Som nämnts tidigare i tråden, även om man använder en klyv med 3kW maxeffekt så blir medeleffekten mätt över en timme långt mindre. Det är endast mycket korta tidsperioder som elmotorn går med fullt effektuttag, när klyven endast matar fram- eller tillbaka blir effektuttaget mycket lägre och sen tillkommer ställtider. Om man ändå på något sätt skulle lyckas dra närmare 3kW kontinuerligt en längre tid så blir klyven antagligen snart överhettad.
Och om vedklyvningen i slutändan ska komma att påverka effektavgiften så ska den ju ha sammanfallit med maxförbrukning på husets övriga förbrukare (mätt typiskt över en timme), annars bidrar den inte. Sannolikt så lagar man tex inte mat samtidigt som man klyver ved, och klyver man mitt på dagen så drar huset mindre el från lampor och tex tv-apparater etc. Man kan ju alltid välja att inte köra disk- och tvättmaskiner samtidigt som vedklyvningen för att helt säkert inte addera effektavgift.
Som också nämnts tidigare så räknas effektavgiften normalt endast vardagar, i min kommun 07-19 (Sollentuna), och medelvärdesbildat över en timme. Om man klyver sin ved utanför dessa timmar så påverkas inte effektavgiften alls. Se utdrag ur kommunens hemsida nedan som exempel på (ganska höga) effektavgifter;
Kanske kommer detta sätt att ta ut effektavgift ändras, men fram tills dess så kan man förutsätta att den totala kostnaden för ved inte nämvärt påverkas av just effektavgiften
Och om vedklyvningen i slutändan ska komma att påverka effektavgiften så ska den ju ha sammanfallit med maxförbrukning på husets övriga förbrukare (mätt typiskt över en timme), annars bidrar den inte. Sannolikt så lagar man tex inte mat samtidigt som man klyver ved, och klyver man mitt på dagen så drar huset mindre el från lampor och tex tv-apparater etc. Man kan ju alltid välja att inte köra disk- och tvättmaskiner samtidigt som vedklyvningen för att helt säkert inte addera effektavgift.
Som också nämnts tidigare så räknas effektavgiften normalt endast vardagar, i min kommun 07-19 (Sollentuna), och medelvärdesbildat över en timme. Om man klyver sin ved utanför dessa timmar så påverkas inte effektavgiften alls. Se utdrag ur kommunens hemsida nedan som exempel på (ganska höga) effektavgifter;
Kanske kommer detta sätt att ta ut effektavgift ändras, men fram tills dess så kan man förutsätta att den totala kostnaden för ved inte nämvärt påverkas av just effektavgiften
Nej, upplägget varierar mellan olika nätägare. Ellevio verkar t.ex. ha för avsikt att köra samma tariff 7/24/365. Mälarenergi kör en halv- och helpristariff beroende på tid på året, tid på dygnet och veckodag, men du får fortfarande betala effektavgift 7/24/365 hos dem.K Kluffe skrev:
Effekttariffer ska bidra till att elnätet används så effektivt som möjligt. Med effektbaserad prissättning ska elanvändare få incitament att sprida ut sin elanvändning så att vi undviker effekttoppar som kan leda till problem i elsystemet. Oftast är elanvändningen hög under morgon och kväll, och låg under sen kväll, natt och tidig morgon. En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris.
Svar nej. Kanske dom som förändrar sitt leverne och övergår till att vara vaken om nätterna och äta tvätta.
Samt att sitta vid någon app och kolla priser dygnet runt, för att hamna på så lågt pris som möjligt. tror inte Tiber och annat kommer att vara så effektivt som det talas om. Nu är det med effektaxa i sin linda och kommer säkert att förändras en del i framtiden, angående tider när det ska vara billig el, Alla sitter i knät på nätbolagen som har monopol på näten. Vid högre uttag och billigare så blir det att snittet ökar och vad händer då, en inte så viktig fråga. Effekttaxan träder i kraft och det blir som en straffavgift.
Som jag skrivit tidigare, det ska vara lika över hela landet med effekttaxa och inte som nu, något som varje nätägarare tycker sig kunna bestämma själv. Det skiljer sig ganska häftigt i det med när taxan ska vara över dygnets timmar mellan nätbolagen.
Samt att sitta vid någon app och kolla priser dygnet runt, för att hamna på så lågt pris som möjligt. tror inte Tiber och annat kommer att vara så effektivt som det talas om. Nu är det med effektaxa i sin linda och kommer säkert att förändras en del i framtiden, angående tider när det ska vara billig el, Alla sitter i knät på nätbolagen som har monopol på näten. Vid högre uttag och billigare så blir det att snittet ökar och vad händer då, en inte så viktig fråga. Effekttaxan träder i kraft och det blir som en straffavgift.
Som jag skrivit tidigare, det ska vara lika över hela landet med effekttaxa och inte som nu, något som varje nätägarare tycker sig kunna bestämma själv. Det skiljer sig ganska häftigt i det med när taxan ska vara över dygnets timmar mellan nätbolagen.
Hej JonaserikJ jonaserik skrev:
Det är vi som är anslutna till elnäten som bekostar elnäten.
Varje elnätsföretag har ansvar att sätta elnätsavgifterna för de som är anslutna till det egna elnätet, så att intäkterna täcker de kostnader som finns.
Elnätsföretag får inte, ta in pengar från andra de som är anslutna till det egna elnätet.
En del elnät är stora andra är små. En de innehåller huvudsakligen stad andra både stad och landsbygdsnät.
Att kräva att alla elnätsbolagen skall ha samma avgifter på då de har inte har samma utseende på elnäten och inte samma kostnader för elnäten var skulle det hjälpa? Intäkterna blev då orättvist fördelade gentemot kostnaderna för elnätsbolagen.
Då blev det ju väldigt olika villkor för att kunna finansiera en bra uppbyggnad, underhåll och drift av de olika elnäten som vi så väl behöver i vårt helt elberoende samhälle.
Jag ser inte effekttaxan som en straffavgift utan som ett rättvisare sätt att fördela kostnaden utifrån hur vi utnyttjar elnäten på varje elnätsområde jämfört med dagens säkringsavgifter.
Det ger möjligheten för elanvändaren att, på sikt, hålla nere sina elnätskostnader, som annars beöver öka ännu mer.
Redigerat:
Vedeldare och andra som inte har eluppvärmning, elbil eller andra storförbrukare lär bli vinnarna. Dvs. de som redan har låga elkostnader.Norrtull skrev:
Det är inte säkert. Om man flyttar debitering från energiöverföring till effektavgift kan det bli en avgiftsförflyttning åt andra hållet.
Hej Norrtull
Jag tillhör de som inte tror att, för min del, effektavgifter innebär högre kostnader än alternativet, att vi inte hade effektavgifter och då fick se att kostnaden för elnäten ökade.
Detta bland annat utifrån den förändrade användningen av elnäten och kraven på ökad leveranssäkerhet.
När det gäller elanvändning till bostaden då handlar det om en långsiktig planering, som gärna kan börja när man planerar att köpa, bygga eller hyra en bostad.
När jag köpte huset behövde det 25 A säkringar och 42 600 kWh/år till värme, varmvatten och hushållsström. Det var vattenburen värme och en kombipanna för el/ved/olja. Idag har jag 16 A säkringar och använder ca 14 000 kWh/år.
Jag ville ha en varvtalsstyrd bergvärmepump som inte behövde elpatron för spets. Jag fick vänta drygt 10 år efter husköpet innan en sådan på marknaden. Bergvärmepumpen kopplades in december 2006 d.v.s. för 17 år sedan. 2007, året efter installationen, använde huset totalt 16 319 kWh. Idag behöver huset ca 14 000 kWh/år.
Om vi gör en snabb och grov överslagsberäkning. 17 år med ett genomsnittligt elpris på 1 kr/kW och ett elbehov, efter åtgärd på ca 15 000 kWh/år ger en besparing på (42 600–15 000) x17x 1kr = 469 200 kr. Besparingen fortsätter även efter det att bergvärmepump har återbetalat sig.
När det nyligen var drygt 30 minusgrader i några dagar så behövde min bergvärmepump utan elspets ca 5 300 W för att förse huset med värme och varmvatten. Det är ca 8 A i ström d.v.s. en bit kvar till abonnemangssäkringarnas 16A.
Den fasta avgiften för 25 A säkringar är idag 9 060 kr/år (755 kr/månad), för 16 A säkringar är den fasta avgiften 5 190 kr/år (432,50 kr/månad) en skillnad på 3 870 kr år och 65 790 kr om jag tar den årliga skillnaden gånger 17 år.
Jag utnyttjar idag inte hela utrymmet upp till 16 A (som jag betalar för). Med effektavgifter ser jag därigenom en möjlighet att kostnaden snarade sjunker än ökar. Intäktsramen för elnätsbolagen skall inte ändras genom effektavgifter.
Att jag inte har en elspets på min värmepump bedömer jag kan vara viktigt, den dag jag får effekttariff eftersom jag undviker effekttoppar från uppvärmningen som kan pågå under längre tid, i flera timmar vid stark kyla.
När jag använder spisen och kaffebryggare/vattenvärmare uppstår kortvarigt höga effekttoppar. Men utspritt över en kvart eller en timme så blir det inte så mycket.
Men innan jag vet hur effektavgiften utformas så är det svårt att genomföra bra beräkningar.
Men gissningsvis så kommer den fasta avgiften på säkringarna att omvandlas till en lägre fast avgift oberoende av säkringsstorlek (upp till 63A) och sedan en effektavgift.
Totalt gissar jag att jag kommer att betala mer än nu under 3–5 månader per år med effektavgifter, och mindre under de övriga månaderna och totalt mindre än idag.
Hur det verkligen blir får vi se när effektavgiften kommer.
Ska inte måla en gubbe på väggen, men undrar osökt vadan detta rosande från dig med effekttax är. Du framhäver något som att det är ett perfekt system och ser fram mot det. Oavsett du vet om det ger något till abonenterna. Så att skriva rosor för det, i mitt tycke som att är du en som varit med och blandat korten för effekttaxans införande efter att EU kommit med det. Dår ursäkta men det liknar lite av reklam för en produkt och som alla vet så går allt att säljas med reklam och att få andra att tro på den. Oavsett det finns fog för det i dagens läge.M Martin Lundmark skrev:
Det är säkerligen inte den perfekta modellen. Men sannolikt ger den en bättre fördelning än dagens modell som baseras på vad som var möjligt innan elmätarna kopplades upp och rapporterar på kortare intervall.
Mycket av kritiken som framförs bygger på missförstånd.
Mycket av kritiken som framförs bygger på missförstånd.
Det kommer att variera för olika individer och från månad till månad så klart, men som grupp tänker jag att de som inte har elvärme eller elbil generellt har både låg förbrukning och låg maximal timmedeleffekt.D Daniel 109 skrev:
Hej jonaserikJ jonaserik skrev:
När vi skriver här på Byggahus, då gör vi det för att hjälp andra, vi beskriver hur man kan göra olika åtgärder (hur vi har gjort) och ger gärna referenser och siffervärden om resultatet.
Så är det för mig även i detta fall.
Jag ägnar mig inte åt ett oförbehållsamt rosande av effekttaxan.
MEN, jag har den uppfattningen att elförsörjningen är mycket viktig för vårt samhälle. Effekttaxan är ingen perfekt företeelse och kommer att vara komplicerad för många.
Men vad finns det för alternativ, menar du, för att hantera den ökande elnätskostnaden?
Jag bedömer effekttaxan inverkan och konsekvenser utifrån att vårt vår elförsörjning även behövs i framtiden.
Vi kan inte utan konsekvens misshandla det elsystem vi (våra fäder) byggt upp under många år genom att ta ingenjörsmässigt dåliga beslut, som vi tyvärr gjort många gånger nu, sedan ingenjörer har fått ett minskande inflytande i hur vi skall sköta vår elförsörjning.
Jag har arbetat med el (elkraft) i olika former, nu i över 50 år och inser naturligtvis att jag har nytta av den erfarenheten när jag följer vad som händer på elkraftområdet och när jag tar beslut på det personliga planet.
Jag tillhörde inte de som jublade när elmarknaden (elhandeln) avreglerades 1996. Men det var inte lätt att göra sin röst hörd när i stort sett alla som uttalade sig och t.ex. skrev insändare, var lyriska över att äntligen så fick man fritt välja sin elleverantör. Senare innebar avregleringen att många kunde sätta upp solceller på villataket och bli egen elleverantör.
Om man till exempel bor där Vattenfall eller ett kommunalt bolag äger elnäten då innebär det att den som äger elnätet även beskattar personen. De som är anslutna till dessa elnät delar då på elnätskostnaden och ett eventuellt överskott från elnäten hamnar i samma kassa som skattepengarna. I ett sådant fall borde man inte vara överdrivet irriterad över elnätskostnaden.
Det är dock ett bekymmer att många kommunala bolag har sålt sina elnät till privata bolag vars vinster oftast hamnar annanstans där man bor. Detta gäller t.ex. de som är anslutna till Ellevio:s elnät (nästan en miljon kunder, varav cirka 86 procent är hushåll.) som ägs av pensionsförvaltarna OMERS Infrastructure, Tredje AP-fonden, Folksam och AMF.
Efter avregleringen har satsat på att ”ta skeden i vacker hand” och anpassat mig till det som skedde med målet att långsiktigt hålla nere mina elnätskostnader.
Jag har inte varit involverad i tillkomsten av effektavgiften utan ser bara att dess införande tekniskt harmoniserar, som ett verktyg av många, med hur vi på sikt skall kunna hantera den frihetsgrad som avregleringen av elmarknaden, 1996, satte igång. Sedan återstår ändå många bekymmer.
Ett stort bekymmer är den katastrofale bristen på elektriker och elkraftingenjörer.
Vi har dålig elkraftkunskap i samhället!
Redigerat: