nej vitsen med att få bra cop är att köra kompressorn så lågt som möjligt.13th Marine skrev:
Detta förfarande användes förr när COP rådde som norm, bra COP till förmån för hög effekt vid minusgrader.
COP var missvisande för i standardens testförfarande så var +7C utetemp en parameter och då uteblev ju alla avfrostningar, vissa pumpar hade därmed svårt att avfrosta IRL, och COP sjönk som en gråsten.
Tyvärr med dagens SCOP är detta inte tillrättat utan med den teoretiska beräkningsmodellen blir även SCOP missvisande.
Den kalla zonen omfattar jättestor del av europa och det blir ju skillnad i avfrostningarna på stäppen i Ukraina jmf med stockholms skärgård, man jämför äpplen och päron rätt av.
Man skulle kunna tro att pumpar med samma COP skulle få samma SCOP om man använder den teoretiska beräkningen med tex H-fors som grund. men återigen så skiljer det sig rätt mycket när de olika pumparna går in i avfrostnings fasen.
Dessutom kan den uppmärksamma se att vissa tillverkare inte uppger några värden för den kalla zonen utan säljarna uppger de som l den illröda.
vissa tillverkare uppger detta i produktens broschyr under laboratorium testerO OskarJ skrev:
De etablerade Svenska fabrikaten och återförsäljarna brukar ha koll på siffrorna. Men handlar man via postorder och/eller nåt udda fabrikat så kan man bli lurad om man inte detaljstuderar vid vilka förhållanden de redovisade siffrorna gäller.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 941 inlägg
Titta något lite utvecklande svar! 👍electroluxaren skrev:
Som jag tolkar det så lägger man ju in åtminstone cirkulationspumpar och liknande i SCOP, men man kanske inte gör det på Luftvärmepumpar och deras avfrostning?
Jag tror att alla kan se i detta dokument att standarden EN14825 definierar Strasburg som medel och tvingande att använda däremot de två övriga orterna är frivilliga att använda. Det enda användbara är att de satt medel har behovet av 4910h uppvärmning per år och då kan man ju ta reda på hur många timmar sitt eget hus behöver och interpolera SCOP till sitt eget boende. men till vilken nytta?
Man fick lägga till kompressoreffekten när man räknade ut COP, rätt eller fel.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 941 inlägg
Där är ju en fördel med etiketten, att om den inte specificerar några värden för den kalla zonen och man bor där bör man fundera på varför den inte gör det och undvika just den pumpen.electroluxaren skrev:
I en annan tråd jämförde vi FLVP och en norsk tillverkare körde bara den tvingande normen, troligtvis för att den gjorde uselt ifrån sig när det var kallare.
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 941 inlägg
Jag har för mig att när man räknade COP enligt den gamla standarden så räknade man bara på kompressorn, inte på allt annat i pumpen, vilket kan bli rätt missvisande.electroluxaren skrev:
Under uppvärmningsmånaderna så är är Ukraina och stockholms skärgård inte speciellt långt ifrån varandra temperaturmässigt. Så "kallt" stämmer över ett väldigt stort område i europa.electroluxaren skrev:
Men det är klart, för oss sifferknarkare hade det varit mysigare med SCOP för varje ort >1500 invånare i hela europa.
https://vividmaps.com/average-daily-temperature-for-every/
Jag tänkte på fuktigheten och avfrostningstiderO [old rusty] skrev:Under uppvärmningsmånaderna så är är Ukraina och stockholms skärgård inte speciellt långt ifrån varandra temperaturmässigt. Så "kallt" stämmer över ett väldigt stort område i europa.
Men det är klart, för oss sifferknarkare hade det varit mysigare med SCOP för varje ort >1500 invånare i hela europa.
[bild]
[länk]
iofs vet jag inte hur fuktigt de har mitt inne i landet (stäppen/tajgan) men utmed svarta havet är det säkert fuktigt
Nu förstår jag inte hur du menar?
men man räknade tillförd effekt + kompressoreffekt (man fick lägga till värmefaktorn som kompressorn i sig alstrade)
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 941 inlägg
Jag har inte grottat mig in i det, men som jag förstod det så räknade man bara COP på själva kompressorn, dvs man tog uteffekten och dividerade med eleffekten in till kompressorn och ignorerade strömförbrukning av styrsystem och cirkulationspump. Men jag tror vi menar samma sak här 😀electroluxaren skrev:
Det borde du hitta på tillverkarnas hemsidor, men bäst är att förstå grundläggande kylteknik för det handlar egentligen om fysikens och termodynamikens lagar.O OskarJ skrev:
Lite såhär är det - en invertermaskin som är byggd för att klara säg max. 10kW värmeeffekt kommer att vara väldigt överdimensionerad om den körs på lägsta varvtal (kanske 2kW ut). Alltså ca 5ggr för kraftig för dessa 2kW.
Värmeväxlare, kompressor och cirkpumpar är då så "onödigt" stora att tryckfallen blir minimala, värmeöverföringsytorna gigantiska och kompressorns isentropiska verkningsgrad blir maximal.
Detta gäller för alla maskiner oavsett fabrikat eller tillverkare.
Jag får inte ihop den ekvationen heller men jag är glad att vi har i alla fall ett hyggligt djupt borrhål.V växelventil skrev:
Beräkningsunderlagen jag har fått blir jag inte riktigt klok på
Företag 1 beräknar på totalt 38000kwh värmebehov per år.
Företag 2 beräknar på totalt 25000kwh värmebehov per år.
Båda räknar på samma adress och borde vara på samma yta... men 6,6 respektive 5,3 graders årsmedeltemperatur.
Min egna högst amatörmässiga beräkning baserat på hur många timmar kompressorn och tillskottet har gått under ett års tid hamnar cirka 28000kwh beräknat på vad nuvarande bergvärmepump hade för COP som ny. Ska man dra ytterligare en gissning så är den inte lika effektiv nu som när den var ny, så jag misstänker att vi ligger närmare 25000kwh än 38000kwh.
Tack! Nu förstår jag mer hur det går ihop sig.NICHOLAS J skrev:
Tittar man på det typiska driftfallet borde det alltså vara en fördel en mycket stor del av året när effektbehovet är lägre
De dagar man närmar sig maxeffekt så är det ändå bättre än att maxeffekten inte räcker till och man får stötta med eltillskott.