Snözon 3.
3000N/m2 på taket.
 
Mikael_L
hokanp skrev:
Konstigt, då har både jag och tillverkaren räknat fel. Med full snölast för son 3 samt betongpannor har jag en nedböjning som är maximalt 1,5 mm.
Men vill man ha t.ex. 0,1 mm i nedböjning så får man kraftigt öka alla balkar.
Sen den sidan som du refererar till är bjälklag. En takstol funkar på ett annat sätt.
Vad har snözon och betongpannor att göra med det våningsskiljande bjälklaget att göra, tycker du?
 
H
Tror du inte att detta påverkar takstolens hanbjälke???
 
Mikael_L
Du och DACKE pratar om helt väsensskilda saker. Du har antagligen en ej inredningsbar vind med fackverkstakstolar. Och då är det rätt som du skriver, att dimensionerna blir nätta. Men ska det vara ett golv att gå på och ställa saker på blir det direkt de dimensioner du hittar i träguiden som jag länkade till.
 
Har lite ont om tid just nu.
Vill bara passa på att tacka för alla svar.
Återkommer :)
 
Mikael_L
Ja just, det finns ju en trådskapare också, som vi inte ska stjäla tråden för.
Hlm_OH skrev:
Tanken är att bygga ett dubbelgarage med loft på övervåningen (sadeltak ca 38 grader)
Mått på garaget: ca 7*10 m.
Övervåningen ska bestå av ett gästrum på ena sidan (då vi ofta har långväga gäster på besök) och replokal på andra sidan.(ca 45% av ytan var). Hela byggnaden skall vara isolerad och ha Vatten, avlopp och el indraget. På "bottenplan" kommer jag ha ca 20 m3 förråd och resterande del garage och "arbetshörna". Tänkte även försöka klämma in en liten gäst-toalett.

Nu till alla frågor:
1. Om jag har ca 230 cm takhöjd på bottenplan, Är det då möjligt att komma under en byggnadshöjd på 3 m? Kan jag tom. ha 240 i takhöjd?
Det beror på vad du kan offra av övervåningen. Lägre takhöjd i garaget = möjlighet till förhöjt väggliv = mer övervåning.

2. Hur stor golvyta kan jag tänkas få på övervåningen?
Jag gissar på ca 30-40 kvm svåranvänt utrymme. Lite beroende på hur du lyckas maximera höjd på väggliv och tullar på mängden isolering i taket.
Men du kommer få full takhöjd i en väldigt begränsad del av taket, precis under nock.

3. Hur gör man rent praktiskt med ventilation? Vill ju inte riskera att få in avgaser till övervåningen. Kommer givetvis se till att ha en dörr mellan garage-delen och trappan till övervåningen men det kan väl inte räcka?
Extrem noggrannhet under byggtiden. Använda mycket 0.2mm plastfolie och mycket latexfog.
Välja bra dörr, ev ytterdörr, ev luftsluss.
Separata ventilationssystem - låter värre än det behöver vara, t.ex. två-tre PAX-fläktar.
Återigen (intelligenta ? :blushing:) gissningar.

4. Jag vill kunna tvätta bilarna i garaget. Räcker det med att måla väggarna med våtrumsfärg eller måste jag ha bättre fuktspärr? Kommer ju inte spruta rakt på väggarna utan tänker mest på den extrema luftfuktighet som uppstår. Tänkte ha någon form av "draperi att ha runt hela tvättplatsen för att bespara väggarna (som dras bort när jag tvättat klart). Är det överkurs kanske? Något annat att tänka på vad gäller tvättmöjligheten? Brunn med oljeavskiljare är jag på det klara med.
Passar i princip på denna fråga. Men spolar du aldrig på väggarna bör väl ett färgsystem för våtrum klara sig. Kanske ha en fuktstyrd PAX-fläkt i garaget, som så snabbt som möjligt ventilerar ut fukten.

5. Efter att ha läst andra trådar om dubbelgarage med loft, har jag förstått att det krävs limträbalk eller likn. i mitten av byggnaden. Fäster man den i väggelementen på kortsidorna eller behöver man egna stolpar till dom?
Man sätter den på stolpar, men stolparna vid gaveländarna gömmer man lämpligtvis i ytterväggen. Du behöver antagligen en stolpe i mitten också.

Jag förstår att folk nu kanske tänker att "kan han inte det där så ska han inte ge sig på att bygga ett garage själv!"
Då ska jag berätta en liten hemlighet för dig. Alla kunde mindre än dig en gång i tiden. Det gäller faktiskt alla snickare, arkitekter och byggingenjörer. :D

men tro mig... Jag kommer inte påbörja mitt projekt förrän jag är säker på att jag har koll på alla moment eller förrän jag vet vad jag ger mig in på.
Har läst mycket här på forumet och börjar få kläm på vissa saker iaf.
Har dock mycket kvar att lära mig, det är jag medveten om. Har dock tummen på rätt ställe så jag är optimistisk :)
Har som sagt långt kvar, men man måste ju börja nånstans :)¨

Och slutligen... Frågar man inget får man inget veta ;)
Vore ju för övrigt perfekt om folk fyllde på med egna frågor i samma ämne. Kanske vi kan hjälpa varann?!
Lite tips för alla som har framtida byggfunderingar är att öva och att skala upp.

Börja med att slå upp en friggebod, och då menar jag inte att köpa en färdig byggsats hos byggladorna. Utan bygg en i lösvirke, som ett riktigt hus, men i passande klenare dimensioner på allt. Fördjupa dig så gott det går i dimensionering och allt sådant.
Bygg den åt dig själv eller åt någon släkting.

Mura en utegrillplats.

Vet du någon som bygger, häng på och var med så mycket du kan och hinner.

Jag är jättenöjd med att dels varit med litegrann på andras byggen, sen byggt friggebod först, garage sen. Nu känner jag mig beredd på huset. :O :cool:
 
Jag hävdar fortfarande att man inte behöver en limträbalk. :)
Och således ingen stolpe som bär upp i mitten eller i ändarna.
 
Mikael_L
Hlm_OH skrev:
Funderar på såna (enkla?) saker som hur regelverket spikas bl.a.
Skråspikas reglarna?
Kan man göra, eller spika rakt underifrån eller skruva.

Skalla ALLA reglar spikas med beslag?
Nej. Inga beslag alls (nästan) i stommen. Jag har endast använt beslag för att fästa takstolar (praktiskt att mäta in och skruva ena beslaget först, så är det sen lätt att få takstolen exakt rätt även fast det är bökigt och tungt. Sen kan takstolar i olyckliga tillfällen utsättas för lyftkrafter, och då blir jag lite orolig med endast spik) Man kan också tänka sig beslag på en del andra ställen där dom löser något problem t.ex. i vägghörn om man tänkt annorlunda eller möjligtvis fel.

Sätt inte heller en massa onödiga kortlingar i väggarna, dom ger bara mer köldbrygga och tillför ingen konstruktiv stabilisering i en stomme som täcks av väggskivor.

Sikar man igenom syllen och upp genom reglarna?
Kan man göra. Jag spikade ihop väggarna liggande på plattan. Spik rakt genom syll resp hammarband och in i ändträt.

Hur många spik används i varje regel?
Bara så att väggen går att resa utan att falla isär, och håller ihop till du fått dit vägggips, asfaboard, OSB eller vad du nu klär in väggarna med. Dessa skivor skruvas ju i både reglar, syll och hammarband, och håller därefter ihop allt. Väggen blir dessutom styv mot skjuvning efter monterat skivmaterial, så därefter kan man ta bort diagonalstöttor.

Glöm inte att kontrollera noggrant alla väggars lodräthet, i alla riktningar innan du sätter några skivor eller råspont på taket. Efter detta är spikat/skruvat har du inte en chans i världen att justera lutning något mer.

Vilken typ och vilken dimension?
90mmx3,4 maskinspik (spikpistol) eller 100mm trådspik, varmgalvad, passar jättefint till stommen.

Spontant tänker man att det bara är att slå i tills man skäms, och hellre använda både hängslen och skärp hellre än att använda bara ett skärp som kanske går sönder...
Ja fast det är ju fel tänkt. Spikförband kan ju faktiskt dimensioneras. En spik ska "aldrig" slås in närmare ändträ än nåt kring 10-20x spikens diameter. dvs 34-68 mm från ändträt om man kör med 3,4 mm spik. Jag kommer inte ihåg den exakta faktorn, det var kanske 15x.
För många spik kan faktiskt sänka hållfastheten.
Jag önskar att jag kunde detta bättre, så jag verkligen kunde ge riktigt handfast hjälp. :blushing:

Hur gör alla ni andra som bygger själva?
Har alla gått bygg-programmet på gymnasiet? Jobbar ni som snickare? Har ni kompisar som är snickare och som lär upp er?
Jag får en känsla av att många ger sig på sina byggen och lär sig under tiden. Men som sagt... rena byggtekniska frågor... Hur tar man reda på dom?
Jag har som sagt varit med litegrann under mitt liv, men absolut inget mycket. Sen är jag allmänt händig, skulle jag vilja påstå. Lite känsla för sånt här. Lite allmän fysik och hållfasthetskunnande finns också, ifrån bl.a. fyraårig teknisk och civiling.utb (men inte bygg).
Sen kan jobba på och fråga t.ex. här allteftersom.
Byggahus och Google is your best friends.

Jag funderar på att ha golvvärme i plattan. Frågan är om det räcker med att slå på en ordentlig avfuktare precis efter tvätt och låta den avfukta luften i garaget. Det jag oroar mig för är att den fuktiga luften sprids till övervåningen, men jag oroar mig kanske i onödan. Kommer ju ha stängt emellan och den eventuella fuktiga luft som sprids dras väl ut med ventilationen i huset. Får kolla upp det.
Ska du lägga golvvärme så ska du tänka på att isolera rejält ordentligt under. Annars trivs maskarna jättebra under ditt garage. :S
Du kan kanske fundera på en luftvärmepump också. Många modeller kan ju även avfukta.
 
Mikael_L
FredrikR skrev:
Jag har ingen balk/hjärtvägg i mitt 7.2m breda garage med övervåning.
Däremot sitter takstolarna på cc60 och har förstärkning påspikad på varje takstols under-ram. 45x220 (samma som stolens under-ram)
4m bredd på övervåningen.
Detta är framräknat av en takstolskonstruktör.
Ja det låter faktiskt spännade (och riktigt bra, mumma att slippa tråkiga stolpar mitt i garaget !).

Är det en extra 45x220 bredvid den i takstolen (underamen)?
För dom är väl inte över varandra, för att göra ett 45x440mm tvärsnitt?

Man borde väl lika gärna kunnat sätta 45x220 i cc300 då, eller ...
 
H
Räknade lite på bjälklaget. Om du har 7,2*10m cc 300 med 45*220 så får du en nedböjning på 8mm vid en jämt utbredd last på 210kN, d.v.s. 21000kg. Bara bjälklaget väger 1300kg.
 
Mikael_L
hokanp skrev:
Räknade lite på bjälklaget. Om du har 7,2*10m cc 300 med 45*220 så får du en nedböjning på 8mm vid en jämt utbredd last på 210kN, d.v.s. 21000kg. Bara bjälklaget väger 1300kg.
Vad får du för nedböjning på 1 bjälke 45x220 , 7,2 meter och 1 kN punktlast på mitten.
Och samma sak med en 90x220mm.

Max nedböjning med 1kN punktlast är 1,5 mm (tillfällig olägenhet).
 
H
Om man räknar på följande balkar så får man i nedböjning med 1kN.
45*220 2,9mm
90*220 1,3mm
45*270 1,26mm

Tillskott på höjden är en faktor upphöjt till 3 enligt B*H^3/12

Dessa beräkningsfall står i vilken formelsamling du än letar i, är standard oavsett vilket material du använder. E-modulen är med i beräkningen och den kommer från materialet.
 
Mikael_L
Jag tror det är det som FredrikR's konstruktör siktat på.
Max 1,5 mm nedböjning vid 1kN. Vilket åstadkommes med en extra 220x45 bredvid takstolen.

1,5mm och 1kN är för bl.a. för att man inte ska uppleva gung i bjälklaget när man går på det. Det är även en försäkran om att klara ett visst minimum av dynamiska laster.
 
H
Jo det kan det vara. Så mycket virke i bjälklaget samt denna belastning så får kanske även väggarna beräknas.
 
Mikael_L
Det tror jag inte behövs. 120x45 klarar säkert lasten galant, bara det är stagat mot knäckning i veka riktningen, dvs med skivmaterial på minst ena sidan.

Med 7,2 m x 10, du fick en vikt på bjälklaget på 1300.
Vid snözon 3 är snölasten 21000 kg och last på ÖV 14000 kg (bostad - 200N/m2).
Så bjälklagets extra vikt leder nog inte till några högre krav på det stående regelverket.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.