Tja, "finansiera" i normal mening innebär just att man hittar motsvarande andra inkomster, och "systemet" innebär att regeringen sagt att det skall finansieras _inom_ _bostadssektorn_. För att hålla det löftet (dvs inte höja andra skatter) och dessutom sänka skatten för de som betalar mest så måste skattetrycket för bostaden öka för andra. Din lösning är helt enkelt att regeringen ska strunta i budgetdisciplinen, vilket förstås är möjligt (men lär göra marknaden orolig och höja räntorna), men då bryter man som sagt löftet om att helt finansiera reformen inom bostadssektorn.Lekkamraten skrev:
Trängselskatten berodde på att avgifter kräver någon form av motprestation, vilket inte gick ihop med att man fick köra på samma vägar så länge bilen inte åkte utanför staden. För fastigheter är det ganska lätt att peka på motprestationer som VA-, fjärrvärme-, och gatunät, för att inte tala om städning av gator, etc.
Dock spelar det ingen roll i praktiken - kommunen kan lika gärna ta ut det som en skatt. Den enda begränsningen där är att man bara får ta ut skatter av sina egna invånare (besvärligt med bilar), men det är inga som helst problem med fastigheter. Med andra ord behöver man inte ändra RF för en kommunal fastighetsavgift/skatt.
Delar inte fullt ut din definition finansiera i och med att det finns flera alternativ, såsom lån exempelvis. Min lösning är definitivt inte att de skall bryta någon budgetdisciplin men i och med att vi är högst beskattade inom EU och invånarna får mindre och mindre för pengarna måste det finnas ett stort finansieringsutrymme genom att effektivisera statsapparaten.ErikL skrev:
Fastighetskatten är en skatt som belöper å fastigheten, dvs en ruta på marken (eller nu vilken form fastigheten har). Ja fastigetsägare betalar redan VA-avgift, fjärrvärmeavgift om fastigheten nu är ansluten till detta. Väghållning är antingen ett statligt eller kommunalt ansvar och är inte knuten till fastigheter. Det finns givetvis fastigheter utan kommunala vägar i landet så hur hade du tänkt att lösa "utbytet för dessa fastigheter". Tvångsanslutning?ErikL skrev:
Enligt ett par skatteexperter menade de i en ledarsida på DN inför valet att fastighetsskatten i själva verket är en avkastningsskatt, dvs en skatt på den avkastning en fastighet förväntas ge. Ett resonemang som i vart fall jag har svårt att förstå, dock får man ha stor respekt för dessa proffessorer.
Vi får nog räkna med att denna frågeställning kommer att dyka upp precis som vid trängselavgiftsfrågan. För hur motiverar du en fastighetsägare till en obebyggd fastighet som ej är ansluten till några vägar, vars fastighet saknar alla former av anslutningar att betala en kommunal avgift? Du får gärna förklara vad för ekonomisk motprestation på det individuella planet den fastighetsägaren har att räkna med om det införs en "kommunal lägre avgift" så som de så fint brukar säga. Tvångsplockning av blåbär kanske?
...vilket innebär att man inte finansierar det inom bostadssektorn, och det har (M) redan sagt nej till - rationaliseringar ska enligt dem användas till att sänka andra skatter.Lekkamraten skrev:
Observera att jag inte säger att det i sig vore en dålig idé, bara att det är omöjligt att samtidigt uppfylla alla löften de gett så här längt.
Som jag skrev så kan kommunen faktiskt strunta i det och ta ut det som en skatt då fastighetsägare normalt sett är skrivna i kommunen.
Om man ändå vill ta ut det som en avgift: VA- och andra avgifter betalar bara själva driften, det är inga som helst problem att hävda att kommunen dessutom har ett planeringsansvar som de tar betalt för med en annan avgift. Även om en fastighet inte utnyttjar några direkta sådana tjänster så står kommunen som sagt för fastighetsregister, bygglovsregister, räddningstjänst (t.ex. vid översvämning), miljöförvaltning - observera att det inte finns något lagkrav på strikt proportionalitet mellan avgift & motprestation, och bara med registerhållningsavgifter kan man enkelt motivera några tusen per år (säg 500-1000kr/register).
Om en kommunal avgift är bättre/sämre än fastighetsskatt är en separat fråga, men man är mer än lovligt naiv om man tror att en kommunal fastighetsavgift/skatt inte alls skulle kunna införas p.g.a. juridiska hinder.
Okey, vi har olika uppfattningar och jag tänker inte presentera någon rättsutredning i detta forum. Om jag är naiv återstår att se. Din uppfattning var ju precis samma uppfattning som gjordes gällande från dem som förespråkade trängselavgift i åtskilliga år och försenade detta "projekt" med ett antal år. Och jag kan lova dig liksom min släkting Reinfeldt (ja det är faktiskt så) att det är flera fastighetsägare som kommer att pröva detta om det genomförs.ErikL skrev:
Du är uppenbart av den uppfattningen att du inte ser några som helst problem med att byta ut en skatt mot en avgift, vilket är mycket märkligt i och med att alla landets främsta skatteexperter innan valet faktiskt försvarade fastighetsskatten just såsom skatt och inte en avgift. Borde inte någon av dem, ha framfört synpunkten att fastighetsskatten i själva verket skulle fungera bättre såsom en avgift om det förhöll sig på det sättet??
Bara påståendet att man skall "byta ut en skatt mot en avgift" borde leda till eftertanke då man i påståendet anger att det är en skatt det handlar om. Men, men jag är väl naiv då .o)
Den kommunala avgift som (kd) föreslagit var avsedd att klara grundlagskraven:Lekkamraten skrev:
"Den totala kommunala avgiften får inte överstiga kommunernas självkostnader för gator/vägar och parkering, räddningstjänst samt fysisk planering"
Tanken var att fastighetsägare skulle betala en avgift till kommunen för att ersätta den för de kostnader fastigheterna medför för kommunen. Det skulle alltså finnas en motprestation i systemet. Man betalar en (obligatorisk) avgift och får i gengäld vägar byggda och underhållna, avtal med räddningstjänsten om att besöka en i händelse av brand, och så vidare.
Vinstförbudet skulle man också klara genom det som sägs ovan.
Vad gäller frågan om subvention för nybyggen så tycker jag att en sådan subvention skulle bli irrelevant. En avskaffad eller kraftigt sänkt fastightsskatt skulle innebära en kraftig förbättring av ekonomin för nybyggande och skulle gynna byggsektorn, som redan är överhettad. Jag hoppas personligen att man tar bort skattefriheten för nybyggda hus, men jag kan inte sia om framtiden.
Det är inte relevant att jämföra en investering i nytt hus jämfört med köp av begagnat hus eftersom mängden begagnade hus är begränsat och man därför inte kan byta ut skapandet av 30 000 nya hus med skapandet av 30 000 begagnade hus. En försäljning av ett begagnat hus från en person till en annan är inte en investering, på något annat än det personliga planet.
Den enda alternativinvestering som kan göras till att bygga ett nytt hus, som också skapar nytt boende, är att genomföra till- eller ombyggnation av existerande hus - och personligen tycker jag att det är orimligt att man ska gynnas skattemässigt av att man river och bygger nytt jämfört med om man når samma hus genom att bygga om existerande hus.
Så, nybyggande gynnas av sänkt fastighetsskatt, även ifall skattebefrielsen försviner.
Tja, det finns vissa som har föreslagit att det ska finansieras inom bostadssektorn, men det är inte vad man säger i de gemensamma manifesten i frågan.hempularen skrev:
Den officiella linjen är:
"Ett slopande av den statliga fastighetsskatten förutsätter en ansvarsfull finansiering och att ingen ska betala mer i avgift än man gör idag i fastighetsskatt."
Med tanke på hur många gånger större budgetöverskottet är än fastighetsskatten går det utmärkt att argumentera för att en sänkt eller avskaffad fastighetsskatt kan rymmas inom det man brukar kalla "reformutrymmet", det vill säga de förbättringar man har råd att genomföra utan att försämra något annat, utan att bryta mot budgetprinciperna. En ansvarsfull finansiering kan alltså ske genom att man tar reformutrymmet i anspråk för detta, istället för att det går till andra nysatsningar.
Personligen ser jag nog helst en höjning av reavinstskatten på hus så att man skattar på hela vinsten och därmed betalar 30% skatt på vinsten totalt. Det är rätt och riktigt att den som tjänar pengar också betalar skatt, så jag tar hellre en högre skatt på vinster och en lägre skatt på att bara bo.
Och jag som trodde att det bl.a.var just detta vi betalade kommunalskatt för? Så kd har allså föreslagit att det kommunala ansvaret för väghållning skall finansieras dels av kommunal skatt och dels av en kommunal avgift, eller skall de ta bort kommunalskatten?ordain skrev:
Kan det vara så att det dessa problem uppstår när man försöker byta ut en skatt mot en avgift om det inte är en avgift utan en skatt?
Det är klart att du delvis har rätt, att det delvis bara är en teoretisk konstruktion för att följa grundlagen. Jag är inte jurist och vet inte om det håller.Lekkamraten skrev:
Men, det är inte ovanligt att kommunal verksamhet bekostas både av skatter och av avgifter, utan det är snarare normen och gäller redan saker som bygglov & detaljplaner.
Tanken är förstås att kommunen, om de får dessa pengar, kan förbättra servicen, eller dra in mindre pengar på annat håll.
Du förstår nog mycket väl att en liten kommunal fastighetsavgift inte kan finansiera en avskaffad kommunal inkomstskatt - däremot minska den en aning.
Hej Lekkamraten,
Tänkte bara förtydliga mig: Jag håller egentligen helt med dig om att det är ett _oskick_ att man tar ut skatter som "avgifter", men ser också att det historiskt sett inte varit så stora problem för politikerna att gå runt den begränsningen. I värsta fall kallar de det helt enkelt kommunal fastighetsskatt.
Problemet för Reinfeld & Co. är att det med tidigare borgerliga regeringars historia vore politiskt självmord att ta bort fastighetsskatten och främst gynna hyggligt välbeställda väljare om man samtidigt finansierar det t.ex. genom att inte amortera lika mycket på stadsskulden. Även om man skulle vilja går det nog inte med valrörelsen 2010 i sikte.
Tänkte bara förtydliga mig: Jag håller egentligen helt med dig om att det är ett _oskick_ att man tar ut skatter som "avgifter", men ser också att det historiskt sett inte varit så stora problem för politikerna att gå runt den begränsningen. I värsta fall kallar de det helt enkelt kommunal fastighetsskatt.
Problemet för Reinfeld & Co. är att det med tidigare borgerliga regeringars historia vore politiskt självmord att ta bort fastighetsskatten och främst gynna hyggligt välbeställda väljare om man samtidigt finansierar det t.ex. genom att inte amortera lika mycket på stadsskulden. Även om man skulle vilja går det nog inte med valrörelsen 2010 i sikte.
Ni som jag har förmodligen kalkylerat ordentligt innan man valde att bygga nytt. På plus-sidan fanns: Ingen fastighetsskatt de första 5 åren och halv de kommande 5. På 10 år handlar det om 6-siffrigt belopp! Dessutom kommer jag att få betala mer skatt/ha högre skuld när jag säljer min bostadsrätt.
Om inte regeringen föreslår likvärdig avgiftsfrihet för nybygge kommer iallafall jag att bli otroligt besviken. Förhoppningsvis ljuger inte Göran Hägglund när han på presskonferansen ordagrannt säger "Ingen kommer att få ökade kostnader i förhållande till hur det hade varit om vi inte hade genomfört den här förändringen". Lyssna på Uppgörelse om avskaffande av fastighetsskatten
Om inte regeringen föreslår likvärdig avgiftsfrihet för nybygge kommer iallafall jag att bli otroligt besviken. Förhoppningsvis ljuger inte Göran Hägglund när han på presskonferansen ordagrannt säger "Ingen kommer att få ökade kostnader i förhållande till hur det hade varit om vi inte hade genomfört den här förändringen". Lyssna på Uppgörelse om avskaffande av fastighetsskatten
Jag hoppas att man tar bort undantaget för nybygge eftersom jag tycker att det är både ologiskt och orättvist.
Men det låter ju som att man behåller undantaget. Det spelar dock inte så stor roll längre eftersom undantaget blir ganska litet nu när fastighetsskatten blir så låg.
Det finns inte en chans att det blir något 6-siffrigt belopp du förlorar på reformen, även om undantaget försvinner och du tjänar inte något 6-siffrigt belopp på undantaget.
4500 kr per år är maxdebiteringen för den nya skatten, vilket innebär att den som ligger på max, om undantaget försvinner, får betala in 45000 kr på 10 år, jämfört med om undantaget är kvar, då samme person får betala in 11250 kr istället. Om undantaget försvinner kostar det alltså maximalt 33750 kr.
Denna ökade skatt (ifall undantaget mot förmodan försvinner) äts mycket snabbt upp av att man sedan ligger kvar på låg debitering även efter 5-10 år.
Om du har ett taxeringsvärde på ditt nya hus på 1,5 miljoner sparar du 3000 per år under år 6 till 10 och sedan 10500 kr per år.
Efter 12 år har du gått plus på reformen vid det taxeringsvärdet, efter 20 år har du sparat 86250 kr på reformen.
Så sluta gnäll
Du tjänar förmodligen på reformen även om undantaget försvinner, men du tjänar förstås ännu mer på reformen ifall undantaget är kvar.
Det som helt försvunnit i debatten är dock att de otvetydiga vinnarna är de i hyreslägenheter. De allra flesta hyresfastigheter har såpass höga taxeringsvärden att de får kraftigt minskad fastighetsskatt. Hyresgästerna betalar förstås fastighetsskatten idag, även om de inte ser det eftersom det ligger inbakat i hyran. Hyresrättsinnehavarna får alltså del av reformens fördelar, men behöver inte vara med att finansiera den, eftersom de aldrig kommer att betala reavinstskatt på sin hyresrätt.
Jag har svårt att se att (s), när de ser bortom retoriken, vill rulla tillbaka en reform som gynnar de som bor, oavsett om de bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa, och missgynnar de som tjänar massa pengar på en bostadsförsäljning.
Reformen har, vilket också kommit bort i mediabruset, en tydlig fördelningspolitisk effekt där folk med stora inkomster får betala mer och folk som bara bor får betala mindre.
Men det låter ju som att man behåller undantaget. Det spelar dock inte så stor roll längre eftersom undantaget blir ganska litet nu när fastighetsskatten blir så låg.
Det finns inte en chans att det blir något 6-siffrigt belopp du förlorar på reformen, även om undantaget försvinner och du tjänar inte något 6-siffrigt belopp på undantaget.
4500 kr per år är maxdebiteringen för den nya skatten, vilket innebär att den som ligger på max, om undantaget försvinner, får betala in 45000 kr på 10 år, jämfört med om undantaget är kvar, då samme person får betala in 11250 kr istället. Om undantaget försvinner kostar det alltså maximalt 33750 kr.
Denna ökade skatt (ifall undantaget mot förmodan försvinner) äts mycket snabbt upp av att man sedan ligger kvar på låg debitering även efter 5-10 år.
Om du har ett taxeringsvärde på ditt nya hus på 1,5 miljoner sparar du 3000 per år under år 6 till 10 och sedan 10500 kr per år.
Efter 12 år har du gått plus på reformen vid det taxeringsvärdet, efter 20 år har du sparat 86250 kr på reformen.
Så sluta gnäll
Du tjänar förmodligen på reformen även om undantaget försvinner, men du tjänar förstås ännu mer på reformen ifall undantaget är kvar.Det som helt försvunnit i debatten är dock att de otvetydiga vinnarna är de i hyreslägenheter. De allra flesta hyresfastigheter har såpass höga taxeringsvärden att de får kraftigt minskad fastighetsskatt. Hyresgästerna betalar förstås fastighetsskatten idag, även om de inte ser det eftersom det ligger inbakat i hyran. Hyresrättsinnehavarna får alltså del av reformens fördelar, men behöver inte vara med att finansiera den, eftersom de aldrig kommer att betala reavinstskatt på sin hyresrätt.
Jag har svårt att se att (s), när de ser bortom retoriken, vill rulla tillbaka en reform som gynnar de som bor, oavsett om de bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa, och missgynnar de som tjänar massa pengar på en bostadsförsäljning.
Reformen har, vilket också kommit bort i mediabruset, en tydlig fördelningspolitisk effekt där folk med stora inkomster får betala mer och folk som bara bor får betala mindre.
Om jag har fattat rätt så handlar det i genomsnitt om 600kr/år för en hyreslägenhet, eller 50kr i månaden. Dessa pengar är dock inte något som slår igenom på hyrorna med automatik, utan det blir till att förhandla nästa år med fastighetsägarna som naturligtvis har en rad olika motargument till att de skall behålla slantarna.ordain skrev:
De stora vinnarna med detta förslag är de som har villor och sommarställen i storstäder eller attraktiva kustområden. Där handlar det om en tusenlapp i månaden eller mer i minskad beskattning. Förlorare är de som har stora reavinstskatteuppskov och, om man inte behåller undantaget för nybygen, de som bygger nytt.
Generellt är förslaget helt OK, även om det känns "underfinansierat", dvs det känns spontant som det finns fler vinnare än förlorare. Det jag skulle vilja se mer av är att möjligheterna för uppskov helt försvinner, men att skatten blir väsentligt lägre, samt att skattetaxeringen på sikt helt försvinner.
Jag tror inte att S kommer att se detta som ett prioriterat område att börja ändra tillbaka i. Deras huvudbekymmer är att förändra socialförsäkringarna tillbaka till en nivå där de är värda namnet. Idag är ju skillnaden mellan en socialbidrag och A-kassa inte särskilt stor.
Med taxeringsvärde på 1.5 mlj på gammalt hus har det kostat mig 75 000 :- efter 5 år i fastighetsskatt, jämför detta med 0 kr för nybygge. När jag beställde mitt nya hus var detta en tung + post jämte driftskostnader.
Nu riskerar man alltså betala 22500kr på 5 år = 375 kr extra/mån i 5 år. det motsvarar ca 150 000 extra i lån för att komma upp i samma ökade räntekostnad/mån som det ser ut för mig idag
Att räkna på 20 år känns ju liiite jobbigt.
Min åsikt bygger på min egen situation och att man skall främja nybyggandet. Behålls "undantaget för nybygge" är jag jättenöjd! Tråkigt bara att avskaffandet av fastighetsskatten kommer lite fel i tiden med höjda räntor som följd..hade varit bättre att använda detta som stimulans när det behövs...
Nu riskerar man alltså betala 22500kr på 5 år = 375 kr extra/mån i 5 år. det motsvarar ca 150 000 extra i lån för att komma upp i samma ökade räntekostnad/mån som det ser ut för mig idag
Att räkna på 20 år känns ju liiite jobbigt
. Min åsikt bygger på min egen situation och att man skall främja nybyggandet. Behålls "undantaget för nybygge" är jag jättenöjd! Tråkigt bara att avskaffandet av fastighetsskatten kommer lite fel i tiden med höjda räntor som följd..hade varit bättre att använda detta som stimulans när det behövs...