Ny vedtråd Effekttaxa och vedeldning

[Daniel 109]

Elnäten har inte avreglerats. Det var elhandeln som avreglerades.

 

[Anonymiserad 128745]

Jag tänker att veden för bostadens uppvärmning med fördel kan produceras, kapas klyvas och torkas/ lagras utan el, så har jag själv gjort i dryga 30år.
Nog kan en elektrisk klyv vara tystare än en dieselldriven vedmaskin, men hitills har jag kapat största delen av min ved med bensindrivenmotorsåg och kluvit med yxa och jag ser inte att det sättet att producera bras eller pannved påverkas av effekttaxan på annat sätt än att vedeldningen blir ändå lönsammare när det behövs mycket värme och elpriset är högt och effekttaxan införs.

Vill och kan man inte kapa och klyva för hand finns utmärkta maskiner med förbränningsmotor både att hyra (och köpa), detta är nog nått som TS borde prova om oron för effekttaxan blir större.

😅alla har ju olika förutsättningar men ska jag klyva med yxa med våran förbrukning får jag sluta jobba -runt 30m2 staplad ved är inte gjort i en hast - tror nog som nån skrev att vedeldarn är inte den som är mest illa utsatt .
Stå i dieselröken vid en traktordriven processor är ingen trevlig upplevelse heller 🤢

 

[jonaserik]

Hej jonaserik

När vi skriver här på Byggahus, då gör vi det för att hjälp andra, vi beskriver hur man kan göra olika åtgärder (hur vi har gjort) och ger gärna referenser och siffervärden om resultatet.

Så är det för mig även i detta fall.

Jag ägnar mig inte åt ett oförbehållsamt rosande av effekttaxan.

MEN, jag har den uppfattningen att elförsörjningen är mycket viktig för vårt samhälle. Effekttaxan är ingen perfekt företeelse och kommer att vara komplicerad för många.

Men vad finns det för alternativ, menar du, för att hantera den ökande elnätskostnaden?

Jag bedömer effekttaxan inverkan och konsekvenser utifrån att vårt vår elförsörjning även behövs i framtiden.

Vi kan inte utan konsekvens misshandla det elsystem vi (våra fäder) byggt upp under många år genom att ta ingenjörsmässigt dåliga beslut, som vi tyvärr gjort många gånger nu, sedan ingenjörer har fått ett minskande inflytande i hur vi skall sköta vår elförsörjning.

Jag har arbetat med el (elkraft) i olika former, nu i över 50 år och inser naturligtvis att jag har nytta av den erfarenheten när jag följer vad som händer på elkraftområdet och när jag tar beslut på det personliga planet.

Jag tillhörde inte de som jublade när elmarknaden avreglerades 1996. Men det var inte lätt att göra sin röst hörd när i stort sett alla som uttalade sig och t.ex. skrev insändare, var lyriska över att äntligen så fick man fritt välja sin elleverantör. Senare innebar avregleringen att många kunde sätta upp solceller på villataket och bli egen elleverantör.

Om man till exempel bor där Vattenfall eller ett kommunalt bolag äger elnäten då innebär det att den som äger elnätet även beskattar personen. De som är anslutna till dessa elnät delar då på elnätskostnaden och ett eventuellt överskott från elnäten hamnar i samma kassa som skattepengarna. I ett sådant fall borde man inte vara överdrivet irriterad över elnätskostnaden.

Det är dock ett bekymmer att många kommunala bolag har sålt sina elnät till privata bolag vars vinster oftast hamnar annanstans där man bor. Detta gäller t.ex. de som är anslutna till Ellevio:s elnät (nästan en miljon kunder, varav cirka 86 procent är hushåll.) som ägs av pensionsförvaltarna OMERS Infrastructure, Tredje AP-fonden, Folksam och AMF.

Efter avregleringen har satsat på att ”ta skeden i vacker hand” och anpassat mig till det som skedde med målet att långsiktigt hålla nere mina elnätskostnader.

Jag har inte varit involverad i tillkomsten av effektavgiften utan ser bara att dess införande tekniskt harmoniserar, som ett verktyg av många, med hur vi på sikt skall kunna hantera den frihetsgrad som avregleringen av elmarknaden, 1996, satte igång. Sedan återstår ändå många bekymmer.

Ett är den katastrofale bristen på elektriker och elkraftingenjörer.

Oavsett vedeldare som har ett lågt uttag på vintern, så kommer snittet att träda in och ge extra på fakturan. Tänker då att det har ingen betydelse om uttaget är lågt när det är ett snittvärde som bestämmer taxan. Snittet kommer alltid att överstiga, det går inte att minska uttaget vartefter kylan går i botten. Oavsett om uttaget är 2 kW/h så kommer det period som behöver 4 kW/h så är det straff direkt då det är endast behövs någon/ra timmar under månaden som triggar taxan. Hur många kommer att bli hårt taxade när julen kommer med julstöket som alltid blir, tror du, när nästan all el är igång där. Tala om att mjölka nätkunderna och inte kommer dom att bli snälla och bjuda på dom dygnen, finns inte på kartan. Vet inte om hur det kommer att bli med 15 minuters som ska införas. Befarar att snittet kommer att inträda på ett tidigare stadium då och trigga taxan, samt att det gäller som snitt för hela månaden. TJA du/ni på forumet, som man säger, den som lever få se, och dom som är förlorare är dom med låg förbrukning och är beroende av el och mycket lätt att få spikar i förbrukningen, för att inte tala om alla med elbilar och s.k FTX som måste koppla in en patron när den inte orkar. FTX som är så bra och ska sättas in i alla nya hus. Så allt tillsammans med EU och våra trötta politiker som inte kan stå emot, utan bara mjäka med, är nog på gränsen till nästan katstrof.

 

[Daniel 109]

Vet du skillnaden på energin och effekt? Ingen av dem mäts i kW/h. Jag greppar inte om du förstått på beskrivningen.

Effektavgiften kommer att fördela kostnaden mer rättvist än vad dagens säkringsavgift gör. Det kommer inte att leda till högre avgifter än ett oförändrat avgiftssystem skulle gjort. Den totala nivån styrs av intäktsramen.

 

[Martin Lundmark]

Oavsett vedeldare som har ett lågt uttag på vintern, så kommer snittet att träda in och ge extra på fakturan. Tänker då att det har ingen betydelse om uttaget är lågt när det är ett snittvärde som bestämmer taxan. Snittet kommer alltid att överstiga, det går inte att minska uttaget vartefter kylan går i botten. Oavsett om uttaget är 2 kW/h så kommer det period som behöver 4 kW/h så är det straff direkt då det är endast behövs någon/ra timmar under månaden som triggar taxan. Hur många kommer att bli hårt taxade när julen kommer med julstöket som alltid blir, tror du, när nästan all el är igång där. Tala om att mjölka nätkunderna och inte kommer dom att bli snälla och bjuda på dom dygnen, finns inte på kartan. Vet inte om hur det kommer att bli med 15 minuters som ska införas. Befarar att snittet kommer att inträda på ett tidigare stadium då och trigga taxan, samt att det gäller som snitt för hela månaden. TJA du/ni på forumet, som man säger, den som lever få se, och dom som är förlorare är dom med låg förbrukning och är beroende av el och mycket lätt att få spikar i förbrukningen, för att inte tala om alla med elbilar och s.k FTX som måste koppla in en patron när den inte orkar. FTX som är så bra och ska sättas in i alla nya hus. Så allt tillsammans med EU och våra trötta politiker som inte kan stå emot, utan bara mjäka med, är nog på gränsen till nästan katstrof.

Hej jonaserik

Med utgångspunkt ifrån att intäktsramen för elnätsbolagen skall inte ändras genom effektavgifter, så får några ökade kostnader och andra får minskade kostnader.

Jag har ingen elbil men om/när jag skaffar en sådan då kan det rimligen bli så att, det kostar extra för mig gentemot idag genom att det blir ett ökat effektuttag för bilens laddning.

Men är inte det rimligt? Jag ökar ju effektuttaget (belastningen på elnätet).

Jag har idag ingen swimmingpool. Men om jag en dag skulle bygga en sådan och det då t.ex. skulle innebära att effektavgiften ökade, vore inte det något som jag bör räkna med.

Jag ökar ju effektuttaget (belastningen på elnätet), det innebär spänningsvariationer och effektförluster.

När vi elanvändare ändrar hur vi använder elnätet då får vi räkna med att det kostar.

När de elnät vi använder till våra villor idag byggdes då handlade det om en effektriktning (mot villan). Om vi sätter upp solceller på villans tak och börjar mata eleffekt åt andra hållet då kan elnäten behöva förstärkas i förtid och det kostar ganska mycket att bygga om fungerande distributionsnät i förtid.

Då får vi räkna med att det blir ökade kostnader.

 

[HenrikHuslöse]

Hej jonaserik

Med utgångspunkt ifrån att intäktsramen för elnätsbolagen skall inte ändras genom effektavgifter, så får några ökade kostnader och andra får minskade kostnader.

Jag har ingen elbil men om/när jag skaffar en sådan då kan det rimligen bli så att, det kostar extra för mig gentemot idag genom att det blir ett ökat effektuttag för bilens laddning.

Men är inte det rimligt? Jag ökar ju effektuttaget (belastningen på elnätet).

Jag har idag ingen swimmingpool. Men om jag en dag skulle bygga en sådan och det då t.ex. skulle innebära att effektavgiften ökade, vore inte det något som jag bör räkna med.

Jag ökar ju effektuttaget (belastningen på elnätet), det innebär spänningsvariationer och effektförluster.

När vi elanvändare ändrar hur vi använder elnätet då får vi räkna med att det kostar.

När de elnät vi använder till våra villor idag byggdes då handlade det om en effektriktning (mot villan). Om vi sätter upp solceller på villans tak och börjar mata eleffekt åt andra hållet då kan elnäten behöva förstärkas i förtid och det kostar ganska mycket att bygga om fungerande distributionsnät i förtid.

Då får vi räkna med att det blir ökade kostnader.

Vad är den stora kostnaden i det lokala distributionsnätet? Som jag ser det är det grävning för ledningarna som är den stora kostnaden. Det kostar i alla fall ett par hundra kronor för varje meter medan själva kabeln kostar typ hundra kronor per meter. Skillnaden mellan olika kabeldimensioner är liten. Man kan lika gärna lägga 4G50 Al för 100 kr/m istället för att försöka spara några tior på kabeln. Om kunderna i snitt har 100 meter till närmaste elskåp så blir skillnaden ett par tusenlappar hit eller dit, vilket utslaget på 50 år inte ens blir en hundralapp om året. Kostnaden för grävning och kabeln från elskåpet till transformatorn blir inte heller så stor eftersom flera hus delar på en kabel.

Kostnaden måste då uppstå i transformatorn. Men, visar det sig, större transformatorer är billigare per kVA. Små transformatorer är riktigt dyra per kVA. Så inte heller där kan den stora kostnaden ligga.

Hela effektavgiften är ett bedrägeri. Inte för stora kunder - vill man ha in en servis på 10 MW så kostar det - men för kunden med 10kW är det ett bedrägeri.

 

[Hybro]

Hej Jonaserik

Det är vi som är anslutna till elnäten som bekostar elnäten.

Varje elnätsföretag har ansvar att sätta elnätsavgifterna för de som är anslutna till det egna elnätet, så att intäkterna täcker de kostnader som finns.

Elnätsföretag får inte, ta in pengar från andra de som är anslutna till det egna elnätet.

En del elnät är stora andra är små. En de innehåller huvudsakligen stad andra både stad och landsbygdsnät.

Att kräva att alla elnätsbolagen skall ha samma avgifter på då de har inte har samma utseende på elnäten och inte samma kostnader för elnäten var skulle det hjälpa? Intäkterna blev då orättvist fördelade gentemot kostnaderna för elnätsbolagen.

Då blev det ju väldigt olika villkor för att kunna finansiera en bra uppbyggnad, underhåll och drift av de olika elnäten som vi så väl behöver i vårt helt elberoende samhälle.

Jag ser inte effekttaxan som en straffavgift utan som ett rättvisare sätt att fördela kostnaden utifrån hur vi utnyttjar elnäten på varje elnätsområde jämfört med dagens säkringsavgifter.

Det ger möjligheten för elanvändaren att, på sikt, hålla nere sina elnätskostnader, som annars beöver öka ännu mer.

Du ska inte inbilla mig att nätavgifterna någonsin blir lägre.

Gäller att mjölka korna innan de sinar.

 

[Martin Lundmark]

Vad är den stora kostnaden i det lokala distributionsnätet? Som jag ser det är det grävning för ledningarna som är den stora kostnaden. Det kostar i alla fall ett par hundra kronor för varje meter medan själva kabeln kostar typ hundra kronor per meter. Skillnaden mellan olika kabeldimensioner är liten. Man kan lika gärna lägga 4G50 Al för 100 kr/m istället för att försöka spara några tior på kabeln. Om kunderna i snitt har 100 meter till närmaste elskåp så blir skillnaden ett par tusenlappar hit eller dit, vilket utslaget på 50 år inte ens blir en hundralapp om året. Kostnaden för grävning och kabeln från elskåpet till transformatorn blir inte heller så stor eftersom flera hus delar på en kabel.

Kostnaden måste då uppstå i transformatorn. Men, visar det sig, större transformatorer är billigare per kVA. Små transformatorer är riktigt dyra per kVA. Så inte heller där kan den stora kostnaden ligga.

Hela effektavgiften är ett bedrägeri. Inte för stora kunder - vill man ha in en servis på 10 MW så kostar det - men för kunden med 10kW är det ett bedrägeri.

Hej HenrikHuslöse

Kom ihåg att elnätsbolagen inte får arbeta proaktivt och bygga ut (eller förstärka) elnät innan kunder efterfrågat detta. Det är kunderna som initierar en anslutning eller behov av förstärkning.

Jag arbetar inte på något elnätsbolag (och har inte arbetat där heller) så jag har inga erfarenhetssiffror att komma med gällande kostnader för att förstärka och bygga om fungerande distributionsnät i förtid.

Men för att jämföra med något, så ser du här, från Konsumenterna energimarknadsbyrå, den schablonkostnad som Energimarknadsinspektionen (Ei), som är tillsynsmyndighet, tagit fram gällande nyanslutning av varje enskild elabonnent (kostnad för varje enskilt hus).
https://www.energimarknadsbyran.se/...er/elkostnader/natavgifter/anslutningsavgift/

”Avstånd till närmaste anslutningspunkt (fågelvägen)	Avgift (belopp exklusive moms)
0 – 200 meter	40 000 kronor
200 – 600 meter	40 000 kr + 342 kronor per meter
600 – 1200 meter	176 800 kr + 810 kronor per meter
1200 meter – 1800 meter	662 800 kronor + 475 kronor per meter

Den extra meteravgiften läggs enbart på de meter som överstiger det lägre intervallet inom varje zon.
Räkneexempel: En anslutning på 700 meter får som mest kosta 176 800 kronor + 100 x 810 kronor/meter = 257 800 kronor.
Fler som delar på kostnaderna för nyanslutning?
Om det är rimligt att anta att fler kunder kan tillkomma längs sträckningen ska kostnaden för den sträcka som överstiger 200 meter delas med antalet tillkommande kunder. Kostnaderna ska endast delas för den sträcka som tillkommande kunder utnyttjar av utbyggnaden.
Utgångspunkten i Ei:s metod för att beräkna skäliga avgifter från 200 till 1 800 meter är, så kallade, odelade värden. Schablonvärden som anges för avstånd över 200 meter gäller under förutsättning att inga andra kunder bedöms tillkomma till utbyggnaden av elnätet inom en överskådlig tid. ”


Om vi i förtid (säg efter 10 år) måste bygga om (förstärka) ett redan utbyggt distributionsnät, för att kunderna t.ex. ändrar beteende och vill mata in effekt från solceller och elnätet inte klarar det på grund av spänningsfall/spänningshöjning då har man (med 50 års avskrivningstid) alltså rimligen kvar 80 % av kostnaden för den gamla kabeln och grävningen.

Om du nu anser att ”Hela effektavgiften är ett bedrägeri” så kan du väl hjälpa oss alla och samhället, genom att utbilda dig till elkraftingenjör (som vi saknar i stort antal) och börja reformera hela vårt elnätssystem som står inför mycket stora kostnader framöver. 😊

 

[Martin Lundmark]

Du ska inte inbilla mig att nätavgifterna någonsin blir lägre.

Gäller att mjölka korna innan de sinar.

Hej Hybro

Jag vet inte om jag skrivit ”att nätavgifterna någonsin blir lägre.”

Vi har sedan mer än 100 år byggt upp ett fungerande elnät till både hem och industri, som nu genom den mycket kraftiga förändringen som sker i samhället behöver byggas om (byggas ut).

Detta i många fall utan att ”livslängden” hos det redan byggda elsystemet tagit slut.

Elnät tar lång tid att bygga och kostar stora summor som skall betalas av alla oss som använder elnäten. Dessutom så saknar vi elektriker och ingenjörer i det arbetet.

Det vi kan göra är att försöka att begränsa kostnadsökningarna.

Effektavgifter ser jag som en rimlig metod i det arbetet.


Vi har gjort stora förändringar, och t.ex. plockat bort elgenerering i södra Sverige som både minskat den tillgängliga aktiva effekten men även minskat tillgången på reaktiv effekt.

Denna reaktiva effekt behövs för att ”hålla uppe spänningsnivån” i de stora 400 kV transmissionsnäten genom Sverige. Det begränsar överföringskapaciteten och behöver lösas på något sätt..

Elbilsladdning som kräver hög effekt under kort tid innebär att nuvarande elnät behöver förstärkas/byggas om på mängder av ställen.

Att vi vänder effektriktningen i lokalnäten till villorna genom t.ex. solcellsinstallationer innebär även det i många fall att nuvarande elnät behöver förstärkas/byggas om.

mm.mm.

 

[HenrikHuslöse]

Hej HenrikHuslöse

Kom ihåg att elnätsbolagen inte får arbeta proaktivt och bygga ut (eller förstärka) elnät innan kunder efterfrågat detta. Det är kunderna som initierar en anslutning eller behov av förstärkning.

Jag arbetar inte på något elnätsbolag (och har inte arbetat där heller) så jag har inga erfarenhetssiffror att komma med gällande kostnader för att förstärka och bygga om fungerande distributionsnät i förtid.

Men för att jämföra med något, så ser du här, från Konsumenterna energimarknadsbyrå, den schablonkostnad som Energimarknadsinspektionen (Ei), som är tillsynsmyndighet, tagit fram gällande nyanslutning av varje enskild elabonnent (kostnad för varje enskilt hus).
[länk]

”Avstånd till närmaste anslutningspunkt (fågelvägen)	Avgift (belopp exklusive moms)
0 – 200 meter	40 000 kronor
200 – 600 meter	40 000 kr + 342 kronor per meter
600 – 1200 meter	176 800 kr + 810 kronor per meter
1200 meter – 1800 meter	662 800 kronor + 475 kronor per meter

Den extra meteravgiften läggs enbart på de meter som överstiger det lägre intervallet inom varje zon.
Räkneexempel: En anslutning på 700 meter får som mest kosta 176 800 kronor + 100 x 810 kronor/meter = 257 800 kronor.
Fler som delar på kostnaderna för nyanslutning?
Om det är rimligt att anta att fler kunder kan tillkomma längs sträckningen ska kostnaden för den sträcka som överstiger 200 meter delas med antalet tillkommande kunder. Kostnaderna ska endast delas för den sträcka som tillkommande kunder utnyttjar av utbyggnaden.
Utgångspunkten i Ei:s metod för att beräkna skäliga avgifter från 200 till 1 800 meter är, så kallade, odelade värden. Schablonvärden som anges för avstånd över 200 meter gäller under förutsättning att inga andra kunder bedöms tillkomma till utbyggnaden av elnätet inom en överskådlig tid. ”

342 kr per meter är ju ungefär det jag skrev , hundra för kabeln och tvåhundra för grävning. Sedan tillkommer planering m.m. så 342 + moms tror jag ganska väl motsvarar kostnaden.

Varför det ska bli så mycket dyrare efter 600 meter förstår jag inte, men det blir ju stort spänningsfall. För 810 kr/m plus moms borde man minst få en 240 mm2 kabel ingrävd och klar. Helt allvarligt. Kabeln kostar mindre än hälften av det.

Sedan blir det egen transformator och därmed ett stort hopp i kostnad. Transformatorer är dyra både i inköp och i drift. Förlustena inklusive tomgångsförlusterna hamnar hos nätägaren, inte abbonenten.

Om du nu anser att ”Hela effektavgiften är ett bedrägeri” så kan du väl hjälpa oss alla och samhället, genom att utbilda dig till elkraftingenjör (som vi saknar i stort antal) och börja reformera hela vårt elnätssystem som står inför mycket stora kostnader framöver. 😊

Det är knappast elkraftingenjörer som behövs för att få till en förändring. Det är politiker som behövs.

 

[Martin Lundmark]

342 kr per meter är ju ungefär det jag skrev , hundra för kabeln och tvåhundra för grävning. Sedan tillkommer planering m.m. så 342 + moms tror jag ganska väl motsvarar kostnaden.

Varför det ska bli så mycket dyrare efter 600 meter förstår jag inte, men det blir ju stort spänningsfall. För 810 kr/m plus moms borde man minst få en 240 mm2 kabel ingrävd och klar. Helt allvarligt. Kabeln kostar mindre än hälften av det.

Sedan blir det egen transformator och därmed ett stort hopp i kostnad. Transformatorer är dyra både i inköp och i drift. Förlustena inklusive tomgångsförlusterna hamnar hos nätägaren, inte abbonenten.
Det är knappast elkraftingenjörer som behövs för att få till en förändring. Det är politiker som behövs.

Hej HenrikHuslöse

Alla förluster i elnäten köps av elnätsägaren på elmarknaden, och notan (kostnaden) betalas sedan av oss alla som är anslutna till elnätet d.v.s. i ditt fall, bl.a. elabonnenten.

Jag upprepar; Det är alla vi som är anslutna till elnäten som även tar kostnaderna för elnäten.

I den mån effektavgifterna minskar elnätsförlusterna så minskar den del av förlustkostnaden som skall betalas av elabonnenten.

Du skriver ” Det är politiker som behövs.”

För att få ett bra fungerande elsystem med rimligt låga priser så räcker det inte; ”att vi har politiker”.
Utan vi behöver politiker med ökat elkraftkunnande. Hur ordnar vi det?

Men även om dessa elkraftkunniga politiker, skulle dyka upp under eftermiddagen idag, så behöver vi samtidigt mängder med färdigutbildade (och erfarna) elektriker och elkraftingenjörer redan nu.

De som finns idag räcker inte till och för få söker till de få utbildningarna som finns.

Det är därför jag beskriver det akuta behovet av elektriker och elkraftingenjörer.

 

[Vardagsrum]

Såhär mycket drog min modesta enfasklyv när jag klöv lite gran igår. Märkström på klyven är 2200W.

Jag hoppas innerligt att jag inte är i riskzonen för någon effekttaxa.

 

[jonaserik]

Såhär mycket drog min modesta enfasklyv när jag klöv lite gran igår. Märkström på klyven är 2200W.

Jag hoppas innerligt att jag inte är i riskzonen för någon effekttaxa.

Tror du klarar dig, men det är sammanlagringsfaktorn som avgör taxan. Vet du vad den totala effketen var vid mätaren då. Allt annat i huset/fastigheten som ville ha lite el samtidigt.

 

[Kluffe]

Såhär mycket drog min modesta enfasklyv när jag klöv lite gran igår. Märkström på klyven är 2200W.

Jag hoppas innerligt att jag inte är i riskzonen för någon effekttaxa.

Intressant! Vad blev snittförbrukningen medelvärdesbildat över en timme? 100W?

 

[Vardagsrum]

Tror du klarar dig, men det är sammanlagringsfaktorn som avgör taxan. Vet du vad den totala effketen var vid mätaren då. Allt annat i huset/fastigheten som ville ha lite el samtidigt.

Torde ha legat runt 6-700W som högst, utöver klyven då. Men man vet ju aldrig när sambon får för sig att dra igång torktumlaren..

Intressant! Vad blev snittförbrukningen medelvärdesbildat över en timme? 100W?

261,3W

F.ö gick det åt 0,35kWh under klyvningssessionen.

Det hade varit intressant att mäta upp mina trefasmaskiner såsom transportband, maxklyv och kap. Men jag saknar tyvärr hårdvara för detta.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder