Problemet är väl att det var för kallt och att jag inte förstod hur jag skulle få det varmt. Det finns för många sätt att reglera värmen och jag har inställningen att jag lär mig alla system hemma så att jag kan felsöka och reparera själv. Och sen hittade jag ingen uttömmande tråd där man som ny husägare som aldrig haft golvvärme innan kan gå och titta vad alla reglage gör.J Jaif skrev:
Om jag plockar av ett ställdon så ska alltså metallpiggen fjädra upp och ned när man trycker på den? Är det så ställdonet reglerar? Det trycker piggen nedåt och rimligen då minskar flödet till den motsvarande slingan?
Det finns något annat som jag läst om där man ställer in motståndet i varje slingas början för att reglera att kortare slingor får mindre flöde och längre får högre. Detta för att inte entrén till exempel ska bli jättevarm men sovrummet längst bort kallt. Sitter detta också vid ställdonen eller regleras det någon annanstans?
Förskjutning +8 var ju jag som manuellt ställde in. Har förskjutning +8 med kurvan att göra alltså? Kurvan har temperatur utomhus på x-axeln och temperatur på vattnet på y-axeln. Är det förskjutning med antal grader på vattnet för varje givet värde på x-axeln som reglaget förskjuter +8 till -8?
Jag antar att vattnet som kommer till min fastighet har en temperatur jag inte kan reglera men att temperaturen på vattnet ökar med fallande utomhustemperatur?
När du säger att jag styr temperaturen med A och B så menar du att jag borde göra det? För det finns massor av andra sätt att styra temperaturen. Till exempel genom termostaterna i rummen, genom termostaten markerad 3 på första bilden, men förmodligen också genom att ändra hastigheten på pumpen (antar jag att man kan). Ute i förrådet finns fler termostater till exempel den märkt J.
Anledningen till att jag skapade tråden var att systemet inte verkade logiskt för mig. Det finns säkert skäl till alla dessa möjligheter att reglera värmen men jag förstår fortsatt inte rationalen bakom allt detta.
Man antar också att olika sätt att reglera temperatur potentiellt har olika förbrukning av fjärrvärmevattnet. Hur ställer man in det bäst ur ekonomisk synpunkt?
Tack!ClasseClas skrev:
Det sitter en pump i skåpet i hallen och en i skåpet i förrådet. Jag antar då utifrån det du skrivit att pumpen i förrådet sköter radiatorerna på övervåningen och pumpen i hallen golvvärmen på bottenplan.
Som jag gissade i mitt förra inlägg så finns här pengar att spara. Hur justerar jag det du kallar framledningstemperatur och vad var det i detalj som gjorde att din energiförbrukning gick ned jämfört med att justera med termostaterna?
Du skriver här också att man inte ska ha mer än 27 grader i golvvärmen under trägolv, men termostaten (shunten) går upp till 50 eller 60 grader (den som sitter på golvvärmen). Det verkar konstigt om det är skadligt. Hur skadas trägolv av detta?
Jag citerar från Berg & Berg vars parkett jag lade på landet i somras,Skumpe skrev:
"1.2 RUMSKLIMAT
Rummet skall under inläggningen ha en normal temperatur
(ca 20° C) och den relativa luftfuktigheten skall ligga mellan 30
och 60%. Formatförändring i ytskikten och fogöppningar under
vintern kan motverkas med luftfuktare. Höga yttemperaturer
orsakade av t.ex. kaminer, kakelugnar, eller annan strålnings-
värme kan orsaka skador. På golvvärme får yttemperaturen inte
på något ställe överstiga 27° C samt maximal tillåten installerad
effekt är 55 W/m², jämnt fördelat över ytan. Övertäckning med
tjocka mattor eller madrasser orsakar olämpligt hög värme. Stäng
inte av golvvärmen under sommarperioden. Golvpaketen skall
ligga i oöppnade förpackningar ca 48 timmar i rumstemperatur
innan de får installeras. Golvpaketen skall först öppnas omedel-
bart innan installation."
(min fetning)
https://berg-berg.com/wp-content/uploads/2020/03/BUB_Läggnings-och-skötselanvisning.pdf
Strypningen sitter i andra änden av slangen, i ditt fall den nedre delen av fördelaren. Men strypningen är inget du ska röra om du inte vet vad och varför du gör nåt. Små ändringar som dokumenteras så man kan gå tillbaka om man gör nåt tokigt.
Vredet A ställer in lutningen på kurvan, medans B ställer in förskjutningen uppåt eller nedåt på kurvan visst antal grader, en slags "finjustering". Tänk på räta linjens ekvation.
Temperaturen på fjärrvärmevattnet är så gott som konstant, har inget med ute-tempen att göra.
I din fjärrvärmecentral har du en värmeväxlare som överför värmen till ditt värmesystems vatten. Hur mycket värme som tas ut av fjärrvärmevattnet bestäms av en shunt som reglerar hur mycket vatten som passerar värmeväxlaren.
Det är A och B som bestämmer hur varmt det blir då det är de vreden som är kopplade till shunten. Alla andra termostater, såsom rumstermostaterna, kan bara begränsa temperaturen, inte höja den över det som shunten släpper fram.
När det gäller fjärrvärme är det inget du behöver bry dig om, till skillnad mot värmepumpar.
Tack Det står dock inte vad man riskerar eller varför?
Stort tack för att du tog dig tid att svara så utförligt. Det märks att du kan det här.J Jaif skrev:
Jag tänker att jag ska röra strypningen om det behövs, min ambition är att jag ska lära mig hur golvvärme fungerar i detalj.
Jag förstår värmekurvan och reglagen A och B. Skulle du föreslå att man styr inomhustemperaturen med i huvudsak reglaget B eller skulle du föreslå någon av de andra möjligheterna? Jag förmodar att kompensation för utomhustemperatur sker automatiskt igenom ökat tillflöde av varmvatten till fastigheten?
Såg nu att du pratar om en shunt som bestämmer hur mycket vatten som passerar värmeväxlaren, rimligen är det här som systemet justerar för utomhustemperatur? Detta betyder alltså att jag inte kan styra shunten manuellet? Eller är shunten något av de reglage jag identifierat på bilderna? Hur kompenserar systemet i så fall automatiskt för ändringar i utomhustemperatur?
Ok så vad du menar är att dosan med A och B innehåller en automatik som justerar en shunt utifrån parametrarna utomhustemperatur, reglage A och reglage B? Var brukar tempsensorn sitta?
Jag vill lära mig detta. Jag behöver inte spara pengarna det kostar att ringa hit någon som går igenom allt och ser till att det fungerar som det ska. Min motivation är att klara av att felsöka, reparera och förstå det här systemet i grunden. Varför spelar det ingen roll när man har fjärrvärme hur man väljer att reglera värmen, ur ekonomisk synpunkt? Mängden tillfört vatten från fjärrvärmen är väl analogt med mängden uppvärmt vatten i en panna? Jag betalar väl för mängden varmt vatten som tillförs fastigheten?
Du får kolla med någon leverantör av parkettgolv eller massiva trägolv men jag gissar på att högre temperaturer kan få golven att spricka eller gå isär i sponten eller vrida sig för mycket.
Man undrar ju av två anledningar; för det första är ju 27 grader ingen extremt temperatur utan när solen ligger på kan golvet rimligen bli uppåt dubbelt så varmt en varm sommardag och för det andra går termostaten som styr shunten mellan ingående och utgående vatten i golvvärmeslingan upp till 60 grader vilket är märkligt om maximalt tillåtet gradantal är 27.
Det är klart många system tillåter att man tar sönder dem på icke-intuitiva sätt men man hade ändå förväntat sig att när man bygger ett hus, installerar golvvärme och lägger golv så hade man inte tillåtit en inställning så att golvet går sönder. Vad säger du själv om det? Ska man antingen förvänta sig att husägare förstår detta eller ska man förvänta sig att husägare inte rör golvvärmen?
Ditt antagande om cirkulationspumpar (CP) stämmer. I mitt fall tyckte jag att det var "bra" att ha en högre framledningstemperatur på ca 40-42 grader (vill jag minnas) och sedan låta rumstermostaterna reglera temperaturen on och off.
När jag sedan gick över till att köra öppna slingor, dvs ställa rumstermostaterna på maxtemperatur och dra ner ordentligt på framledningstemperaturen - dvs ändra tempkurva med utesensorn som input - fick jag ner energiförbrukningen med ca 5000kWh per år. Räkna på 10 år så blir det en del pengar. I mitt fall har jag sedan ändringen en framledningstemperatur på 32 grader vid -20 grader utetemperatur. Det är någorlunda intuitivt att en lägre framledningstemperatur ger en lägre energiförbrukning än att ha en högre framledningstemperatur och låta termostater justera rumstemperaturen speciellt med tanke på hur långsamreglerade vattenburna värmesystem ändå är.
Vad som behövs för att få till detta är helst en dokumenterad dimensionering av flödet per slinga så att man kan justera in den biten först. Börja med lägsta flödet på cirkulationspumparna och se om det räcker. Sen är det "bara" att prova sig fram vilken framledningskurva som funkar och ger den komfort man vill ha hemma och även finjustera flödet per slinga så att rätt rumstemperatur uppnås. Jämför framledningstemperaturen gentemot returtemperaturen per slinga, delta T, för en indikation om flödet är rätt.
För vattenradiatorerna är det enklast att kolla på den vattenradiator som ligger sist i slingan om den hänger med. Glöm inte att lufta radiatorerna också. Ev kan det behövas en justering av flödena till radiatorerna så att tex inte första radiatorn får för högt flöde och i stort all värme.
Det är i verkligheten ett jäkla pyssel att reglera in värmen med både vattenburna radiatorer och vattenburen golvvärme. För varje ändring så är det vettigt att vänta ca 2 dygn och sen utvärdera effekten av ändringen. Det är bra om utetemperaturen är någorlunda stabil under dessa 2 dygn...
Nackdelen med ett sånt här upplägg är att det är inte lika lätt att justera rumstemperaturen upp eller ner. Då får man justera flödet i slingorna istället. Å andra sidan, när allt är inställt och funkar så är det "Don't touch" som gäller.
Trägen vinner brukar man säga och det gäller definitivt i det här fallet.
Jag gissar men jag tror att det är rätt få som har järnkoll på sina värmesystem och exakt hur de funkar och hur olika ändringar av parametrar påverkar systemet. När det gäller shunttermostaten så får du se den som en generisk komponent. Den skulle kunna användas ihop med en vedpanna för att undvika att framledningstemperaturen blir för hög till vattenradiatorer där det annars skulle kunna vara en risk för brännskador. Då är det helt OK att ställa in den på ca 50 grader eller kanske ännu högre. För GV-system hade det ju varit snyggt med en liten "plupp" på termostaten som spärrar framledningstemperaturen. På min termostat för gv går det nog att ställa in 60-70 grader just för att det är en generisk komponent.
Strypningen är något man beräknar utifrån slinglängderna vid installation av systemet, och behöver normalt sett aldrig röras efter det.
Det brukar finnas tabeller i manualen som anger lämpliga grundvärden utifrån plats i landet och hustyp, börja med pröva detta. När du sedan har en period av jämn utetemperatur kan du testa att justera lite åt gången. En tumregel är att när det är plusgrader justerar du förskjutningen, och vid minusgrader lutningen. Som påpekats så gör man bara små ändringar varje gång och låter det sedan gå 1-2 dagar innan man ändrar igen.
Shunten använder utomhustemperaturen, kurvlutningen och förskjutningen som parametrar för att bestämma framledningstemperaturen, enligt grafen du har i en av dina bilder. Tempsensorn sitter normalt på norrsidan av huset, en bit upp på fasaden.
Många shuntar kan sättas i ett manuellt läge, men det är bara något som används för felsökning eller "nöddrift".
Du betalar för mängden energi du plockar ut från fjärrvärmevattnet, dvs temperaturdiffen in/ut mot fjärrvärmenätet. Mängden energi som ska tillföras är samma oavsett värmekällan, men pga av hur värmepumpar fungerar så får de högre verkningsgrad vid liten temperaturskillnad i systemet. Fjärrvärmen har samma verkningsgrad oavsett.
Du får mäta yttemperaturen nåsta sommar. Men vid hög temperatur torkar trät ut och riskerar spricka.
Även om framledningstemperaturen är varm (upp till 50grader) så avger golvytan normalt värme så att yttempen inte överstiger 27 grader. men åtminstånde en del termostater o golvvärmesystem har ett ON/OFF baserat system som ser till att golvvärmen inte continuerligt förses med 50 gradigt vatten. Men övertäackning av stora delen av golv med tex mattor på verkar möjligheten att värma rummet.
Man förväntas nog förstå vad man tar sig för i ett hus, alternativt ta hjälp.
Jag är ingen expert på detta, så rätta mig gärna om jag har fel, men jag tror du tänker lite fel här. Golvets yttemperatur får alltså inte överskrida 27 grader men din framledningstemperatur kan ju vara mycket högre än så innan golvytan blir 27. För det första fördelas golvvärmeslangens 16-20 mm ut mha spridningsplåtar eller betong till 200-300 mm. Och för det andra är nog golvets undersida varmare än 27 grader om ovansidan är det.
Jag gissar att de här 27 graderna är framtestade (med marginal) för att inte någon del av golvet ska bli så varmt att det tar skada, vilket borde vara betydligt mer än 27 grader.
Jag vet tyvärr inte vad dessa 27 grader yttemperatur innebär i framledningstemperatur (beror säkert på bjälklagets konstruktion, golvets tjocklek, eventuell foam eller lumppapp, slangens tjocklek, spridningsplåtar, mm. Någon här kanske vet vad det kan motsvara på ett ungefär.
Golvvärmesystemet har ofta designats utifrån ett ON/OFF-flöde i golvvärmeslingorna. Dvs på en stund sen av en stund. När flödet är av så fortsätter värmaavgivning från vattnet i slingorna via konduktion/värmeledning. Vid kallar temperatur styr termosterna så att ON intervallen större. Detta i motsats till Värmepumpar som istället ofta relerar framledningstemperature och har konstant flöde.