Du har förstås också det mest "byggnadsvårdiga" alternativet: såpskurat (vi är ju ändå i byggnadsvårdsforumet). Det tar ju visserligen lite tid innan du får den riktiga skurgolvs-looken, men en enklare behandling är svår att tänka sig. Billigt är det också även om du behöver en bra linoljesåpa, men den räcker länge. Till skillnad från de flesta andra metoder blir det ju också bara bättre och bättre med åren och du lär aldrig behöva slipa om golvet. Gör dessutom att golven känns varmare än de flesta andra metoder. Passar ju också bra i sovrum där inte slitaget är så stort. Vill man verkligen ha ett traditionellt utseende är det ju nästan det ända rätta, men det beror ju på tycke och smak.
Jag tänker alltså på traditionell såpskurning och inga konstiga moderna varianter som att mätta golvet med såpa (kallas ibland såpning).
Jag tänker alltså på traditionell såpskurning och inga konstiga moderna varianter som att mätta golvet med såpa (kallas ibland såpning).
Administrator
· Skåne
· 7 845 inlägg
Jag blev ombedd att skriva lite här hur jag upplever Faxes produkter för avlutning och oljning av trägolv,
Slitage: Trägolv i sig är ju mjukt och det blir märken när man tappar något. Vi var helt saliga över vårt golv i början, det var så vackert. Visserligen gjorde vi både lutningen och inoljningen själva och det var väl lite amatörmässigt gjort och det blev lite flammigt. Men vi tyckte ändå att det var fint i sin helhet och har man gjort det själv så har man överseende. Golven känns mjuka och det är en riktigt skön känsla att gå på dem.
När vi våttorkar golvet gör vi det med vitpigmenterad såpa i vattnet, ca var fjortonde dag. Det hjälper till att behålla den vita tonen och rekommenderas av Faxe. Jag läser nu att man ska, när det börjar slitas, använda trärens igen och mera olja. Men det har inte vi gjort, vi har varit trötta småbarnsföräldrar som har låtit golvet vara i princip. En gång för ca 5 år sedan gjorde jag ett ryck och oljade om i köket.
Efter ett eller två år så började man kunna se gångspår, vitoljan slets ner på ställen där man går mycket. Vi har ett särskilt utsatt ställe där vi går mellan kök och matplats. I köket och under matbordet (vi har ingen matta under) kan man väl säga att det var en ganska olämplig ytbehandling. Man spiller i köket och när man torkar upp gnuggar man lite extra och egentligen skulle man ha tagit fram vitsåpan när man gjorde rent, men det blir inte av att man hämtar dunken till vardags. Ett annat ställe där vi har slitit mycket på behandlingen är utanför badrummet. När vi har gått ut därifrån med blöta fötter har vi slitit av behandlingen.
Vi har inte särskilt mycket mattor, men jag har upplevt att där vi har haft mattor så har golvet varit skyddat och hållt sig bäst.
På den första bilden ser ni ett ställe vid tv-soffan, där det ligger en matta som vi sällan/aldrig tar bort när vi dammsuger och tvättar golvet. Därför kan man ana att golvet är lite vitare där inte mattan har varit eftersom där har vi behandlat med vitpigmenterad såpa varannan vecka och alltså "fyllt på vitheten".
På den andra bilden har vi ett ställe i sovrummet där det brukar ligga en fårskinnsfäll på golvet. Det syns inga märken efter fårskinnsfällen, för den plockar vi bort när vi torkar golvet.
På den tredje bilden har vi ett ställe där jag har skjutit en fåtölj åt sidan. Här är golvet väldigt intakt, det ser inte ut som att det finns några färgskiftningar.
På den fjärde bilden har vi köket, där det är (väldigt) slitet, utom längst in mot kanten vid skåpen.
Vi har funderingar på att slipa om golvet och sedan kommer vi att göra om samma behandling. Jag har lite tankar på att eventuellt måla golvet vitt just i köket, men har inte bestämt mig. Tycker det är så fint när man har samma golv överallt så att det blir en helhet.
Ska man ha massiva trägolv och särskilt vitoljade golv, så tror jag att man ska vara en viss personlighetstyp. Man måste uppskatta den gamla "touchen" och acceptera eller välkomna att golvet får patina. Tål man inte att det blir en färgskiftning, hack eller en repa någonstans, så ska man välja ett modernt golv som ser likadant ut vad man än gör med det. Eller köra klinkers.
Innan vi flyttade in i vårt hus 2001 (det är byggt 1926) så la vi massiva furuplank överallt i huset utom i hall vid entré och badrum. Vi bestämde oss för att luta golvet och behandla det med vitpigmenterad olja. Vi gick till en färgbutik och köpte Faxes golvlut, trärens och vitpigmenterad olja. Hittade de gamla dunkarna i källaren, se bild. Kanske ska tillägga att vi bara råkade köpa just Faxe, vi scannade inte marknaden efter olika tillverkare.
Slitage: Trägolv i sig är ju mjukt och det blir märken när man tappar något. Vi var helt saliga över vårt golv i början, det var så vackert. Visserligen gjorde vi både lutningen och inoljningen själva och det var väl lite amatörmässigt gjort och det blev lite flammigt. Men vi tyckte ändå att det var fint i sin helhet och har man gjort det själv så har man överseende. Golven känns mjuka och det är en riktigt skön känsla att gå på dem.
När vi våttorkar golvet gör vi det med vitpigmenterad såpa i vattnet, ca var fjortonde dag. Det hjälper till att behålla den vita tonen och rekommenderas av Faxe. Jag läser nu att man ska, när det börjar slitas, använda trärens igen och mera olja. Men det har inte vi gjort, vi har varit trötta småbarnsföräldrar som har låtit golvet vara i princip. En gång för ca 5 år sedan gjorde jag ett ryck och oljade om i köket.
Efter ett eller två år så började man kunna se gångspår, vitoljan slets ner på ställen där man går mycket. Vi har ett särskilt utsatt ställe där vi går mellan kök och matplats. I köket och under matbordet (vi har ingen matta under) kan man väl säga att det var en ganska olämplig ytbehandling. Man spiller i köket och när man torkar upp gnuggar man lite extra och egentligen skulle man ha tagit fram vitsåpan när man gjorde rent, men det blir inte av att man hämtar dunken till vardags. Ett annat ställe där vi har slitit mycket på behandlingen är utanför badrummet. När vi har gått ut därifrån med blöta fötter har vi slitit av behandlingen.
Vi har inte särskilt mycket mattor, men jag har upplevt att där vi har haft mattor så har golvet varit skyddat och hållt sig bäst.
På den första bilden ser ni ett ställe vid tv-soffan, där det ligger en matta som vi sällan/aldrig tar bort när vi dammsuger och tvättar golvet. Därför kan man ana att golvet är lite vitare där inte mattan har varit eftersom där har vi behandlat med vitpigmenterad såpa varannan vecka och alltså "fyllt på vitheten".
På den andra bilden har vi ett ställe i sovrummet där det brukar ligga en fårskinnsfäll på golvet. Det syns inga märken efter fårskinnsfällen, för den plockar vi bort när vi torkar golvet.
På den tredje bilden har vi ett ställe där jag har skjutit en fåtölj åt sidan. Här är golvet väldigt intakt, det ser inte ut som att det finns några färgskiftningar.
På den fjärde bilden har vi köket, där det är (väldigt) slitet, utom längst in mot kanten vid skåpen.
Vi har funderingar på att slipa om golvet och sedan kommer vi att göra om samma behandling. Jag har lite tankar på att eventuellt måla golvet vitt just i köket, men har inte bestämt mig. Tycker det är så fint när man har samma golv överallt så att det blir en helhet.
Ska man ha massiva trägolv och särskilt vitoljade golv, så tror jag att man ska vara en viss personlighetstyp. Man måste uppskatta den gamla "touchen" och acceptera eller välkomna att golvet får patina. Tål man inte att det blir en färgskiftning, hack eller en repa någonstans, så ska man välja ett modernt golv som ser likadant ut vad man än gör med det. Eller köra klinkers.
Vilka fina golv! Inte alls slitna tycker jag! Det blir som sagt oljat på vinden, kanske tom vitoljat, men får även snart, hoppas jag ett nytt golv i en inbyggd veranda. Det blir huvudentren till huset (enda entren till och med) och där kanske det ändå är bättre med färg? Vi har två små barn och det blir mycket smutsiga skor etc. Linoljefärg? Nu undrar jag också lite över hur man ska lösa det i praktiken.
Hur lång tid tar det egentligen att torka, eftersom vi måste använda entren varje dag för att komma ut och in i huset vore det ju bra om man har en färg som torkar inom typ 12-14 timmar.
Den linoljefärg jag använt tidigare har tagit 4 dagar att torka...
Hur lång tid tar det egentligen att torka, eftersom vi måste använda entren varje dag för att komma ut och in i huset vore det ju bra om man har en färg som torkar inom typ 12-14 timmar.
Den linoljefärg jag använt tidigare har tagit 4 dagar att torka...
