Nya eleffektavgiften påverkar det valet av bergvärmepump -on/off eller inverter kompressor
Alla värmepumpar har övervakning av brinetempen. Invertern varvar ner om det blir för kallt. On-offpumpen stannar helt om det blir för kallt. I båda fallen behöver elpatronen kompensera för den energi man inte får ut från borrhålet.J jonaserik skrev:
Visst, rent teoretisk blir det kanske ingen större skillnad i energiuttag om brinetempen pendlar mellan -4 och -8 eller om den ligger konstant på -6. Men i praktiken tjänar man på att belasta borrhålet jämnare.
Teknikintresse är att sitta i Thailand , Sibirien eller i soffan och kolla VP via internet eller mobilen. Nu ska visst alla ha det så. Det skapar nog ett stressmoment som inte är bra. Att ha ett larm från VP och en termostat i huset som säger låg temp byggnad är inte fel. Att vara borta över en vinter, så måste det finnas någon som kan se vad det är för fel, genom att besöka det. Vad har du för VP nu och vet du om hur mycket elpatronen går in. En väg att gå är att sätta in en luftvärmepump som stöttar upp, Det är bra mycket billigare och är även en form av säkerhet om VP säger upp sig. Fungerar det nu som det ska med värmen.
Hej
Ang. effektavgifter
Jag hade väntat ett antal år innan jag våren 2006 kunde få sätta in en bergvärmepump som klarade hela husets effektbehov utan elspets. Jag har hela tiden varit nöjd över valet. Jag kopplade in mätutrustning, trimmade under de första åren inställningar och modifierade bl.a. isoleringen av varmvattenberedaren utifrån mätningarna. Det kallar jag teknikintresse.
De senaste tio åren har jag inte behövt ägna så mycket tid åt värmepumpen och förra året använde jag totalt mindre än en tredjedel av elenergi i mitt hus gentemot ett genomsnitt av 10 år före jag satte in bergvärmepumpen. Jag har, genom minskat toppeffektuttag, kunnat minska min huvudsäkring från 25 A till 16 A. Det är idag, där jag bor, en kostnadsskillnad på 3857 kr/år.
Har man en värmeanläggning i sitt hus baserat på direktel, så tycker jag fortfarande att det är kortsiktigt att konvertera till en anläggning som i princip kräver nästan lika mycket toppeffekt vid stark kyla.
Det är speciellt tydligt om man väljer en luft/luft värmepump som stöds av direktel. En värmeanläggning som någonstans mellan -10 och -20 i många fall, helt går över till direktel eftersom luft/luft värmepumpen då stannar. Detta eftersom man vill undvika att luft/luft värmepumpen utsätts för alltför hög påfrestning som förkortar livslängden.
Det är dyrt att bygga elnät som överför låga energimängder sett över året men höga effekttoppar en kort tid, eftersom vi idag huvudsakligen betalar för elenergin och inte eleffekten.
Att man nu vill införa effektavgifter ser jag som en rimlig konsekvens av utvecklingen. Vill kunden ta ut hög effekt under kort tid men låg energi under året (något som kräver starkare nät, en kostnad för nätägaren) så försöker man att hitta ett sätt att ta betalt för det, på ett rättvisare sätt, av den kunden.
Laddning av elbilar med hög effekt är en liknande problematik.
Ang. effektavgifter
Jag hade väntat ett antal år innan jag våren 2006 kunde få sätta in en bergvärmepump som klarade hela husets effektbehov utan elspets. Jag har hela tiden varit nöjd över valet. Jag kopplade in mätutrustning, trimmade under de första åren inställningar och modifierade bl.a. isoleringen av varmvattenberedaren utifrån mätningarna. Det kallar jag teknikintresse.
De senaste tio åren har jag inte behövt ägna så mycket tid åt värmepumpen och förra året använde jag totalt mindre än en tredjedel av elenergi i mitt hus gentemot ett genomsnitt av 10 år före jag satte in bergvärmepumpen. Jag har, genom minskat toppeffektuttag, kunnat minska min huvudsäkring från 25 A till 16 A. Det är idag, där jag bor, en kostnadsskillnad på 3857 kr/år.
Har man en värmeanläggning i sitt hus baserat på direktel, så tycker jag fortfarande att det är kortsiktigt att konvertera till en anläggning som i princip kräver nästan lika mycket toppeffekt vid stark kyla.
Det är speciellt tydligt om man väljer en luft/luft värmepump som stöds av direktel. En värmeanläggning som någonstans mellan -10 och -20 i många fall, helt går över till direktel eftersom luft/luft värmepumpen då stannar. Detta eftersom man vill undvika att luft/luft värmepumpen utsätts för alltför hög påfrestning som förkortar livslängden.
Det är dyrt att bygga elnät som överför låga energimängder sett över året men höga effekttoppar en kort tid, eftersom vi idag huvudsakligen betalar för elenergin och inte eleffekten.
Att man nu vill införa effektavgifter ser jag som en rimlig konsekvens av utvecklingen. Vill kunden ta ut hög effekt under kort tid men låg energi under året (något som kräver starkare nät, en kostnad för nätägaren) så försöker man att hitta ett sätt att ta betalt för det, på ett rättvisare sätt, av den kunden.
Laddning av elbilar med hög effekt är en liknande problematik.