9 § Konsumenttjänstlagen ska en tjänst anses vara felaktigt utförd "om resultatet avviker från
1. vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse [...]".
Enligt 4 § ska näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt.
Du skriver att försäkringsbolaget ger dig nobben. Är det ditt försäkringsbolag eller byggfirmans ansvarsförsäkringsbolag? Om det är det senare är jag inte förvånad över att de bestrider ansvar.
Annars är det enklast för dig att få det till en försäkringsskada i din egen försäkring. Försäkringsbolaget kan sedan välja att regressa mot byggfirman och de kan då även kräva betalt för din självrisk för din räkning.
Är det spacklat eller gjutet på plasten?
Vilken produkt har man använt? tillverkare och beteckning?
Det som anges på säckarna är oftast i optimal miljö, tex +20c luftombyte och vid en specifik RF i luften (ibland så kan det vara så lågt som 50%) det är sällan man uppnår det.
Vad säger tillverkaren? Om dom anser att firman har väntat för kort tid så bör det ju vara klart?
Hur lång tid tog det mellan spackling / gjutning och tätskikt?
Vilken produkt har man använt? tillverkare och beteckning?
Det som anges på säckarna är oftast i optimal miljö, tex +20c luftombyte och vid en specifik RF i luften (ibland så kan det vara så lågt som 50%) det är sällan man uppnår det.
Vad säger tillverkaren? Om dom anser att firman har väntat för kort tid så bör det ju vara klart?
Hur lång tid tog det mellan spackling / gjutning och tätskikt?
Moderator
· Stockholm
· 52 274 inlägg
Reglerna gäller ju såtillvida att det är en del av definitionen på fackmannamässigt utförande.JohanKson skrev:
Men på just den punkten så tror jag att hantverkaren kommer att hävda att tillverkaren av flytspacklet inte anser att utorkning är nödvändig, snabbtorkande flytspackel torkar inte genom avdunstning. Dvs. den delen av BBV reglerna är inte tillämplig.
Jag är inte expert, men jag tvivlar starkt på att bes. mannen kan påvisa att en skada beror på kvarvarande byggfukt. Framförallt om flytspacklet pga. en vattenskada varit utsatt för fukt under lång tid. Dvs. det kan gå att se att tätskiktet har separarerat från spacklet, men att avgöra om det var fel från början, eller om det beror på att spacklet blivit utsatt för vatten från en läcka i tätskiktet, tror jag kräver laboratorieundersökning, om det ens går då.
Men nu har du fått en vattenskada om jag fattar rätt. Hantverkaren har (tror jag) en 10 årig garanti på det han utfört om han är certifierad. Dvs. han är enl. garantiåtagandet ansvarig för vattenskada oavsett skälet till skadan, såvida det inte beror på försummelse från dig (typ, du borrar hål i golvet inne i duschen av någon anledning), eller helt externa fel, av typen hela huset sätter sig så tätskiktet spricker. Om man tänker sig att det inte finns garanti, så är han nog bara ansvarig ifall det kan visas att arbetet är felaktigt utfört.
Så den faktiska anledningen till skadan borde vara av sekundärt intresse.
Allvetare
· Stockholm
· 1 793 inlägg
För att få en bättre bild av situationen.
Jag har haft en plattsättare hemma som använt flytspackel ovanpå en plast och sedan enligt besiktningen stängt igen skiktet för tidigt för att uttorkning skall ske korrekt. Dock enligt anvisningar på förpackningen av spackel.
Besiktning? menar du entreprenadbesiktning? Om ja, och plattis har delgivits besiktningprotokoll med fel då är han skyldig att åtgärda fel eller begära överbesiktning.
Detta resulterade i en omfattande fuktskada.
Är det åtgärdad? pågår skadan ännu? om felet består som jag tolkar det då pågår fuktskadan om man använder badrummet. Har du anmält till ditt försäkringsbolag?
Försäkringsbolaget och entreprenören slår sig fria genom att säga att dom följt anvisningarna på förpackningen.
Fjantig och svagt försvar, förpackningen är inte fullständing projektering, flytspackeltillverkare ansvar ej för omkringliggande faktorer, det är fackmans uppgift att veta hur man använder produkter och under vilka förutsättningar. Stackars flytspackeltillverkare om de skulle behöva skriva alla möjliga förutsättningar för spacklet.
I BBV står det att skiktet ska vara yttorrt och alternativ väg för uttorkning skall finnas, vilket det inte gjort i detta fall. Plast under, tätskikt ovanpå.
Detta kanske är sekundärt för dig, fokusera på att fastställa att skadan bara kan komma pga plattis utförande.
Min fråga är, bör inte en behörig plattsättare veta om den regeln eller är det så enkelt att dom kan säga att dom följt anvisningarna på säcken?
Det räcker inte med att läsa på en säck, även om nivån på hantisar i sverige är låg så vill jag påstå att en fackman skall ha mer kunskap än vad som står på en säck. Läser man tex producentens produktblad framgår det mer information om hur spacklet skall användas, dessutom brukar det finnas teknisk support vid mer udda läggningar att tillfråga för att säkra kvaliteten på produkten/arbetet.
FS första steg borde vara att reklamera arbetet enligt KTjL, kontakta sitt försäkringsbolag om hjälp med att bedömma skadan och orsak.
Jag har haft en plattsättare hemma som använt flytspackel ovanpå en plast och sedan enligt besiktningen stängt igen skiktet för tidigt för att uttorkning skall ske korrekt. Dock enligt anvisningar på förpackningen av spackel.
Besiktning? menar du entreprenadbesiktning? Om ja, och plattis har delgivits besiktningprotokoll med fel då är han skyldig att åtgärda fel eller begära överbesiktning.
Detta resulterade i en omfattande fuktskada.
Är det åtgärdad? pågår skadan ännu? om felet består som jag tolkar det då pågår fuktskadan om man använder badrummet. Har du anmält till ditt försäkringsbolag?
Försäkringsbolaget och entreprenören slår sig fria genom att säga att dom följt anvisningarna på förpackningen.
Fjantig och svagt försvar, förpackningen är inte fullständing projektering, flytspackeltillverkare ansvar ej för omkringliggande faktorer, det är fackmans uppgift att veta hur man använder produkter och under vilka förutsättningar. Stackars flytspackeltillverkare om de skulle behöva skriva alla möjliga förutsättningar för spacklet.
I BBV står det att skiktet ska vara yttorrt och alternativ väg för uttorkning skall finnas, vilket det inte gjort i detta fall. Plast under, tätskikt ovanpå.
Detta kanske är sekundärt för dig, fokusera på att fastställa att skadan bara kan komma pga plattis utförande.
Min fråga är, bör inte en behörig plattsättare veta om den regeln eller är det så enkelt att dom kan säga att dom följt anvisningarna på säcken?
Det räcker inte med att läsa på en säck, även om nivån på hantisar i sverige är låg så vill jag påstå att en fackman skall ha mer kunskap än vad som står på en säck. Läser man tex producentens produktblad framgår det mer information om hur spacklet skall användas, dessutom brukar det finnas teknisk support vid mer udda läggningar att tillfråga för att säkra kvaliteten på produkten/arbetet.
FS första steg borde vara att reklamera arbetet enligt KTjL, kontakta sitt försäkringsbolag om hjälp med att bedömma skadan och orsak.
Moderator
· Stockholm
· 52 274 inlägg
Men jag tolkar det som att spackeltillverkaren har hållit med om att det var OK att lägga tätskikt på spacklet efter den tid som plattsättaren väntat. Om vi då antar att tillverkaren vet vad som krävs i form av torkning för deras produkt så har ju inte plattsättaren gjort något fel (på den punkten). Den springande punkten är ju huruvida spacklet måste kunna torka via avdunstning.
Jag vet att vissa produkter inte behöver avdunstning för att torka. Hur det är med det spackel som använts hos TS vet troligen bara tillverkaren, men har de gett klartecken även utöver vad som står på säcken så får man förutsätta att de vet.
Jag vet att vissa produkter inte behöver avdunstning för att torka. Hur det är med det spackel som använts hos TS vet troligen bara tillverkaren, men har de gett klartecken även utöver vad som står på säcken så får man förutsätta att de vet.
Hej allihopa och tack för mycket bra synpunkter.
Med besiktning avser jag skadeutredningen, dvs den besiktningen som skett av skadan efter faktumet. Den är utförd av en oberoende part som kommit fram till att byggfukt är anledningen. Försäkringsbolaget (entreprenörens bolag) anser att det inte kan belastas entreprenören eftersom dom i enkla ordalag har läst på förpackningen för det spackel som använts och deras ansvarsförsäkring kan således inte nyttjas. De anser att det är en helt oförutsägbar händelse som ingen kunde förutspått trots att det står i BBV att man ska se till att byggfukt ska ha en alternativ väg ut när man stänger ytan om man tolkar den på det sättet. (Avsnitt 5.1 i BBV 2007).
Vilket leder mig tillbaka till mitt försäkringsbolag som gör en nerskrivning på 50% på hela bygget samt endast återbygger fram till plattor och ny platta på golvet helt enkelt. Med andra ord får jag bekosta 50% av sanering och återuppbyggnad själv och tätskikt och ytskikt får jag stå för helt själv. Det blir riktigt dyrt med andra ord.
Att mäta fuktkvot nu är meningslöst då plattan är helt blöt, det var vatten under kantbanden vid rivning mellan tätskikt och platta.
Jag har även pratat med BKR som skriver reglerna, men även dom menar att man ska följa reglerna men det kan bli svårt med det juridiska att bevisa om man verkligen MÅSTE följa reglerna.
Fabrikörer av flytspackel och tätskikt menar att torktiderna är nog, även för plast under vilket tyder på att fukten kommit ovanifrån. Statens provningsanstalt håller dock inte med och menar att snabbtorkande spackel och bruk inte existerar, de släpper bara fukten långsammare, vilket i många fall räcker då underlag som betongplattor är förlåtande. En plast är dock inte förlåtande.
Jag har bevisbörda och kan i dagsläget inte bevisa nånting mer än att mitt badrum är förstört (syntes när jag fick ett tropiskt regn i källarn efter ungarna badat)
Med besiktning avser jag skadeutredningen, dvs den besiktningen som skett av skadan efter faktumet. Den är utförd av en oberoende part som kommit fram till att byggfukt är anledningen. Försäkringsbolaget (entreprenörens bolag) anser att det inte kan belastas entreprenören eftersom dom i enkla ordalag har läst på förpackningen för det spackel som använts och deras ansvarsförsäkring kan således inte nyttjas. De anser att det är en helt oförutsägbar händelse som ingen kunde förutspått trots att det står i BBV att man ska se till att byggfukt ska ha en alternativ väg ut när man stänger ytan om man tolkar den på det sättet. (Avsnitt 5.1 i BBV 2007).
Vilket leder mig tillbaka till mitt försäkringsbolag som gör en nerskrivning på 50% på hela bygget samt endast återbygger fram till plattor och ny platta på golvet helt enkelt. Med andra ord får jag bekosta 50% av sanering och återuppbyggnad själv och tätskikt och ytskikt får jag stå för helt själv. Det blir riktigt dyrt med andra ord.
Att mäta fuktkvot nu är meningslöst då plattan är helt blöt, det var vatten under kantbanden vid rivning mellan tätskikt och platta.
Jag har även pratat med BKR som skriver reglerna, men även dom menar att man ska följa reglerna men det kan bli svårt med det juridiska att bevisa om man verkligen MÅSTE följa reglerna.
Fabrikörer av flytspackel och tätskikt menar att torktiderna är nog, även för plast under vilket tyder på att fukten kommit ovanifrån. Statens provningsanstalt håller dock inte med och menar att snabbtorkande spackel och bruk inte existerar, de släpper bara fukten långsammare, vilket i många fall räcker då underlag som betongplattor är förlåtande. En plast är dock inte förlåtande.
Jag har bevisbörda och kan i dagsläget inte bevisa nånting mer än att mitt badrum är förstört (syntes när jag fick ett tropiskt regn i källarn efter ungarna badat)
Hur stor chans tror ni att man har med en bild som denna? Enligt tillverkaren ska gummimassan vara 1mm tjock (-10% krympning vid torkning, så säg 0.9mm) Det är inte mycket på denna bild som skyddar underliggande vattenspärr.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder