Tack för förklaringen, men det verkar ju inte klokt att det kan kosta över en miljon att stryka en rad i ett dokument?! Det måste ju finnas enorma möjligheter att optimera den processen.H hempularen skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 012 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 012 inlägg
Att bara stryka en rad är enklare. Då krävs ingen ny detaljplan utan ett förenklat förfarande kan användas för den justeringen. Just hur mycket det kostar varierar nog stort mellan kommunerna.Unikt namn skrev:
Jag har ingen jättekoll på vad som görs i ett detaljplanearbete. Men innan man stryker en rad i planen, så måste man ju utreda konsekvenserna. Det finns från början en tanke med allt som står i planen.l Innan du kan ändra något, så behöver man tränga ned i alla de utredningar som från början ligger till grund för planen. Och det kan vara så att planen är formulerad som den är för att uppfylla krav/ideer från övergripande planer, som kanske också måste ändras, så inte detaljplanen står i konflikt med en övergripande plan.
I fallet jag såg, verkar det som kommunen bara konstaterat att efterssom samtliga fastigheter inom området är planstridiga, så får det inga konsekvenser att ändra planen. Det blir ingen skillnad.
I fallet jag såg, verkar det som kommunen bara konstaterat att efterssom samtliga fastigheter inom området är planstridiga, så får det inga konsekvenser att ändra planen. Det blir ingen skillnad.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 012 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 012 inlägg
Min erfarenhet är att det sällan finns några bra utredningsunderlag för äldre detaljplaner. Det finns inget att gräva i s a s.H hempularen skrev:
Förr var det nog ofta en betydligt mindre krets personer som jobbade med detaljplanerna än idag. Det kan helt enkelt vara så enkelt att planarkitekten funderade lite på kammaren framför ritbordet och det är orsaken till en viss utformning,
Jag har också sett hur en ny mindre detaljplan togs fram för ett område. I princip var det planarkitekten som ritade lite efter eget huvud och sen modifierade efter återkoppling från kommunens olika delar samt samrådet (för att slippa överklagan). Det fanns s a singa 500-sidiga utredningar att läsa där man kunde se hur olika frågor och deras olika aspekter hade vägts mot varandra. I grund och botten var mycket godtycke och konsensuslösningar.
Men jag gissar att det kan ta en del timnmar att leta och komma fram till att det inte existerar några underlag?
Hej,
Jobbar med just de här frågorna (egen konsult). Kostnaden för att ta fram en ändring av detaljplan varierar från kommun till kommun och är ofta baserad på vilken ytterligare byggrätt som möjliggörs i samband med ändringen. Det vill säga den nytta som ändringen får för fastighetsägaren. Ibland görs ändringar för saker som inte påverkar byggrätten och då brukar man utgå från lägsta kostnaden.
Varje kommun har en plantaxa som man kan titta på för att få sig en hum om vad en ändring kan komma att kosta. Sen kan kommunen begära in underlag som krävs för att de ska kunna göra en bedömning om en, i ditt fall, utökad byggrätt är lämplig. Görs det enbart för din fastighet kommer nog kraven på utredningar vara minimal. Men skulle man ändra byggrätten för alla fastigheter i området skulle det t.ex kunna krävas en dagvatten - och skyfallsutredning för att se om befintliga ledningsnät klarar den ökade belastningen som blir ett resultat av att hårdgörningen av marken ökar och den naturliga infiltrationen minskar.
Priset för en ändring av detaljplan kan som ovan skrivet variera ganska mycket beroende på kommun. Jag har jobbat med ett dussin ändringar av detaljplaner. Där har kostnaden varierat från 67 000 till närmare 150 000. En aspekt att ha med sig är att kommuner har en plankö. Det kan alltså dröja ganska länge från att man ansökt om att få detaljplanen ändrad tills dess att kommunen börjar handlägga ärendet. Vissa kommuner tillåter att fastighetsägaren tar in en konsult som gör jobbet. Kommunens jobb är då enbart att granska och skicka den till berörda och sen ta upp den för beslut om antagande till politiken. Fortfarande ett ganska nytt koncept, men har börjat användas mer och mer (som ett resultat av en växande plankö och brist på bostäder).
Har du frågor kring processen eller nått annat är det bara att höra av dig. Alltid kul att kunna hjälpa och sprida kunskap!
Jobbar med just de här frågorna (egen konsult). Kostnaden för att ta fram en ändring av detaljplan varierar från kommun till kommun och är ofta baserad på vilken ytterligare byggrätt som möjliggörs i samband med ändringen. Det vill säga den nytta som ändringen får för fastighetsägaren. Ibland görs ändringar för saker som inte påverkar byggrätten och då brukar man utgå från lägsta kostnaden.
Varje kommun har en plantaxa som man kan titta på för att få sig en hum om vad en ändring kan komma att kosta. Sen kan kommunen begära in underlag som krävs för att de ska kunna göra en bedömning om en, i ditt fall, utökad byggrätt är lämplig. Görs det enbart för din fastighet kommer nog kraven på utredningar vara minimal. Men skulle man ändra byggrätten för alla fastigheter i området skulle det t.ex kunna krävas en dagvatten - och skyfallsutredning för att se om befintliga ledningsnät klarar den ökade belastningen som blir ett resultat av att hårdgörningen av marken ökar och den naturliga infiltrationen minskar.
Priset för en ändring av detaljplan kan som ovan skrivet variera ganska mycket beroende på kommun. Jag har jobbat med ett dussin ändringar av detaljplaner. Där har kostnaden varierat från 67 000 till närmare 150 000. En aspekt att ha med sig är att kommuner har en plankö. Det kan alltså dröja ganska länge från att man ansökt om att få detaljplanen ändrad tills dess att kommunen börjar handlägga ärendet. Vissa kommuner tillåter att fastighetsägaren tar in en konsult som gör jobbet. Kommunens jobb är då enbart att granska och skicka den till berörda och sen ta upp den för beslut om antagande till politiken. Fortfarande ett ganska nytt koncept, men har börjat användas mer och mer (som ett resultat av en växande plankö och brist på bostäder).
Har du frågor kring processen eller nått annat är det bara att höra av dig. Alltid kul att kunna hjälpa och sprida kunskap!
Tack, till dig och alla andra som bidrar i tråden.D DBSP skrev:
I mitt fall räcker det ju att byggrätten ändras så att den matchar det hus som en gång givits bygglov för. Skillnaden i verkligheten blir alltså noll (det kommer varken byggas mindre eller större, BYA alltså). Däremot kommer befintlig fastighet inte längre strida mot detaljplanen vad gäller nuvarande BYA, vilket förenklar (eller möjliggör) att istället få bygga på höjden.
Det har dock skett en förändring sedan sist jag skrev, vilken är att kommunens bygglovskoordinator påstår att bygglov (för att bygga på en våning till) visst kan beviljas om det endast är BOA som ändras, utan att BYA ändras (förutsatt att arkitektur, omgivande byggnader och dess utformning, etc., medger detta). Jag tycker detta låter fel/konstigt efter de försök att förstå lagarna jag gjort, där man istället verkar säga att fastigheten/byggnaden på vilken den ansökta åtgärden ska göras måste följa detaljplanen.
Samtidigt verkar det ju helt kokobäng att jag exv inte skulle få bygglov för att exv ändra en bärande konstruktion eller byta fasadmaterial eftersom huset har för stor BYA jmf. detaljplan.
Ovan ska "BOA" givetvis vara BTA (bruttoyta).A Alexander HB skrev:
Då har koordinatorn inte läst in sig på alla förutsättningar eller har helt enkelt inte koll på reglerna.A Alexander HB skrev:
Det går bra att få lov för fasadändringar och t.ex. ändra i bärande konstruktion, dessa åtgärder förutsätter inte ett planenligt utgångsläge vilket är bra att känna till!
Samma sak med exempelvis attefallsåtgärderna; du kan få startbesked för attefallstillbyggnad om 15 kvm även om ditt enbostadshus inte följer detaljplanen.
O oxöga skrev:
Precis som trådskaparen har hänvisat till i det ursprungliga meddelandet kan bygglov beviljas för vissa åtgärder även vid planstridigt utgångsläge om byggnaden har bygglov. Att riva en byggnad och uppföra en ny byggnad (garaget) är tveksamt. Men att inreda vind eller motsvarande kan vara en åtgärd som godtas. PBL är en tolkningslag och kommuner har därför ett visst tolkningsutrymme.O oxöga skrev:
Så klart att den kommunen kan godta det, men det behöver ju inte innebära att beslutet håller vid överprövning? En påbyggnad som i sig är planenlig på ett enbostadshus med sådan stor avvikelse som trådskaparen redogör för lär inte hålla vid en överprövning utifrån rådande rättspraxis.D DBSP skrev:
Jag läste någonstans i Boverkets skrivelser att oberoende om andra i området har byggt planstridigt så påverkas inte det av ett nytt bygglov. Har inte citerat ordagrant.A Alexander HB skrev:
Mer veckorH hempularen skrev:
Så kan det vara. Beror nog på omfattning av ombyggnaden. Bedömer kommunen att ombyggnaden inte avviker från detaljplanen görs inget grannhörande. Men grannar kan givetvis överklaga bygglovet i alla fall.O oxöga skrev:
Skulle bygglovet inte gå igenom återstår en ändring av detaljplanen.
Nej, det har jag också hört.H HEM2121 skrev:
Vad jag menade var att eftersom husen i princip aldrig varit planenliga, då samtliga en gång i tiden beviljats planstridiga bygglov vid nybyggnation, så borde detaljplanen kunna anses vara inaktuell och i behov av att uppdateras.
Syftet med lagstiftningen är ju att implementera detaljplanen, genom att tvinga/styra hur fastighetsägare får bete sig. Som det är nu kommer detaljplanen aldrig att kunna genomföras, förutom om samtliga hus brinner ner och måste byggas upp på nytt, vilket är mindre troligt. Det vore därmed mer logiskt att ändra detaljplanen så att den stämmer med verkligheten.