Påskålning låter väl som det jag beskrev i alt. 3 men att man ser till att nyttja timmerväggens isolervärde och drevar den ordentligt istället för att se till att den är luftad?H heimlaga skrev:
Hur vet man att påskålningen inte orsakar kondensering i timmerväggen?
Står inför en liknande uppgift med en råvind jämte sovrummet och har gått i tanke likt ditt alt 3.
Intressant att följa och se hur du gör....
Edit halva min vägg är inte timmrad efter att taket höjts (Idag bara snesträvor av timmer som håller den övre del och där går tanken att timmra dom varv som saknas alt att regla och isolera med träfiber ,, vad som kan vara bäst?)
Intressant att följa och se hur du gör....
Edit halva min vägg är inte timmrad efter att taket höjts (Idag bara snesträvor av timmer som håller den övre del och där går tanken att timmra dom varv som saknas alt att regla och isolera med träfiber ,, vad som kan vara bäst?)
Om man driver ordentligt för att förbättra timmerväggens isolervärde och skålar på allra högst 50mm och använder en hygroskopisk isolering till exempel Hunton eller Ekovilla så brukar det fungera så pass bra att den kondens som kommer kan torka upp utan att göra skada.M Martinern skrev:
Jag är med på hur du tänker. Men det jag funderar över är hur mycket isolervärde man totalt får ut av en 7tums timmerstomme med 50mm invändig hydrskopisk isolering på det kontra att man inte nyttjar isolervärdet i timmerstommen (0,14 lambda) och istället luftar timmerstommen och där innanför isolerar 120-140mm hydroskopiskt som har ett lambdavärde på 0,039 så funderar jag på ifall inte det ändå ger mer isolervärde och samtidigt inte riskerar stommen.H heimlaga skrev:
Jag skulle tro att du tar betydligt större risker med stommen om du bygger en oåtkomlig luftspalt och innanför den en modern tjock vägg som hindrar all vettig uttorkning. I alla fall enligt den fuktfysik vi studerade då jag läste till ingenjör (YH)
Hellre ett friskt hus utan mögel än fina isoleringsvärden på pappret.
Hellre ett friskt hus utan mögel än fina isoleringsvärden på pappret.
Jag är jättenöjd med att vi har fått igång en diskussion om det här och det är ju väldigt bra att du har studerat till ingenjör!H heimlaga skrev:
Jag noterar dock att du i tidigare inlägg skriver ”…så brukar det fungera så pass bra att den kondens som kommer kan torka upp utan att göra skada.” och jag funderar då på hur pass säkert det egentligen är gällande fukt och mögel.
Den lösning som jag beskrev i alt.3 är ju egentligen samma lösning som fanns i huset sedan 1910-talet med kattvindar mot ytterväggen och en isolerad vägg där innanför, enda skillnaden är ju hur stor luftspalten är mellan den yttre och den inre väggen, kattvindarna mätte ca 1m och den nya luftspalten kanske blir 10cm längs med långsidorna. Den byggtekniken har ju iallafall ett hundratal år på nacken utan att visat sig vara riskfylld.
Sen förstår jag inte hur du menar med ”…en modern tjock vägg som hindrar all vettig uttorkning.”.
Jag har beskrivit en relativt tunn vägg i dagens mått, 120-140mm samt att den skulle vara isolerad med hygroskopiskt isolermaterial och klädd med ångbroms så jag förstår inte varför den väggen skulle hindra all uttorkning.
Men som tidigare nämnt så ser jag fram emot ditt svar och fortsatt diskussion!
Det finns ingen konstruktion som alltid är fri från fukt och kondens. Så länge människor andas och svettas inomhus och lagar mat och duschar och diskar och torkar tvätt blir det alltid fukt.
Sedan finns det olika sätt att försöka hantera fukten. I ett modernt hus försöker man bygga en tät fuktspärr invändigt och bygga en luftkonditionering med undertryck som suger luft inåt genom de hål som alltid finns i fuktspärren. Fungerar bra i teorin men plastmaterial åldras och luftkonditioneringsmaskiner är inte alltid i gång. Sommartid kanske man vill öppna en dörr eller ett fönster en längre stund än det tar att gå ut och stänga dörren bakom sig och då far undertrycket allvärldens väg. Ibland skär något lager i fläkten och så går det någon vecka innan man har fått motorgaveln hylsad och plockat ihop motorn med nya lager och fått dit den tillbaka. Ibland är det elavbrott några dagar och luftkonditioneringen är inte det högst prioriterade att köras med generator. Därför finns det alltid fukt som söker sig utåt genom konstruktioner.
I ett gammalt hus med mellanväggar och bjälklag som inte går rent praktiskt att täta fuktspärren mot kan man inte heller bygga enligt den här principen.
Man får alltså acceptera att fukt vandrar utåt och att det blir litet kondens här och där i konstruktionerna. Därför försöker man i gamla hus bygga så att den kondens som kommer skall torka av sig själv med hjälp av läckvärmen inifrån så fort vädret slår om innan något mögel hinner växa.
Därför lägger man om möjligt tilläggsisoleringen på utsidan. Han man hygroskopisk isolering en genomsläpplig vindskyddsskiva till exempel Hunton eller Tuulileijona så kommer fukten på sin väg utåt aldrig att möta någon tät kall yta. Den täta träytan det vill säga timret är innerst och på sin väg vidare möter fukten genomsläppligare material.
Om man skall tilläggsisolera inåt gäller det att isoleringen är hygroskopisk och så tunn att tillräckligt mycket läckvärme når fram till timmerytan och torkar den. Erfarenhetsmässigt är den säkra tjockleken 50mm på insidan av en sextums timmervägg. Då läcker det så mycket värme att timret hålls varmt och kondensmängden blir minimal och torkar snabbt med hjälp av läckvärmen. Blir isoleringen tjockare ökar kondensen på grund av kallare timmervägg samtidigt som uttorkningen blir långsammare.
Om man då har en luftspalt mellan tjock isolering och timmer så kommer mycket fukt att nå fram dit samtidigt som läckvärmen inte når fram det. Det blir en liknande fuktansamling där som i luftspalten bakom äldre tegelreverterade fasader som ju är ett välkänt problem i branschen i synnerhet när folk har tilläggsisolerat träväggen innanför. För litet värme läcker ut för att få en effektiv torkning i luftspalten så det blir kondens på insidan av den täta kalla timmerväggen eller tegelreverteringen. Ventilationen borde vara oerhört effektiv i luftspalten och det är den inte om ni inte sågar sönder huset runtomtkring. Samtidigt blir det problem att ta ihop en sådan konstruktion med gamla bjälklag och mellanväggar på ett tätt vis så mycket värme kommer att läcka men bara på vissa punkter inte ett jämt värmeläckade som torkar hela väggen.
Skillnaden mot de gamla kattvindarna är att de har stor luftvolym som tar emot fukten så luften blir mindre fuktig än i en tunn luftspalt. Fukten fördelas på mer luft i en kattvind.
Därför är mitt råd att tilläggsisolera högst 50mm eller bara spika på en huokoleijonaskiva. När brädslåningen på utsidan har tjänat ut kan ni fundera om ni vill tilläggsisolera litet till. Den mesta värmen far ändå uppåt så vill ni spara värme skall ni satsa på taket.
Sedan finns det olika sätt att försöka hantera fukten. I ett modernt hus försöker man bygga en tät fuktspärr invändigt och bygga en luftkonditionering med undertryck som suger luft inåt genom de hål som alltid finns i fuktspärren. Fungerar bra i teorin men plastmaterial åldras och luftkonditioneringsmaskiner är inte alltid i gång. Sommartid kanske man vill öppna en dörr eller ett fönster en längre stund än det tar att gå ut och stänga dörren bakom sig och då far undertrycket allvärldens väg. Ibland skär något lager i fläkten och så går det någon vecka innan man har fått motorgaveln hylsad och plockat ihop motorn med nya lager och fått dit den tillbaka. Ibland är det elavbrott några dagar och luftkonditioneringen är inte det högst prioriterade att köras med generator. Därför finns det alltid fukt som söker sig utåt genom konstruktioner.
I ett gammalt hus med mellanväggar och bjälklag som inte går rent praktiskt att täta fuktspärren mot kan man inte heller bygga enligt den här principen.
Man får alltså acceptera att fukt vandrar utåt och att det blir litet kondens här och där i konstruktionerna. Därför försöker man i gamla hus bygga så att den kondens som kommer skall torka av sig själv med hjälp av läckvärmen inifrån så fort vädret slår om innan något mögel hinner växa.
Därför lägger man om möjligt tilläggsisoleringen på utsidan. Han man hygroskopisk isolering en genomsläpplig vindskyddsskiva till exempel Hunton eller Tuulileijona så kommer fukten på sin väg utåt aldrig att möta någon tät kall yta. Den täta träytan det vill säga timret är innerst och på sin väg vidare möter fukten genomsläppligare material.
Om man skall tilläggsisolera inåt gäller det att isoleringen är hygroskopisk och så tunn att tillräckligt mycket läckvärme når fram till timmerytan och torkar den. Erfarenhetsmässigt är den säkra tjockleken 50mm på insidan av en sextums timmervägg. Då läcker det så mycket värme att timret hålls varmt och kondensmängden blir minimal och torkar snabbt med hjälp av läckvärmen. Blir isoleringen tjockare ökar kondensen på grund av kallare timmervägg samtidigt som uttorkningen blir långsammare.
Om man då har en luftspalt mellan tjock isolering och timmer så kommer mycket fukt att nå fram dit samtidigt som läckvärmen inte når fram det. Det blir en liknande fuktansamling där som i luftspalten bakom äldre tegelreverterade fasader som ju är ett välkänt problem i branschen i synnerhet när folk har tilläggsisolerat träväggen innanför. För litet värme läcker ut för att få en effektiv torkning i luftspalten så det blir kondens på insidan av den täta kalla timmerväggen eller tegelreverteringen. Ventilationen borde vara oerhört effektiv i luftspalten och det är den inte om ni inte sågar sönder huset runtomtkring. Samtidigt blir det problem att ta ihop en sådan konstruktion med gamla bjälklag och mellanväggar på ett tätt vis så mycket värme kommer att läcka men bara på vissa punkter inte ett jämt värmeläckade som torkar hela väggen.
Skillnaden mot de gamla kattvindarna är att de har stor luftvolym som tar emot fukten så luften blir mindre fuktig än i en tunn luftspalt. Fukten fördelas på mer luft i en kattvind.
Därför är mitt råd att tilläggsisolera högst 50mm eller bara spika på en huokoleijonaskiva. När brädslåningen på utsidan har tjänat ut kan ni fundera om ni vill tilläggsisolera litet till. Den mesta värmen far ändå uppåt så vill ni spara värme skall ni satsa på taket.
Efter långt uppehåll så tänker jag nu göra en uppdatering.
Senaste inlägget från förra sommaren visade när övervåningen var utriven ner till timmerstommen och arbetet med uppbyggnad skulle ta vid.
Det arbetet påbörjades under hösten och har pågått hela tiden fram till nu.
Jag började med arbetet att regla upp för innertaket, alltså plyfaremsorna jag tidigare nämnde.
Men först så ville jag täta mellan de vankantade takbrädorna och sparrarna så att lösullsisoleringen inte skulle tryckas ut mot takduken och täppa igen den luftspalt som där är.
Återigen använder jag mig av plywood som jag har tillgång till via mitt arbete.
Jag fäster även putsnät och insektsnät längs med alla springor mellan tak och väggar då jag upptäckte att det fanns gott om bon efter både ekorrar, möss och fåglar i den gamla isoleringen.
Därefter börjar jag regla upp med plyfa.
Jag bestämmer mig för att tillverka en T formad balk av stående 85mm hög plywood med en liggande 40mm plywood liggande undertill, 40mm remsan har ett 13mm brett och 4mm djupt spår fräst i mitten som sen limmas och trycks dit på 85 remsan. Några dyckert skjuts dit så är balken klar.
Jag börjar alltså självs uppreglingen med att häfta fast ångbromsen på takåsen med butylmassa mellan ås och duk för att därefter montera en 40mm plyfaremsa över häftningarna.
Jag fäster även en 40mm remsa på andra takåsen och sågar därefter till de stående 85 remsorna i rätt längd och fäster dem med skråade spik. Dessa 85mm remsor sitter nu ca 4mm lägre ner än remsorna som sitter längs åsarna.
Sen sågar jag till 40mm remsorna med urfrästa spåret och limmar samt skjuter fast. Därefter häftas duken upp längs reglarna och limmas fast med butylmassa och häftas i nästa ås för att därefter skäras av.
I mitten av rummet, brevid murstocken, så hade man stärkt upp takåsar som klyvts ner till hälften för att få plats med murstocken där mellan. Dessa stolpar vill jag flytta så de hamnar i vägg som kommer byggas senare.
Ny placering av stolpar behöver också ny avväxling i bjälklaget.
100x200 plywoodbalk
Skär på stolpe av plywood.
Ny stolpe på plats.
För att få lite extra isolering uppe vid nock så valde jag att göra en rak del mellan de 2 översta facken. Nockåsen hade ändå synts väldigt lite.
Invid murstocken limmade jag fast markisolering av stenull samt brandfogade mellan murstock och tak och nockås.
Här ser man även lite av snörena som jag har uppspänt under arbetet. Jag vill ju gärna att taket ska se jämnt ut med samma lutning över hela.
Därefter kunde även nockdelen av taket stängas med duk.
Men frågan är var libellan med 600mm skenan försvann.
Sen gjordes de 2 sista facken mellan åsarna klart.
Taket är uppreglat och klätt med ångbroms. Fortsättning följer i kommande inlägg då jag börjar med väggar samt lite sidospår.
Senaste inlägget från förra sommaren visade när övervåningen var utriven ner till timmerstommen och arbetet med uppbyggnad skulle ta vid.
Det arbetet påbörjades under hösten och har pågått hela tiden fram till nu.
Jag började med arbetet att regla upp för innertaket, alltså plyfaremsorna jag tidigare nämnde.
Men först så ville jag täta mellan de vankantade takbrädorna och sparrarna så att lösullsisoleringen inte skulle tryckas ut mot takduken och täppa igen den luftspalt som där är.
Återigen använder jag mig av plywood som jag har tillgång till via mitt arbete.
Jag fäster även putsnät och insektsnät längs med alla springor mellan tak och väggar då jag upptäckte att det fanns gott om bon efter både ekorrar, möss och fåglar i den gamla isoleringen.
Därefter börjar jag regla upp med plyfa.
Jag bestämmer mig för att tillverka en T formad balk av stående 85mm hög plywood med en liggande 40mm plywood liggande undertill, 40mm remsan har ett 13mm brett och 4mm djupt spår fräst i mitten som sen limmas och trycks dit på 85 remsan. Några dyckert skjuts dit så är balken klar.
Jag börjar alltså självs uppreglingen med att häfta fast ångbromsen på takåsen med butylmassa mellan ås och duk för att därefter montera en 40mm plyfaremsa över häftningarna.
Jag fäster även en 40mm remsa på andra takåsen och sågar därefter till de stående 85 remsorna i rätt längd och fäster dem med skråade spik. Dessa 85mm remsor sitter nu ca 4mm lägre ner än remsorna som sitter längs åsarna.
Sen sågar jag till 40mm remsorna med urfrästa spåret och limmar samt skjuter fast. Därefter häftas duken upp längs reglarna och limmas fast med butylmassa och häftas i nästa ås för att därefter skäras av.
I mitten av rummet, brevid murstocken, så hade man stärkt upp takåsar som klyvts ner till hälften för att få plats med murstocken där mellan. Dessa stolpar vill jag flytta så de hamnar i vägg som kommer byggas senare.
Ny placering av stolpar behöver också ny avväxling i bjälklaget.
100x200 plywoodbalk
Skär på stolpe av plywood.
Ny stolpe på plats.
För att få lite extra isolering uppe vid nock så valde jag att göra en rak del mellan de 2 översta facken. Nockåsen hade ändå synts väldigt lite.
Invid murstocken limmade jag fast markisolering av stenull samt brandfogade mellan murstock och tak och nockås.
Här ser man även lite av snörena som jag har uppspänt under arbetet. Jag vill ju gärna att taket ska se jämnt ut med samma lutning över hela.
Därefter kunde även nockdelen av taket stängas med duk.
Men frågan är var libellan med 600mm skenan försvann.
Sen gjordes de 2 sista facken mellan åsarna klart.
Taket är uppreglat och klätt med ångbroms. Fortsättning följer i kommande inlägg då jag börjar med väggar samt lite sidospår.
I detta inlägg tänkte jag börja med lite sidospår som uppstod under arbetet i förra inlägget.
Först bestämde jag mig för att beställa en huv till skorstenstoppen, det här var något som efterfrågades efter inlägget då jag murade upp skorstenen under 2021.
Jag måttade skorstenens översta del och skickade till min plåtslagare som knäckte till huven.
Jag monterade huven genom att fästa 4st vinklar i hörnen på skorstenens ovansida, jag mätte noga ut var på teglet jag kunde borra utan att träffa på hål då teglet är hålat frostbeständigt tegel, därefter borrade jag väldigt försiktigt och fäste vinklarna.
Därefter tog jag upp huven och borrade genom huven och vinkeln för att därefter fästa med blindnit/popnit. Huv på plats!
Ett annat sidospår var när jag under sommaren 2022 började förstå hur illa det slet på gräsklippare m.m att stå utomhus året om och bestämde mig för att göra iordning skrindestallets golv så att den kunde stå där.
Golvet där inne var trampat jordgolv och väldigt ojämnt.
Jag reglade med 80x100 bjälkar som stod på lecablock direkt på jorden.
Sen använde jag lite bondsågat virke som jag har liggande som golv.
Nu står saker mer säkert under vinter.
En annan sak som jag upptäckte medan jag reglade upp taket var hur mycket besvär fåglar kan ställa till med.
Innan jag hade fått upp putsnät och insektsnät längs med vägg/tak vinkeln på övervåningen så tog sig fåglar in och åt av lindrev och stenullsisolering.
Det de också ställde till med var att de tycks ha glömt vilken väg de flög in och börjat picka på takduken i jakt på en väg ut.
Det blev att klättra upp på taket och lokalisera samtliga håll från utsidan och täta med flextejp. Jag jag tryckte ut lite butylmassa i hålet från insidan också som extra säkerhet.
Inför arbete med att regla på väggarna så ville jag även fylla ut det tomrum som lämnats när man tagit bort ett fönster för att farstutaket kom framför det. Istället för att fylla ut med timmerstockar hade man satt dit en stock och därefter en bräda ovanför. Resultatet var ett perfekt ställe för möss och getingar att bygga bo.
Ja plockade bort brädan och tog utav en timmerstock jag haft liggande på tomten.
Jag fick testa att passa in en timmerstock för första gången nånsin och tycker att jag ändå lyckades ganska bra.
En annan sak som behövde åtgärdas var att det gick en gammal matning längs med väggen på övervåningen till en elcentral på nedervåningen, den syns i bilderna på getingboet m.m här ovan. Den här matningen var troligtvis den första huset fick då den gick till en väldigt gammal elcentral.
Sen dess har man monterat en nyare elcentral i ladan som är första elcentral och den gamla i huset fick sin matning från den.
Med hjälp av elektriker-granne så byttes den gamla centralen ut mot en kopplingsdosa och ny matning som tog en annan väg än via övervåningen.
Allt det här är ändå tillfälligt då en total renovering av elsystemet i huset är planerat.
En annan sak som elektriker fick hjälpa till med var eldragningar från elcentral i ladan till köket som också de gick genom övervåningen. En 5x1,5 och en 5x2,5 kabel som gick i VP-rör längs med ena långsidan blev för styva och krångliga att integrera i väggen så de fick dras om i flexslang istället.
Sen var väggarna fria och vägg kunde reglas upp.
Till heimlagas glädje kan jag meddela att vi bygger på timmerväggen med ca 50mm och isolerar. Systemet bli liknande som i taket med 40mm remsor stående mellan golv och tak och därefter liggande 40mm remsa som får en 40mm remsa med fräst spår så att en T regel bildas även längs med väggen, totalt bygger det ca 48mm+/- 20mm för väggens ev lutning.
Forsättning följer då maxgräns för bilder är uppnåt.
Först bestämde jag mig för att beställa en huv till skorstenstoppen, det här var något som efterfrågades efter inlägget då jag murade upp skorstenen under 2021.
Jag måttade skorstenens översta del och skickade till min plåtslagare som knäckte till huven.
Jag monterade huven genom att fästa 4st vinklar i hörnen på skorstenens ovansida, jag mätte noga ut var på teglet jag kunde borra utan att träffa på hål då teglet är hålat frostbeständigt tegel, därefter borrade jag väldigt försiktigt och fäste vinklarna.
Därefter tog jag upp huven och borrade genom huven och vinkeln för att därefter fästa med blindnit/popnit. Huv på plats!
Ett annat sidospår var när jag under sommaren 2022 började förstå hur illa det slet på gräsklippare m.m att stå utomhus året om och bestämde mig för att göra iordning skrindestallets golv så att den kunde stå där.
Golvet där inne var trampat jordgolv och väldigt ojämnt.
Jag reglade med 80x100 bjälkar som stod på lecablock direkt på jorden.
Sen använde jag lite bondsågat virke som jag har liggande som golv.
Nu står saker mer säkert under vinter.
En annan sak som jag upptäckte medan jag reglade upp taket var hur mycket besvär fåglar kan ställa till med.
Innan jag hade fått upp putsnät och insektsnät längs med vägg/tak vinkeln på övervåningen så tog sig fåglar in och åt av lindrev och stenullsisolering.
Det de också ställde till med var att de tycks ha glömt vilken väg de flög in och börjat picka på takduken i jakt på en väg ut.
Det blev att klättra upp på taket och lokalisera samtliga håll från utsidan och täta med flextejp. Jag jag tryckte ut lite butylmassa i hålet från insidan också som extra säkerhet.
Inför arbete med att regla på väggarna så ville jag även fylla ut det tomrum som lämnats när man tagit bort ett fönster för att farstutaket kom framför det. Istället för att fylla ut med timmerstockar hade man satt dit en stock och därefter en bräda ovanför. Resultatet var ett perfekt ställe för möss och getingar att bygga bo.
Ja plockade bort brädan och tog utav en timmerstock jag haft liggande på tomten.
Jag fick testa att passa in en timmerstock för första gången nånsin och tycker att jag ändå lyckades ganska bra.
En annan sak som behövde åtgärdas var att det gick en gammal matning längs med väggen på övervåningen till en elcentral på nedervåningen, den syns i bilderna på getingboet m.m här ovan. Den här matningen var troligtvis den första huset fick då den gick till en väldigt gammal elcentral.
Sen dess har man monterat en nyare elcentral i ladan som är första elcentral och den gamla i huset fick sin matning från den.
Med hjälp av elektriker-granne så byttes den gamla centralen ut mot en kopplingsdosa och ny matning som tog en annan väg än via övervåningen.
Allt det här är ändå tillfälligt då en total renovering av elsystemet i huset är planerat.
En annan sak som elektriker fick hjälpa till med var eldragningar från elcentral i ladan till köket som också de gick genom övervåningen. En 5x1,5 och en 5x2,5 kabel som gick i VP-rör längs med ena långsidan blev för styva och krångliga att integrera i väggen så de fick dras om i flexslang istället.
Sen var väggarna fria och vägg kunde reglas upp.
Till heimlagas glädje kan jag meddela att vi bygger på timmerväggen med ca 50mm och isolerar. Systemet bli liknande som i taket med 40mm remsor stående mellan golv och tak och därefter liggande 40mm remsa som får en 40mm remsa med fräst spår så att en T regel bildas även längs med väggen, totalt bygger det ca 48mm+/- 20mm för väggens ev lutning.
Forsättning följer då maxgräns för bilder är uppnåt.