Drillborr med växel - genomtänkt ! 
nanowire skrev:
fin snickare. lister. kanske fönster.
är alla vertyg från samma snickare. så har denne gjort det mesta i ett hus
1. Yxan är en skarvyxa.
Den där är en liten skarvyxa som mest användes för sammanfogningar av olika slag både vid båtbygge och husbygge. Än i dag hugger de väl spunningen med skarvyxa på större träbåtar. Jag använde min då jag halvsulade en rötskada i en timmervägg och den sparade många timmars arbete kan jag säga.
I nordisk tradition använde man sällan skarvyxa för att slätbila bjälkar och annat grövre trävirke med så som engelsmännen och amerikanerna ibland gjorde. Det är effektivare att skräda med en bila.
Skeppstimmermän använde stora skarvyxor att plana spanten med ut- och invändigt efter uppspantningen för det gick ju inte att bila exakt rätt vinkel på dem då de låg på spantlaven. Hustimmermän använde stora skarvyxor att jämna översidan på bjälkarna med så golvet skulle ligga plant.
2. De där navarna är säkert gångbara för hobbybruk än i dag om du vässer dem litet med fil. Väss rätt annars förstör du dem. En felvässt navare blir aldrig sig själv igen. Jag köpte några felvässta innan jag lärde mig den läxan.
3. Fler fina navare och en limpanna med vattenbad. Man satte vatten i yttre pannan och benlim i den inre. Fungerar än i dag om man vill ha limfogar som går att ta isär med värme.
4. Tre gängtappar för trä och en gradsåg och en falshyvel.
Gradsågen använder man till exempel då man fäller in trappsteg i vangstycken och då man fäller in hyllor i sidstyckena på ett skåp. Man sågar två skär och tar bort materialet mellan skären med stämjärn och grundhyvel. Om man vill sätta in hyllor i riktiga gradspår så sågar man skären snett (enklast att låta gradsågen löpa längs en snedhyvlad ribba) och så hyvlar man ändorna på hyllan med gradhyveln. Gradhyveln är ljus och har text på ändan och syns ungefär mitt i raden på bild 6.
5. Nothyvel och två skruvstycken att fila sågar i. Den där sortens skruvstycken är opraktiska för de är kortare än sågbladet och jag kan inte hålla jämn vinkel på filen och jämn storlek på tänderna om jag ständigt måste avbryta och flytta fram sågen i skruvstycket. Nothyveln har en hel sats med olika breda bett för olika bredd på spåret. Var rädd om betten. Det är ganska svårt att smida nya så de passar.
6. Fina profilhyvlar av olika slag. Om du tar bilder av en och en tror jag nog att jag kan klura ut till vad de har använts.
7. Filarna ser ut att vara sågfilar allihop. Trekantiga för fintandade snickarsågar och för klyvsågar och rombformade för större kaptandade fogsvansar och bågasågar. De är sannolikt ovassa allihop men stålet brukar vara bra så de är värda att spara på som råmaterial för verktygssmide.
8 Som du redan sade. Två bandknivar och två grundhyvlar. De här bandknivarna är för slättäljning med precision inte för timring eller barkning.
9. En mycket lyxig drillborr......men tiden har ju sprungit ifrån dem..... jag föredrar den elektriska versionen.
Förr vässte man ibland profilhyvelbett med fil och därför kan gamla profilhyvelbett ibland vara väldigt mjukt anlöpta. Jag brukar vässa mina med Dremel och sätta dem på plats i hyveln och sikta längs sulan för att kontrollera så profilen blir rätt. Jag har också en smärgel (bänkslip) med bara 8 mm tjocka slipskivor varav den ena har rak kant och den andra rundad kant. Med dem går det att trolla fram profiler. Sådana slipskivor finns att beställas från olika tillverkare som håller på med specialslipskivor för verktygsvässning. Själva smärgeln är en östtysk enfassmärgel som jag höpte billigt på bondauktion och satte in nya lager i.
Den där är en liten skarvyxa som mest användes för sammanfogningar av olika slag både vid båtbygge och husbygge. Än i dag hugger de väl spunningen med skarvyxa på större träbåtar. Jag använde min då jag halvsulade en rötskada i en timmervägg och den sparade många timmars arbete kan jag säga.
I nordisk tradition använde man sällan skarvyxa för att slätbila bjälkar och annat grövre trävirke med så som engelsmännen och amerikanerna ibland gjorde. Det är effektivare att skräda med en bila.
Skeppstimmermän använde stora skarvyxor att plana spanten med ut- och invändigt efter uppspantningen för det gick ju inte att bila exakt rätt vinkel på dem då de låg på spantlaven. Hustimmermän använde stora skarvyxor att jämna översidan på bjälkarna med så golvet skulle ligga plant.
2. De där navarna är säkert gångbara för hobbybruk än i dag om du vässer dem litet med fil. Väss rätt annars förstör du dem. En felvässt navare blir aldrig sig själv igen. Jag köpte några felvässta innan jag lärde mig den läxan.
3. Fler fina navare och en limpanna med vattenbad. Man satte vatten i yttre pannan och benlim i den inre. Fungerar än i dag om man vill ha limfogar som går att ta isär med värme.
4. Tre gängtappar för trä och en gradsåg och en falshyvel.
Gradsågen använder man till exempel då man fäller in trappsteg i vangstycken och då man fäller in hyllor i sidstyckena på ett skåp. Man sågar två skär och tar bort materialet mellan skären med stämjärn och grundhyvel. Om man vill sätta in hyllor i riktiga gradspår så sågar man skären snett (enklast att låta gradsågen löpa längs en snedhyvlad ribba) och så hyvlar man ändorna på hyllan med gradhyveln. Gradhyveln är ljus och har text på ändan och syns ungefär mitt i raden på bild 6.
5. Nothyvel och två skruvstycken att fila sågar i. Den där sortens skruvstycken är opraktiska för de är kortare än sågbladet och jag kan inte hålla jämn vinkel på filen och jämn storlek på tänderna om jag ständigt måste avbryta och flytta fram sågen i skruvstycket. Nothyveln har en hel sats med olika breda bett för olika bredd på spåret. Var rädd om betten. Det är ganska svårt att smida nya så de passar.
6. Fina profilhyvlar av olika slag. Om du tar bilder av en och en tror jag nog att jag kan klura ut till vad de har använts.
7. Filarna ser ut att vara sågfilar allihop. Trekantiga för fintandade snickarsågar och för klyvsågar och rombformade för större kaptandade fogsvansar och bågasågar. De är sannolikt ovassa allihop men stålet brukar vara bra så de är värda att spara på som råmaterial för verktygssmide.
8 Som du redan sade. Två bandknivar och två grundhyvlar. De här bandknivarna är för slättäljning med precision inte för timring eller barkning.
9. En mycket lyxig drillborr......men tiden har ju sprungit ifrån dem..... jag föredrar den elektriska versionen.
Förr vässte man ibland profilhyvelbett med fil och därför kan gamla profilhyvelbett ibland vara väldigt mjukt anlöpta. Jag brukar vässa mina med Dremel och sätta dem på plats i hyveln och sikta längs sulan för att kontrollera så profilen blir rätt. Jag har också en smärgel (bänkslip) med bara 8 mm tjocka slipskivor varav den ena har rak kant och den andra rundad kant. Med dem går det att trolla fram profiler. Sådana slipskivor finns att beställas från olika tillverkare som håller på med specialslipskivor för verktygsvässning. Själva smärgeln är en östtysk enfassmärgel som jag höpte billigt på bondauktion och satte in nya lager i.
nej för helsike timmerhus skall ej byggas med elverktyg!!
nanowire: Jag har tänkt samma sak, vad det kan ha varit för snickare? Jag tänkte också husbyggare faktiskt, som SBH. En lite rolig bakgrundsinformation var att säljarens anfader hade rest till USA och tillbaka med kistan, det kanske förklarar de utländska inslagen.
Heimlaga. Tack för mycket bra info! Har du tips om någonstans där det beskrivs hur man slipar navare? Jag hade faktiskt tänkt börja experimentera lite med hud- eller fisklim så då kanske byttan kommer till användning. Jag ska ta fler bilder på hyvlarna, vissa av dem förstår jag och andra inte. Tack för info om slipning av profilhyvelbett. Jag har också sett en variant där man limmar ett sandpapper på en list man hyvlat med hyveln?
Om någon råkar bo i Varbergstrakten och har möjlighet till maskinslipning så PMa gärna! Jag gillar slipningen egentligen men att få en rak egg på vissa av de här hyvelstålen lär ta knäcken både på min diamantplatta och mig. Finns tyvärr ingen plats för en Tormek i min lilla verkstad just nu...
Heimlaga. Tack för mycket bra info! Har du tips om någonstans där det beskrivs hur man slipar navare? Jag hade faktiskt tänkt börja experimentera lite med hud- eller fisklim så då kanske byttan kommer till användning. Jag ska ta fler bilder på hyvlarna, vissa av dem förstår jag och andra inte. Tack för info om slipning av profilhyvelbett. Jag har också sett en variant där man limmar ett sandpapper på en list man hyvlat med hyveln?
Om någon råkar bo i Varbergstrakten och har möjlighet till maskinslipning så PMa gärna! Jag gillar slipningen egentligen men att få en rak egg på vissa av de här hyvelstålen lär ta knäcken både på min diamantplatta och mig. Finns tyvärr ingen plats för en Tormek i min lilla verkstad just nu...
Verkligen fina verktyg.
Som sagt används det för insticksgångjärn. Man stämmer ur med släta verktyg och använder det räfflade för att dra ut avfallet. Fick se en hel uppsättning alldeles nyligen, inkl. treuddsformade verktyg med ungefär samma syfte. Finns bild här för den som är intresserad (inte mitt kontoSCGB skrev:
): https://www.instagram.com/p/BQQMbW3hHEa/Jag antar att det är en spiralnavare av modern typ. Inte en skednavare.A AndreasBe skrev:
Det gäller att fila på översidan och insidan av skäret. Om du nödvändigt måste ta något tag med filen på undersidan så gäller det att behålla vinkeln som är där. Den vinkeln följs ju åt med stigningen på skruven så att bettet skär ned i samma takt som skruven drar in navaren i träet. Därför får man aldrig ändra skärvinkeln på utsidan eller vässa bara yttersta eggen så att yttre fasen inte längre är plan..
