Suveränt jobbat. Svårigheter och lärdomar?
Det var ett mycket roligt jobb, jag brukar inte mura så där väldigt ofta annars heller även om det händer.Anders_Roslagen skrev:
Jag valde dessutom endast manuella verktyg, så det blev ett riktigt hantverk, och varje sten eller kakel var en individ med en egen utmaning. Samtidigt var det lite spännande att väcka den hög med sten som legat i en loge i över 50 år.
Summa summarum skitroligt!
Lärdomarna är väl att det mesta går om man är envis och tror på sig själv och inte lyssnar för mycket på all negativa "bättre vetande" runt om kring en..
Här fick även "skynda långsamt" en ny innebörd.
Svårigheter...nja det var mest innan när jag försökte läsa på om hur man gör tycker jag..när jag väl trodde jag hade grepp om det så var det bara att köra på.
Sen var det ett pusslande innan stenarna låg i rätt ordning på golvet innan uppsättningen.
(Köpte den omärkt)
Snyggt gjort!! Väldigt fint du murat inuti. Lite avis måste jag säga. Jag gick den där kakelugnskursen, och tyckte det var väldigt roligt. Men jag reagerade på hur smutsigt det var att göra det. Så vi betalade faktiskt någon för att sätta om våra. Men jag hade faktiskt vågat göra det efter kursen. Om jag hade haft en liten slav som städade efter mig varje dag.
Hej jag har praktiserat hos en kakelugnsmakare och därefter murat ett par ugnar själv. Samtidigt skrev jag en guide om hur man gör. Jag har klippt in den nedan. Dock kommer bilderna inte med. Skall försöka ordna detta med administratören. Om du mejlar mig svarar jag med komplett dokument.
Återkommer i ärendet./ Tore
Författare: Tore Söderberg. Mejl: tore@solhuset.net Datum 2014-03-28
Kakelugnen en murningsguide
1 Kort historik
2 Uppbyggnad och funktion
3 Köp av kakelugn
4 Före nedmontering / uppsättning
5 Nedmontering och transport
6 Material och verktyg
7 Förstärkning av eldstadsplanet (golvet)
8 Uppmätning av ugn och märkning av platsen
9 Fyllning av kakel
10 Lagning av skadat kakel
11 Uppsättning
12 Vad kostar det? (2013)
13 Skötsel
14 Litteratur och länkar
15 Eldning
1 Kort historik
Eldstäder klädda med kakelplattor har funnits sedan lång tid tillbaka. När vi talar om kakelugnar menar vi dock den typ av ugnar med upp- och nedåtgående kanalsystem som konstruerades av Fabian Wrede och Carl Johan Cronstedt 1767 på uppdrag av Rikets råd. Anledningen till uppdraget var den vedbrist som rådde i och omkring Stockholm på grund av de ineffektiva öppna spisarna.
Kakelugnen blev snabbt mycket populär på grund av att de bättre tog tillvara värmen från elden. Kakelugnen kom att bli den förhärskande uppvärmningsanordningen under hela 1800-talet och blev utkonkurerad först på 1930-talet då centralvärmen gjorde sitt intåg i Sverige. För en mer fyllig historik se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kakelugn
Rättoppare 1900-tal Mittbandare 1900-tal Rektangulär 1900-tal
I torp och enklare utrymmen installerades ofta rörspisar. Dessa har samma kanalsystem men är uppmurade av endast tegel och saknar kakel. Vanligtvis putsades och vitkalkades rörspisarna. Rörspisen är lika effektiv men betydligt billigare.
Eftersom rörspisarna endast består av tegel så är de av engångskaraktär. När en rörspis är söndereldad och måste rivas blir det bara en tegelhög. Den kan med andra ord inte som kakelugnen sättas om. Av denna anledning finns mycket få rörspisar idag. De allra flesta har blivit rivna för länge sedan.
Ännu idag är rörspisen ett alternativ till kakelugnen. Den kan ges en passande form för utrymmet där den skall stå då den inte begränsas av något yttre skal. Här presenteras några mer avanserade exemplar.
Kakelugnarna kom att följa modets växlingar. Det kom att tillverkas från enkla raka ugnar till rikt utsmyckade ugnar både till färg och form.
Under 1950 och 60-talen rev man ut många kakelugnar ur svenska bostäder. En stor kulturskatt har gått i graven. Idag har kakelugnen åter blivit mycket uppskattad och omtyckt, både för sin skönhet och för den värme den ger. Här ett axplock av några olika typer.
Kolonnugn 1800-tal rektangulär 1700-tal på träfötter
2 Uppbyggnad och funktion
2.1 Kanaler och spjäll
Kakelugnen har i jämförelse med den öppna spisen flera fördelar. I kakelugnen färdas rökgaserna en betydligt längre sträcka innan de strömmar ut i skorstenen. På så sätt avges en betydligt större del av värmen i rökgaserna. Kakelugnen har dessutom plåtluckor framför och spjäll bakom fyren. Detta för att minimera luftflödet och därmed värmeförlusterna. De flesta kakelugnar väger mellan ett halvt och ett ton. I denna massa lagras en stor del av värmen från fyren som sedan värmer bostaden under många timmar sedan fyren slocknat och spjället stängts.
Den vanligaste utförandet är som här visas fem kanaler. Rökgaserna stiger i en mittkanal från eldstaden. I toppen delas kanalen i två som leder ner gaserna i de två främre kanalerna. I botten vänder kanalerna bakåt för att vända uppåt igen och sammanstråla i toppen. De leds sedan ut i skorstenen via spjället. Sammanlagd kanallängd är ca 10 meter vid normal takhöjd.
2.2 Kakelugnens delar
Krön: det översta skiftet
Fris: det skiftet som övre sotluckan sitter i
Övre sotlucka: mässinglocket
Spjäll och spjälledare: sticker ut till höger
Övre liv: här tre skift mellan fris och mittband
Mittband: skiftet som gör diameterminskningen
Nedre liv: mellan mittband och fotsims
Eldstadsluckor inre (stål) och yttre (mässing)
Sotluckor: en på var sida
Fotsims: skiftet som gör diameterminskningen
Fot: nedersta skiftet
Eldstadsplan: golv med gnistskydd (sten eller plåt)
3 Köp av kakelugn
Innan du köper en kakelugn bör du tänka på detta:
3.1 Platsen
Förvissa dig om att den plats som du tänkt ställa den på är lämplig. Det krävs en skorstenpipa som ugnen kan anslutas till. Vidare krävs ett tillräckligt bärigt golv då kakelugnar i färdigt skick väger mellan 500 och 1000 kg.
3.2 Hörn eller plan vägg
Skall ugnen stå i ett hörn eller utmed plan vägg? Hörnugnar har snedfasade sims och passar därför endast i hörn. Ugnar som stått utmed plan vägg kan modifieras till att passa i hörn men detta blir dock sällan aktuellt då tillgången på hörnugnar är betydligt större.
3.3 Ugnens höjd
En kakelugn bör sluta 5-15 cm från taket. Man bör hellst inte kapa kakelskiften. Däremot kan ett skift tas bort för att göra ugnen lägre. Detta bör dock göras efter kontroll av ugnens utseende efter det att skiftet tagits bort.
Höga smala ugnar kan ofta se minst lika fina ut efter det att man tagit bort ett skift. Andra ugnar ser dock stympade ut om man gör dem lägre.
På ugnen intill har två skift tagits bort från övre livet. Ugnen har fått fel proportion. Undvik detta. Köp hellre en annan ugn.
3.4 Ålder och stil
Försök att hitta en ugn från samma tidsepok som huset den skall stå i. Om huset är byggt på 1910-talet bör även ugnen var från den tiden. En 1700-tals ugn hör inte hemma i ett hus från 1920-talet. Välj hellre en ugn som är yngre än huset än tvärt om. Ugnar slets då de eldades dagligen och ersattes ibland med nya. Att ugnen är yngre än huset är alltså inte konstigt.
Försök också att hitta en ugn som passar i stil. Det har hela tiden funnits från enkla raka ugnar utan dekor till stora lyxugnar med reliefkakel, ornamenteringar, dekormålning, förgyllning, speglar mm mm. Prestigeugnar kan bli helt malplacerade om de hamnar i sommartorpet eller ett förortshus från 1930-talet. Ett torp skall ha en enkel ugn medan en stor våning på fina gatan gärna får härbärgera en stor ugn med riklig dekor.
3.5 Skick och kvalitet
Även om det finns smärre defekter som sprickor och urflisningar kan en ugn var väl värd att återmonteras. Även brustna kakeldelar kan limmas med relativt gott resultat om alla delar finns. Man kan även med viss ansträngning byta
plats på delar så att skadade delar får en mer undanskymd placering. Lägg ut ugnen enligt märkningen för att få en uppfattning om skicket. Kontrollera att allt finns med som:
luckram, innerluckor, ytterluckor, spjäll, spjällram och spjälledare, sotluckor (normalt 3 st) och rörstos för anslutning mot skorsten. Dessa metalldelar finns att köpa men kostar både besvär och pengar att återanskaffa.
För denna ugn kan man fråga sig om frisen med övre sotluckan och spjälledaren saknans.
3.6 Märkning och fotografering
Kontrollera att ugnen är märkt i alla delar på ett entydigt sätt. Det är betydligt svårare att sätta upp en ugn som saknar märkning, de betingar även ett betydligt lägre pris.
Så här ska en ugn märkas före nedtagning:
Sätt fast en bit maskeringstejp på varje kakelplatta. Skriv med märkpenna på tejpen. Märk skiften nerifrån och upp i alfabetisk ordning A B C osv. Märk kaklen från vänster till höger numeriskt 1 2 3 osv. Nedersta skiftet märks alltså från vänster med A1 A2 A3 osv. Nästa skift med B1 B2 B3 osv. Om ett kakel är sprucket itu skall båda bitarna märkas med samma beteckning . Skriv aldrig direkt på kaklen.
Märk även ugnens centrumlinje genom att sätta tejpbitar uppe och nere på centrumkaklen som streckmarkeras vid intilliggande skifts kakelfogar. Detta för att lätt kunna återfinna varje kakels tidigare position. Mät även ugnens diameter i fot och liv under demonteringen.
4 Före nedmontering / uppsättning
Innan du börjar arbetet bör du skydda omkringliggande ytor. Täck hela golvet med skyddspapper som finns att köpa i färgaffärer. Tejpa fast med bred maskeringstejp (ca 40 mm). Närmast ugnen och ca 1,5 meter ut breder du ut en mjuk filt . Ovanpå lägger du masonitskivor eller liknanande. När du hugger tegel kommer stora bitar att falla till golvet som därför måste skyddas.
Väggarna närmast ugnen kan skyddas mot stänk, damm och eventuellt sot med en tunn skyddsplast av den typ målarna använder. Eventuella möbler i rummet täcks med gamla lakan eller skyddsplast. Det blir mycket damm då du river eller hugger tegel. Detta lilla arbete har du mångfalt igen då du senare skall städa rummet.
5 Nedmontering och transport
5.1 Nedmontering
Det kan vara av stort värde att själv nedmontera en inköpt ugn. Man kan då säkerställa dokumentation genom märkning och fotografering.
Nedmonteringen börjar med bekröningen närmast väggarna tas bort genom att med handen stöta snett uppåt innåt. Detta för att undvika att få urflisningar i glasyren på framsidan. Arbeta dig sedan in mot mittkaklen. Det brukar gå ganska lätt att få loss detta skift. Inga verktyg får användas från ugnens utsida.
Därefter kan det bli nödvändigt att med hammare och huggmejsel eller kraftig skruvmejsel avlägsna teglet bakom nästa skift. När detta är gjort kan även dett skift demonteras från vägg mot centrum med handkraft. Ruska och dunka med handkraft uppåt innåt så brukar delarna släppa mer eller mindre lätt. Om någon del är svår att få loss kan man blöta fogarna med en våt svamp och därefter kratsa bort bruket med skruvmejsel eller liknande. Detta kan vid svåra fall göras i flera omgångar.
Mät ugnens diameter under rivningen då du lätt kan lägga ett måttband diametralt över ugnen. Anteckna och spara viktig uppgift vid monteringen. Fotografera gärna steg för steg. Slösa på fotograferandet.
Jobba dig nedåt skift för skift med att först ta ur teglet och därefter kakelplattorna. Om du gör en omsättning av en ugn kan som regel foten (A-skiftet) och eventuellt fotsims (B-skiftet) lämnas kvar. Eldstadsbotten under fyren brukar dock vara slitet och behöva bytas.
Om du även demonterar foten och skall göra en omsättning kan du först rita av ugnens placering på eldstadsplanet (golvet) för att lätt återmontera på samma plats.
5.2 Embalering och transport
Varje kakelbit slås in i rikligt med tidningspapper eller liknande och placeras på högkant i stadig kartong. Ett tips är att använda begagnade banankartonger som har passande mått och som kan fås gratis i närmaste livsmedelsbutik. Som regel ryms det ett skift per kartong som då kan märkas med skiftbeteckningen. Var försiktig kakelkanter är ömtåliga!
6 Material och verktyg
6.1 Tegel
Kakelugnar muras med samma tegel som skorstenar det vill säga massivt murtegel. Bäst men inte nödvändigt är att använda stortegel med måtten 75 x 145 x 300 mm till bakmur samt 50 x 145 x 300 mm till kanalmurning. Håltegel skall ej användas.
Eldstadens väggar (tre tegelskift högt) och eldstadsbotten bör muras med 50 mm eldfast tegel (ofta gult) om ugnen skall eldas dagligen, annars vanligt murtegel.
Ur teglet hugger man svick (tegelskärvor) som stoppas in i alla fogar. Svicken har naturligtvis mycket olika storlek och form. Ett medelsvick är kanske ca 50 mm stort och 0 till 10 mm tjockt.
6.2 Tegelpannor
Vanliga tvåkupiga takpannor av lertyp (ej betong) knackas till remsor som muras över fogarna på ugnens insida. Knacka med många lätta slag utmed en botten på en våg. Efter ett antal slag brister pannan och en långsmal bit släpper. Hakarna för att hålla pannan kvar på läkten slås av.
6.3 Bruk
Till kakelugnar får endast lerbruk användas. Murbruk eller betong får absolut inte användas. Detta därför att dessa material inte tål värmerörelser på samma sätt. Dessutom kan en ugn satt med murbruk inte nedmonteras för omsättning eftersom det hårdnar genom en kemisk process medan lerbruket bara torkar. Lerbruket mjuknar alltså igen då man häller på vatten.
Lerbruket består av mald lera i pulverform som bindemedel samt putssand i volyms-proportionerna cirka 1:3. Lera sand och vatten blandas till behaglig brukkonsistens.
6.4 Verktyg och utrustning
- Tegelhammare med stålskaft och gummihantag är väl värd sitt pris.
- Passare för att rita upp ugnens position. Passaren skall klara 400 mm (30 tums ugn). En enkel passare kan tillverkas av en träribba med två borrade hål samt en spik och en penna.
- Vattenpass För att loda in enskilda kakel behövs ett 30 cm pass samt ett 60 cm långt för att loda in flera skift mot varandra.
- Riktlinjal ca 2 meter. Kan utgöras av en rak bräda eller fyrkantrör i aluminium. Används tillsammans med vattenpass till att mäta vägglutning mm.
- Brukbalja och bygghinkar. Baljan för att blanda lerbruket i och hinkarna till allt möjligt.
- Murslevar av några olika storlekar används vid murningsarbetet.
-Stödbräder ca 50 x 30 mm och 50 70 cm långa som stöd vid uppsättning av kakel.
- Träkilar
Minst 10 träkilar behövs för att rikta in kaklen till rätt position före fastmurningen. Kilarna bör vara ca 5 cm långa och från en halv till 4 mm tjocka. Finns färdiga att köpa men kan göras själv.
- Maskinvisp Det går att blanda bruket för hand men en maskinvisp underlättar mycket. Det går även till nöds att använda en lågvarvig handborrmaskin med en betongvisp i chucken.
- Vinkelslipmaskin med diamantskiva Används till att justera kakelplattor med. Sätt gärna en tejp som riktlinje. Använd skyddsglasögon, hörselskydd och andningsskydd (pappersfilter).
- Elementpensel modell större. Används till att jämna till lerbrukytan i kanalerna.
- Kakelfil
Används till mindre justering av kakelkanter för att förbättre passformen.
Kakelfilen är belagd med keramiska korn och liknar därför ett mycket grovt slipppapper.
- Svamp och prutflaska
Används för att blöta murade delar som torkat före vidare murning
- Trappstege (stegstol) eller bockar och bräder
Fällbara trappstegar av aluminium av olika höjder är praktiskt att ha då man jobbar på olika höjder. Man kan även ha träbockar av olika höjder som man lägger bräder på till att stå på.
7 Eldstadsplanet
7.1 Gnistskydd
Framför ugnen skall det finnas ett gnistskydd. Detta skydd skall vara av icke brännbart material exempelvis sten, klinker eller annat keramiskt material.
En annan möjlighet är att lägga en metallisk plåt om minst 0,7 mm tjock framför ugnen.
Gnistskyddet skall sträcka sig minst 300 mm framför ugnen och minst 200 mm på var sida om eldstadsöppningen och gärna mer.
7.2 Förstärkning
Ibland kan det var nödvändigt att förstärka underlaget där ugnen skall stå. Ett sätt är att svetsa konsoler av vinkelprofiler som bultas fast med pinnbult och fästmassa i skorstensmuren. Man kan sedan gjuta en betongplatta mellan konsolerna. I detta fall fanns en I-balk inmurad i skorstenen som har förbundits med de fastbultade vinkelprofilerna.
I detta fall har ett ramverk svetsats av fyrkantrör som sedan fått stöd på alla närliggande golvreglar. Höjden justeras med träkilar mellan stålrör och golvreglar. Ramverkets höjd justeras så att stenskivorna som vilar på ramverket kommer i nivå med golvet.
8 Uppmätning av ugn och märkning av monteringsplats
Före uppsättning måste ugnen mätas upp för att kunna passa in den på dess nya plats. Ugnen skall placera så att det blir en spalt om 2-3 cm mellan väggen och kakelugnens liv. Foten, fotsims och nedre livet för ugnar med mittband skall muras tätt mot vägg.
Här behandlas runda ugnarna som är de i särklass vanligaste. De är tillverkade med diametern i hela verktum (ca 24,8 mm). De vanligaste förekommande diametermåtten på runda ugnar är 27, 30 och 33 verktum. Även andra mått förekommer dock.
Diameter i verktum Diameter i mm Radie i mm
24 595 297
27 669 334
28 694 347
29 719 359
30 744 372
33 818 409
Ibland förekommer märkning på kaklen vilken diameter de har. På bilden en 28-tums ugn.
Gör så här för att mäta upp din ugn:
Uppskatta livets (övre livet för mittbandare) diameter ur tabellen ovan. Rita upp denna cirkel på ett stort papper. Använd en passare eller en radiesticka enligt bilden.
Placera ut kakel från ett helt skift (ex F-skiftet) på cirkeln. Om kaklen ställs på tre träkilar kan de justeras till att passa in till varandra. Vid misspassning ritas en större eller mindre cirkel till passning erhålles. Ställ nu ett kakel från skiftet över mitt för en fog för att kontrollera att de ansluter väl till varandra utan överhäng. Om så är fallet har cirkel rätt diameter.
Gör så här för att märka ugnens läge:
Rita en linje i 45 graders vinkel ut från innerhörnet. Rita svagt den uppmätta diametern på golvet med centrum ca 400 mm från hörnet. Ställ ut kaklen från det valda skiftet på cirkeln. Det skall nu bli 2-3 cm luftspalt mellan ugn och vägg. Vid misspassning flyttas passarcentrum tills god passning erhålles och cirkeln kan ritas slutgiltigt.
Rita nu upp fotcirkeln. Fotens diameter är vanligen tre tum större än livet för en rättoppare och 6 tum större än överlivet för en mittbandare. Mät av med fotkaklen att du får god anslutning till väggarna genom att placera dem på cirkeln. Vid stor misspassning kan man bli tvungen att öka eller minska spalten mellan liv och vägg eller kapa fotkakel.
OBS Det förekommer att foten är murad med samma typ av kakel som livet. Dessa kommer då inte att ansluta helt perfekt till fotcirkeln. Felet är dock så litet att det inte märks nämvärt på den färdiga ugnen.
9 Fyllning av kakel
På kaklets baksida bildar steget även kallad rumpen en skål. Denna skål skall vara fylld med 50 mm tegel. I en nedmonterad ugn sitter ofta fyllningen kvar. Om den verkar välgjord och sitter väl fast kan man gärna låta den sitta kvar. Genom att knacka på kaklet kan man som regel avgöra om fyllningen sitter lös eller inte. Ett platt dött ljud vittnar om en fast fyllning medan ett ihåligt ljud skvallrar om en lös fyllning. Om fyllningen är lös eller illa gjord bör den göras om. För att ta ur fyllningen läggs hela kaklet i blöt cirka en timme. Bruket suger då upp vatten och mjuknar varefter det lätt kratsas ut och teglet kan plockas ur. Kaklen återfylles med 50 mm tegel hugget väl i mått samt lerbruk.
Några föredrar att först mura upp ett skift och låta det torka fast och därefter mura i fyllning. Detta därför att det är lättare att hantera de ofylda kaklen vid uppsättning då de är betydligt lättare. Andra föredrar att mura upp redan fyllda kakel. Båda sätten fungerar.
10 Lagning av kakel
Mindre skador kan lagas genom att gjuta på gips. Kaklet bör dock inte sitta där termiska belastningen är stor. Försök om möjligt byta plats till ett ställe på ugnen som har en undanskymd plats och låg termisk belastning. Det finna olika kvalitéer av gips. Tandtekniker använder ett starkare gips än vanligt modellgips.
Putsa gipset slätt med mycket fint sandpaper så att den väl anluter till kakelytan. Stryk det därefter två gånger med lika delar kokt linolja och terpentin. När ytan är helt torr målas den med oljefärg i kaklets kulör. Behandlingen avslustas med blank färglös lack.
Simsen som inte är så hårt termiskt belastade kan vid behov gjutas nya av gips. Gör en form av modellera genom att knåda ut den över ett felfritt sims. Formen delas med en tunn nylontråd typ fiskelina och simset tas ur. Sammanfoga formen åter och fyll med modellgips eller tandgips. När gipset brunnit efter ca ett dygn tas leran av och ytan behandlas som vid reparation.
Återkommer i ärendet./ Tore
Författare: Tore Söderberg. Mejl: tore@solhuset.net Datum 2014-03-28
Kakelugnen en murningsguide
1 Kort historik
2 Uppbyggnad och funktion
3 Köp av kakelugn
4 Före nedmontering / uppsättning
5 Nedmontering och transport
6 Material och verktyg
7 Förstärkning av eldstadsplanet (golvet)
8 Uppmätning av ugn och märkning av platsen
9 Fyllning av kakel
10 Lagning av skadat kakel
11 Uppsättning
12 Vad kostar det? (2013)
13 Skötsel
14 Litteratur och länkar
15 Eldning
1 Kort historik
Eldstäder klädda med kakelplattor har funnits sedan lång tid tillbaka. När vi talar om kakelugnar menar vi dock den typ av ugnar med upp- och nedåtgående kanalsystem som konstruerades av Fabian Wrede och Carl Johan Cronstedt 1767 på uppdrag av Rikets råd. Anledningen till uppdraget var den vedbrist som rådde i och omkring Stockholm på grund av de ineffektiva öppna spisarna.
Kakelugnen blev snabbt mycket populär på grund av att de bättre tog tillvara värmen från elden. Kakelugnen kom att bli den förhärskande uppvärmningsanordningen under hela 1800-talet och blev utkonkurerad först på 1930-talet då centralvärmen gjorde sitt intåg i Sverige. För en mer fyllig historik se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kakelugn
Rättoppare 1900-tal Mittbandare 1900-tal Rektangulär 1900-tal
I torp och enklare utrymmen installerades ofta rörspisar. Dessa har samma kanalsystem men är uppmurade av endast tegel och saknar kakel. Vanligtvis putsades och vitkalkades rörspisarna. Rörspisen är lika effektiv men betydligt billigare.
Eftersom rörspisarna endast består av tegel så är de av engångskaraktär. När en rörspis är söndereldad och måste rivas blir det bara en tegelhög. Den kan med andra ord inte som kakelugnen sättas om. Av denna anledning finns mycket få rörspisar idag. De allra flesta har blivit rivna för länge sedan.
Ännu idag är rörspisen ett alternativ till kakelugnen. Den kan ges en passande form för utrymmet där den skall stå då den inte begränsas av något yttre skal. Här presenteras några mer avanserade exemplar.
Kakelugnarna kom att följa modets växlingar. Det kom att tillverkas från enkla raka ugnar till rikt utsmyckade ugnar både till färg och form.
Under 1950 och 60-talen rev man ut många kakelugnar ur svenska bostäder. En stor kulturskatt har gått i graven. Idag har kakelugnen åter blivit mycket uppskattad och omtyckt, både för sin skönhet och för den värme den ger. Här ett axplock av några olika typer.
Kolonnugn 1800-tal rektangulär 1700-tal på träfötter
2 Uppbyggnad och funktion
2.1 Kanaler och spjäll
Kakelugnen har i jämförelse med den öppna spisen flera fördelar. I kakelugnen färdas rökgaserna en betydligt längre sträcka innan de strömmar ut i skorstenen. På så sätt avges en betydligt större del av värmen i rökgaserna. Kakelugnen har dessutom plåtluckor framför och spjäll bakom fyren. Detta för att minimera luftflödet och därmed värmeförlusterna. De flesta kakelugnar väger mellan ett halvt och ett ton. I denna massa lagras en stor del av värmen från fyren som sedan värmer bostaden under många timmar sedan fyren slocknat och spjället stängts.
Den vanligaste utförandet är som här visas fem kanaler. Rökgaserna stiger i en mittkanal från eldstaden. I toppen delas kanalen i två som leder ner gaserna i de två främre kanalerna. I botten vänder kanalerna bakåt för att vända uppåt igen och sammanstråla i toppen. De leds sedan ut i skorstenen via spjället. Sammanlagd kanallängd är ca 10 meter vid normal takhöjd.
2.2 Kakelugnens delar
Krön: det översta skiftet
Fris: det skiftet som övre sotluckan sitter i
Övre sotlucka: mässinglocket
Spjäll och spjälledare: sticker ut till höger
Övre liv: här tre skift mellan fris och mittband
Mittband: skiftet som gör diameterminskningen
Nedre liv: mellan mittband och fotsims
Eldstadsluckor inre (stål) och yttre (mässing)
Sotluckor: en på var sida
Fotsims: skiftet som gör diameterminskningen
Fot: nedersta skiftet
Eldstadsplan: golv med gnistskydd (sten eller plåt)
3 Köp av kakelugn
Innan du köper en kakelugn bör du tänka på detta:
3.1 Platsen
Förvissa dig om att den plats som du tänkt ställa den på är lämplig. Det krävs en skorstenpipa som ugnen kan anslutas till. Vidare krävs ett tillräckligt bärigt golv då kakelugnar i färdigt skick väger mellan 500 och 1000 kg.
3.2 Hörn eller plan vägg
Skall ugnen stå i ett hörn eller utmed plan vägg? Hörnugnar har snedfasade sims och passar därför endast i hörn. Ugnar som stått utmed plan vägg kan modifieras till att passa i hörn men detta blir dock sällan aktuellt då tillgången på hörnugnar är betydligt större.
3.3 Ugnens höjd
En kakelugn bör sluta 5-15 cm från taket. Man bör hellst inte kapa kakelskiften. Däremot kan ett skift tas bort för att göra ugnen lägre. Detta bör dock göras efter kontroll av ugnens utseende efter det att skiftet tagits bort.
Höga smala ugnar kan ofta se minst lika fina ut efter det att man tagit bort ett skift. Andra ugnar ser dock stympade ut om man gör dem lägre.
På ugnen intill har två skift tagits bort från övre livet. Ugnen har fått fel proportion. Undvik detta. Köp hellre en annan ugn.
3.4 Ålder och stil
Försök att hitta en ugn från samma tidsepok som huset den skall stå i. Om huset är byggt på 1910-talet bör även ugnen var från den tiden. En 1700-tals ugn hör inte hemma i ett hus från 1920-talet. Välj hellre en ugn som är yngre än huset än tvärt om. Ugnar slets då de eldades dagligen och ersattes ibland med nya. Att ugnen är yngre än huset är alltså inte konstigt.
Försök också att hitta en ugn som passar i stil. Det har hela tiden funnits från enkla raka ugnar utan dekor till stora lyxugnar med reliefkakel, ornamenteringar, dekormålning, förgyllning, speglar mm mm. Prestigeugnar kan bli helt malplacerade om de hamnar i sommartorpet eller ett förortshus från 1930-talet. Ett torp skall ha en enkel ugn medan en stor våning på fina gatan gärna får härbärgera en stor ugn med riklig dekor.
3.5 Skick och kvalitet
Även om det finns smärre defekter som sprickor och urflisningar kan en ugn var väl värd att återmonteras. Även brustna kakeldelar kan limmas med relativt gott resultat om alla delar finns. Man kan även med viss ansträngning byta
plats på delar så att skadade delar får en mer undanskymd placering. Lägg ut ugnen enligt märkningen för att få en uppfattning om skicket. Kontrollera att allt finns med som:
luckram, innerluckor, ytterluckor, spjäll, spjällram och spjälledare, sotluckor (normalt 3 st) och rörstos för anslutning mot skorsten. Dessa metalldelar finns att köpa men kostar både besvär och pengar att återanskaffa.
För denna ugn kan man fråga sig om frisen med övre sotluckan och spjälledaren saknans.
3.6 Märkning och fotografering
Kontrollera att ugnen är märkt i alla delar på ett entydigt sätt. Det är betydligt svårare att sätta upp en ugn som saknar märkning, de betingar även ett betydligt lägre pris.
Så här ska en ugn märkas före nedtagning:
Sätt fast en bit maskeringstejp på varje kakelplatta. Skriv med märkpenna på tejpen. Märk skiften nerifrån och upp i alfabetisk ordning A B C osv. Märk kaklen från vänster till höger numeriskt 1 2 3 osv. Nedersta skiftet märks alltså från vänster med A1 A2 A3 osv. Nästa skift med B1 B2 B3 osv. Om ett kakel är sprucket itu skall båda bitarna märkas med samma beteckning . Skriv aldrig direkt på kaklen.
Märk även ugnens centrumlinje genom att sätta tejpbitar uppe och nere på centrumkaklen som streckmarkeras vid intilliggande skifts kakelfogar. Detta för att lätt kunna återfinna varje kakels tidigare position. Mät även ugnens diameter i fot och liv under demonteringen.
4 Före nedmontering / uppsättning
Innan du börjar arbetet bör du skydda omkringliggande ytor. Täck hela golvet med skyddspapper som finns att köpa i färgaffärer. Tejpa fast med bred maskeringstejp (ca 40 mm). Närmast ugnen och ca 1,5 meter ut breder du ut en mjuk filt . Ovanpå lägger du masonitskivor eller liknanande. När du hugger tegel kommer stora bitar att falla till golvet som därför måste skyddas.
Väggarna närmast ugnen kan skyddas mot stänk, damm och eventuellt sot med en tunn skyddsplast av den typ målarna använder. Eventuella möbler i rummet täcks med gamla lakan eller skyddsplast. Det blir mycket damm då du river eller hugger tegel. Detta lilla arbete har du mångfalt igen då du senare skall städa rummet.
5 Nedmontering och transport
5.1 Nedmontering
Det kan vara av stort värde att själv nedmontera en inköpt ugn. Man kan då säkerställa dokumentation genom märkning och fotografering.
Nedmonteringen börjar med bekröningen närmast väggarna tas bort genom att med handen stöta snett uppåt innåt. Detta för att undvika att få urflisningar i glasyren på framsidan. Arbeta dig sedan in mot mittkaklen. Det brukar gå ganska lätt att få loss detta skift. Inga verktyg får användas från ugnens utsida.
Därefter kan det bli nödvändigt att med hammare och huggmejsel eller kraftig skruvmejsel avlägsna teglet bakom nästa skift. När detta är gjort kan även dett skift demonteras från vägg mot centrum med handkraft. Ruska och dunka med handkraft uppåt innåt så brukar delarna släppa mer eller mindre lätt. Om någon del är svår att få loss kan man blöta fogarna med en våt svamp och därefter kratsa bort bruket med skruvmejsel eller liknande. Detta kan vid svåra fall göras i flera omgångar.
Mät ugnens diameter under rivningen då du lätt kan lägga ett måttband diametralt över ugnen. Anteckna och spara viktig uppgift vid monteringen. Fotografera gärna steg för steg. Slösa på fotograferandet.
Jobba dig nedåt skift för skift med att först ta ur teglet och därefter kakelplattorna. Om du gör en omsättning av en ugn kan som regel foten (A-skiftet) och eventuellt fotsims (B-skiftet) lämnas kvar. Eldstadsbotten under fyren brukar dock vara slitet och behöva bytas.
Om du även demonterar foten och skall göra en omsättning kan du först rita av ugnens placering på eldstadsplanet (golvet) för att lätt återmontera på samma plats.
5.2 Embalering och transport
Varje kakelbit slås in i rikligt med tidningspapper eller liknande och placeras på högkant i stadig kartong. Ett tips är att använda begagnade banankartonger som har passande mått och som kan fås gratis i närmaste livsmedelsbutik. Som regel ryms det ett skift per kartong som då kan märkas med skiftbeteckningen. Var försiktig kakelkanter är ömtåliga!
6 Material och verktyg
6.1 Tegel
Kakelugnar muras med samma tegel som skorstenar det vill säga massivt murtegel. Bäst men inte nödvändigt är att använda stortegel med måtten 75 x 145 x 300 mm till bakmur samt 50 x 145 x 300 mm till kanalmurning. Håltegel skall ej användas.
Eldstadens väggar (tre tegelskift högt) och eldstadsbotten bör muras med 50 mm eldfast tegel (ofta gult) om ugnen skall eldas dagligen, annars vanligt murtegel.
Ur teglet hugger man svick (tegelskärvor) som stoppas in i alla fogar. Svicken har naturligtvis mycket olika storlek och form. Ett medelsvick är kanske ca 50 mm stort och 0 till 10 mm tjockt.
6.2 Tegelpannor
Vanliga tvåkupiga takpannor av lertyp (ej betong) knackas till remsor som muras över fogarna på ugnens insida. Knacka med många lätta slag utmed en botten på en våg. Efter ett antal slag brister pannan och en långsmal bit släpper. Hakarna för att hålla pannan kvar på läkten slås av.
6.3 Bruk
Till kakelugnar får endast lerbruk användas. Murbruk eller betong får absolut inte användas. Detta därför att dessa material inte tål värmerörelser på samma sätt. Dessutom kan en ugn satt med murbruk inte nedmonteras för omsättning eftersom det hårdnar genom en kemisk process medan lerbruket bara torkar. Lerbruket mjuknar alltså igen då man häller på vatten.
Lerbruket består av mald lera i pulverform som bindemedel samt putssand i volyms-proportionerna cirka 1:3. Lera sand och vatten blandas till behaglig brukkonsistens.
6.4 Verktyg och utrustning
- Tegelhammare med stålskaft och gummihantag är väl värd sitt pris.
- Passare för att rita upp ugnens position. Passaren skall klara 400 mm (30 tums ugn). En enkel passare kan tillverkas av en träribba med två borrade hål samt en spik och en penna.
- Vattenpass För att loda in enskilda kakel behövs ett 30 cm pass samt ett 60 cm långt för att loda in flera skift mot varandra.
- Riktlinjal ca 2 meter. Kan utgöras av en rak bräda eller fyrkantrör i aluminium. Används tillsammans med vattenpass till att mäta vägglutning mm.
- Brukbalja och bygghinkar. Baljan för att blanda lerbruket i och hinkarna till allt möjligt.
- Murslevar av några olika storlekar används vid murningsarbetet.
-Stödbräder ca 50 x 30 mm och 50 70 cm långa som stöd vid uppsättning av kakel.
- Träkilar
Minst 10 träkilar behövs för att rikta in kaklen till rätt position före fastmurningen. Kilarna bör vara ca 5 cm långa och från en halv till 4 mm tjocka. Finns färdiga att köpa men kan göras själv.
- Maskinvisp Det går att blanda bruket för hand men en maskinvisp underlättar mycket. Det går även till nöds att använda en lågvarvig handborrmaskin med en betongvisp i chucken.
- Vinkelslipmaskin med diamantskiva Används till att justera kakelplattor med. Sätt gärna en tejp som riktlinje. Använd skyddsglasögon, hörselskydd och andningsskydd (pappersfilter).
- Elementpensel modell större. Används till att jämna till lerbrukytan i kanalerna.
- Kakelfil
Används till mindre justering av kakelkanter för att förbättre passformen.
Kakelfilen är belagd med keramiska korn och liknar därför ett mycket grovt slipppapper.
- Svamp och prutflaska
Används för att blöta murade delar som torkat före vidare murning
- Trappstege (stegstol) eller bockar och bräder
Fällbara trappstegar av aluminium av olika höjder är praktiskt att ha då man jobbar på olika höjder. Man kan även ha träbockar av olika höjder som man lägger bräder på till att stå på.
7 Eldstadsplanet
7.1 Gnistskydd
Framför ugnen skall det finnas ett gnistskydd. Detta skydd skall vara av icke brännbart material exempelvis sten, klinker eller annat keramiskt material.
En annan möjlighet är att lägga en metallisk plåt om minst 0,7 mm tjock framför ugnen.
Gnistskyddet skall sträcka sig minst 300 mm framför ugnen och minst 200 mm på var sida om eldstadsöppningen och gärna mer.
7.2 Förstärkning
Ibland kan det var nödvändigt att förstärka underlaget där ugnen skall stå. Ett sätt är att svetsa konsoler av vinkelprofiler som bultas fast med pinnbult och fästmassa i skorstensmuren. Man kan sedan gjuta en betongplatta mellan konsolerna. I detta fall fanns en I-balk inmurad i skorstenen som har förbundits med de fastbultade vinkelprofilerna.
I detta fall har ett ramverk svetsats av fyrkantrör som sedan fått stöd på alla närliggande golvreglar. Höjden justeras med träkilar mellan stålrör och golvreglar. Ramverkets höjd justeras så att stenskivorna som vilar på ramverket kommer i nivå med golvet.
8 Uppmätning av ugn och märkning av monteringsplats
Före uppsättning måste ugnen mätas upp för att kunna passa in den på dess nya plats. Ugnen skall placera så att det blir en spalt om 2-3 cm mellan väggen och kakelugnens liv. Foten, fotsims och nedre livet för ugnar med mittband skall muras tätt mot vägg.
Här behandlas runda ugnarna som är de i särklass vanligaste. De är tillverkade med diametern i hela verktum (ca 24,8 mm). De vanligaste förekommande diametermåtten på runda ugnar är 27, 30 och 33 verktum. Även andra mått förekommer dock.
Diameter i verktum Diameter i mm Radie i mm
24 595 297
27 669 334
28 694 347
29 719 359
30 744 372
33 818 409
Ibland förekommer märkning på kaklen vilken diameter de har. På bilden en 28-tums ugn.
Gör så här för att mäta upp din ugn:
Uppskatta livets (övre livet för mittbandare) diameter ur tabellen ovan. Rita upp denna cirkel på ett stort papper. Använd en passare eller en radiesticka enligt bilden.
Placera ut kakel från ett helt skift (ex F-skiftet) på cirkeln. Om kaklen ställs på tre träkilar kan de justeras till att passa in till varandra. Vid misspassning ritas en större eller mindre cirkel till passning erhålles. Ställ nu ett kakel från skiftet över mitt för en fog för att kontrollera att de ansluter väl till varandra utan överhäng. Om så är fallet har cirkel rätt diameter.
Gör så här för att märka ugnens läge:
Rita en linje i 45 graders vinkel ut från innerhörnet. Rita svagt den uppmätta diametern på golvet med centrum ca 400 mm från hörnet. Ställ ut kaklen från det valda skiftet på cirkeln. Det skall nu bli 2-3 cm luftspalt mellan ugn och vägg. Vid misspassning flyttas passarcentrum tills god passning erhålles och cirkeln kan ritas slutgiltigt.
Rita nu upp fotcirkeln. Fotens diameter är vanligen tre tum större än livet för en rättoppare och 6 tum större än överlivet för en mittbandare. Mät av med fotkaklen att du får god anslutning till väggarna genom att placera dem på cirkeln. Vid stor misspassning kan man bli tvungen att öka eller minska spalten mellan liv och vägg eller kapa fotkakel.
OBS Det förekommer att foten är murad med samma typ av kakel som livet. Dessa kommer då inte att ansluta helt perfekt till fotcirkeln. Felet är dock så litet att det inte märks nämvärt på den färdiga ugnen.
9 Fyllning av kakel
På kaklets baksida bildar steget även kallad rumpen en skål. Denna skål skall vara fylld med 50 mm tegel. I en nedmonterad ugn sitter ofta fyllningen kvar. Om den verkar välgjord och sitter väl fast kan man gärna låta den sitta kvar. Genom att knacka på kaklet kan man som regel avgöra om fyllningen sitter lös eller inte. Ett platt dött ljud vittnar om en fast fyllning medan ett ihåligt ljud skvallrar om en lös fyllning. Om fyllningen är lös eller illa gjord bör den göras om. För att ta ur fyllningen läggs hela kaklet i blöt cirka en timme. Bruket suger då upp vatten och mjuknar varefter det lätt kratsas ut och teglet kan plockas ur. Kaklen återfylles med 50 mm tegel hugget väl i mått samt lerbruk.
Några föredrar att först mura upp ett skift och låta det torka fast och därefter mura i fyllning. Detta därför att det är lättare att hantera de ofylda kaklen vid uppsättning då de är betydligt lättare. Andra föredrar att mura upp redan fyllda kakel. Båda sätten fungerar.
10 Lagning av kakel
Mindre skador kan lagas genom att gjuta på gips. Kaklet bör dock inte sitta där termiska belastningen är stor. Försök om möjligt byta plats till ett ställe på ugnen som har en undanskymd plats och låg termisk belastning. Det finna olika kvalitéer av gips. Tandtekniker använder ett starkare gips än vanligt modellgips.
Putsa gipset slätt med mycket fint sandpaper så att den väl anluter till kakelytan. Stryk det därefter två gånger med lika delar kokt linolja och terpentin. När ytan är helt torr målas den med oljefärg i kaklets kulör. Behandlingen avslustas med blank färglös lack.
Simsen som inte är så hårt termiskt belastade kan vid behov gjutas nya av gips. Gör en form av modellera genom att knåda ut den över ett felfritt sims. Formen delas med en tunn nylontråd typ fiskelina och simset tas ur. Sammanfoga formen åter och fyll med modellgips eller tandgips. När gipset brunnit efter ca ett dygn tas leran av och ytan behandlas som vid reparation.
11 Uppmurning
11.1 Foten (A-skiftet)
Det är mycket viktigt att tegel och kakel är våta vid inmurning. Detta för att lerbruket skall få god vidhäftning. Doppa därför tegel och kakel och svick (tegelskärv) i vatten före inmurning. Använd murslev och gärna händerna då du murar. Bruket är helt ofarligt för huden till skillnad från murbruk som är frätande.
Svick hugger man en hög innan man börjar murningen. Svicken skall vara av olika storlekar och form så att man har att välja mellan under murningen. Ett ”medelsvick” är ca 5 x 5 x 1 cm.
Kontrollera att eldstadsplanet (underlaget) är plant och vågrät. Eventuellt måste fotens läge justeras för fel i underlaget. Detta görs med träkilar under kaklen vid utplacering.
Placera ut fotkaklen med anslutning mot väggarna. Stöd dem genom att placera en stödbräda och ett tegel på varje kakel enligt bilden. Passa in kaklen till varandra med hjälp av träkilar så att de hamnar hörn i hörn i överkant och där bildar en obruten linje.
När alla positioner stämmer petas bruk in under mittkaklet varefter våta svick försiktigt petas in i bruket så mycket det får plats. Därefter behandlas vertikala fogar på samma sätt. Proceduren upprepas för alla kalekn från mitt mot vägg.
När kaklen torkat fast kan brädorna tas bort och kaklen fyllas om detta inte redan är gjort. Fyllningsstenen närmast väggen snedhugges för god anslutning mot väggen. När alla kakel är på plats muras bakmuren med tretumstegel och 5-10 mm tjocka fogar tätt mot väggen. ”Saxa” stenarna och förskjut därmed fogarna.
Mura en vägg i direkt anslutning till fotkaklen. Denna mur skall fixera fotkaklen mot varandra. Mura först en remsa tegelpanna över varje fog. Mura därefter tretumstegel runt ugnen enligt bilden. Knacka stenarna till att följa rundningen på insidan. Förskjut fogarna.
Fyll foten med tegel. Använd gärna begagnade eller sekunda tegel. Fyll med lerbruk runt teglet. Fyll foten till samma nivå som fotkaklen. Släta till ytan med lerbruk.
Om avbrott görs i arbetet fuktas alla ytor med spryflaskan före återstart.
11.2 Fotsims (B-skiftet)
Fyll simsen med tegelsten och lerabruk före murningen. Det är svårare att göra efter montering då det är trångt och små tegelbitar. Lägg upp alla sims till så god passning som möjligt. Palla under dem med tegelsvick så att de ligger stabilt. Mura fast dem med lerbruk och tegelsvick.
Eldstadsbotten muras vanligtvis med tvåtum liggande tegel och läggs ut på samma sätt som sista lagret i fyllningen av foten på bilden ovan. Man kan med fördel använda eldfast tegel i eldstadsbotten om ugnen kommer att eldas mycket annars duger vanligt murtegel. Hugg stenarna till att passa väl innanför fotsimsen. Anpassa tjoklek på lerbruket så att eldstadsbotten kommer i nivå med fotsimsens ovankant. Fyll väl mellan tegelstenarna och täck ytan med ett tunt lager bruk.
11.3 Luckramsskiftet (C-skiftet)
Innan murningen börjar ritar man en cirkel på fotsimsen. Cirkels radie skall vara den du fick för ugnens nedre liv vid uppmätningen. Detta är viktigt då det styr ugnens vidare form.
Placera nu luckram och kakel på cirkeln och fixera dem med stödbrädor och tegel. Mellan luckramen och intilligande kakel skall det vara en brukfog om minst 5 mm. Justera med träkilarna så att du minimerar spalterna mellan kaklen. Spalten mot väggen skall bli 2-3 cm på båda sidorna eller för en mittbandare ingen spalt alls. Därefter murar du ihop dem med lerbruk och svick.
Mura bakmuren med tretums stortegel. Muren skall stå cirka fem centimeter från väggen. Detta för att undvika att den blir synlig längre upp i springan mellan ugn och vägg. Denna spalt ger även möjlighet till luftcirkuilation bakom ugnen. Varje skift i bakmuren skall muras mot väggen med sin kortsida. Fyll fogarna helt på murens baksida med handen. Mura fast tegelpannebitar över fogarna mellan kakelplattorna. Se bild i punkt 11.8 för D-skiftet.
Eldstaden muras normalt med tvåtums stortegel liksom hela kanalsystemet. Även här kan man med fördel använda eldfast gult tegel men vanligt murtegel ger ett också ett gott resultat.
Börja med eldstadens inre vägg som bildar blindkanalen. Stenarna hugges i ändarna till 45 grader för god anslutning till bakmuren. Stryk alla synliga ytor med bruk i ett tunt skikt. Detta går lättast att göra med handen och sedan släta ut med pensel. Stenarna i sidoväggarna muras rakt mot bakväggen men hugges sneda i andra änden för god anslutning till ugnens insida.
11.8 D-skiftet och mittbandet (E-skiftet)
I D-skiftet skall kanalsystemet börja byggas. Först muras kakelväggen upp på samma sätt som för C-skiftet. Kaklen placeras ut på träkilar till bästa passning och fixeras med brädor och tegelsten. När god passning uppnåtts fylles fogarna med lerbruk och svick.
Lägg märke till de långsmala bitarna av tegelpannor som murats över vertikala och horisontella kakelfogar. Detta skall göras för alla skift i hela ugnen.
Mura nu bakmur och blindkanalen. Muren för blindkanalen skall i detta skift börja luta bakåt och därmed blir allt mindre. Ugnen skall förstärkas över luckramen med ett extra tretums tegelskikt som hugges för att följa ugnsväggen. Detta eftersom påfrestningen från elden här är extra stark. Denna förstärkning skall vila på eldstadens sidoväggar. Alla väggarna stryks med ett lager lerbruk.
Nu muras de första skiljetungorna som skall vila på eldstadens sidomurar. Tungorana placeras så att stig- och sjunkkanalerna blir lika stora. Samtidigt muras fortsättning på eldstadens sidoväggar som nu skall börja luta mot varandra för att göra mittkanalen smalare och därmed ge större utrymme för sidokanalerna.
Tips
Lägg en plastkasse eller liknande i botten av sidokanalerna innanför sotluckorna. Det underlättar uttag av nedfallet bruk. Rensa dessa utrymmen varje dag efter arbetet. Om bruket torkat blir det betydligt jobbigare.
11.9 Första skiftet i övre livet (F-skiftet)
Rita nu upp cirkeln för övre livet på mittbandet med en passare. Detta för att överlivet skall få sin riktiga form. Placera nu ut alla kakel i F-skiftet på den uppritade cirkeln med hjälp av träkilar och fixera med bräder och tegel som tidigare. Det skall bli en spalt på var sida om ca 2 cm mellan kakel och vägg. Fäst ihop kaklen med bruk och svick som tidigare.
Då bruket ”tagit” muras kanalsystemet. Blindkanalen skall nu vara mycket liten. Sidväggarna muras hela tiden rakt mot bakväggen men anpassas på andra sidan mot ugnens insida.
11.10 Skiften till vändningen (här G-skiftet)
Cirka 350 mm under spjället avslutas murning av skiljetungorna. Vid normal takhöjd om cirka 2,5 meter är det efter G-skiftet men detta kan naturligvis variera med takhöjden. Till denna höjd muras och färdigställs som för tidigare skift.
11.11 Vändningen (här H-skiftet)
Från bakmur till framkant på de tvärgående skiljetungorna muras ett ”sadeltak” i form av två tegel lutade mot varandra och som huggits för att ansluta mot varandra. På detta och skiljetungorna muras en vägg upp till spjällbotten. Denna vägg lutas något framåt för att ge mer plats för spjället. Avståndet från ”sadeltakets” nock upp till spjällbotten bör vara minst 150 gärna 200 mm.
En ställning att stå på är bra att ha vid arbete på höjder strax under taket. Detta kan även lösas med ett par enkla träbockar och ett par plankor. I hinkarna ryms bruk och vatten för att doppa tegel och kakel i.
11.12 Spjällbotten
Spjällbotten muras med tvåtums liggande stortegel. Dessa skall ha stöd av bakmuren, den tvärgående skiljetungan samt ugnsmurens insida. Placera teglet för bästa möjliga stöd samt så att en öppning uppstår för spjället. Öppningen skall orienteras i förhållande till spjälledaren och så att öppningen hamnar mitt för spjället. Före spjällbotten muras spjälledaren fast.
Spjällbotten muras tätt mot väggarna utan spalt. Hugg teglen till rätt form samt fyll ordentligt med bruk. Spjällbotten är det mest kritiska momentet med tanke på ugnens täthet.
11.13 Spjäll och stos
Spjällram läggs i bruk runt rökhålet. Mura ett skikt med remsor av tegelpannor och bruk upp i nivå med spjällramens ovansida. En ficka lämnas för att spjället skall kunna skjutas mot spjälledaren.
Dra ut spjället till full rökhålsöppning . Mura där ett stopp till höger om spjällbladet i bild för att begränsa spjällets slaglängd.
Fixera nu rörstosen i skorstenen med bruk och tegelsvick. Gör en mjuk övergång mellan skorstenspipa och kakelugn för att underlätta sotning. Mura därefter en mur på var sida om stosen ut över spjället. Se till att spjället hela tiden har fritt lopp i sin ficka. Den kanal som bildas mellan dessa stenar skall ledas fram till den övre sotluckan. Kanalen muras tät mot skorstenen och täcks i hela sin längd med ett lock av liggande tegel. Bestryk alla ytor med ett lager bruk.
11.14 Fris och krön
Frisskiftet muras på samma sätt som tidigare skift. Detta skift skall täta bakåt mot sotningskanalen.
Krönet fyller ingen praktisk funktion utan är endast för uteendets skull. Ofta har krönet större diameter än ugnens liv. Därför muras hela tegel fast i kronkaklen sedan de huggits kilformiga för att passa in i kaklen. Detta för att fungera som motvikter så att kaklen inte riskerar att falla ut. Fyll med bruk och tegelsvick under de utskjutande teglen till att frisen får rätt position.
11.15 Fogning
Före fogningen skall ugnen tvättas ren. Detta görs med en tvättsvamp och vatten. Alla fogar skall vara fria från bruk.
Stryk därefter alla fogar med kakelfog med hjälp av en gummispackel. Kakelfog finns i vitt och grått. Om annan färg önskas måste man blanda i pigment. Använd vattenbaserat konstnärspigment. Blanda mycket väl ett par dl för en normalugn.
När fogen är torr torkas ugnen av först med en fuktig trasa och därefter putsar man med torr trasa.
12 Vad kostar det (2013)
Naturligtvis varierar kostnaden mycket beroende på vilken ugn du köper och hur den sätts upp. Följande uppskattningar gäller en vanlig rund jugendugn från början av 1900-talet. Det finns ugnar på marknaden från cirka 5000 kr om du väljer en enkel ugn utan mittband och river den själv. Jag har valt en ugn med mittband i hyggligt skick. Då landar priset runt 12 000 kr.
Ambitionen med denna skrift är att du skall klara jobbet själv vilket naturligtvis sparar en bra slant. En kakelugnsmakare tar ca 30 till 60 tusen kronor för uppsättning av en enkel ugn. Idag reduceras dock denna kostnad med skattereduktionen ROT-avdraget.
Här förutsätts att du har alla verktyg och all utrustning. Kostaden för dessa tillkommer om de måste inhandlas.
Här följer några mycket grova uppskattningar av kostnaderna:
En begagnad rund jugendugn med mittband 12 000 kr
3-tums stortegel ,ca 100 st á 20 kr 2000 kr
2-tums stortegel, ca 80 st á 20 kr 1600 kr
Lera, 3 st säckar 20 kg á 200 kr 600 kr
Sand, 9 st säckar 20 kg á 50 kr 450 kr
Tegelpannor 10 st á 35 kr 350 kr
Täckmaterial, plast, papp 400 kr
Kakelfog en burk 100 kr
Summa kostnad 17500
13 Skötsel
13.1 Tvättning
Ugnen kan bli både dammig och sotig. Tvätta med svamp och ljummet vatten och rengöringsmedel. Tvätta inte ugnen då den är varm. Då finns risk för sprickbildning
13.2 Fogning
Efter en tids eldning kan fogmassan släppa i fogarna och behöva kompletteras för att ugnen skall se bra ut. Se punkt 11.15
13.3 Sotning
Då ugnen eldats en tid kan den behöva sotas. Detta görs med en sotviska med flexibelt långskaft som förs in i kanalerna via sotluckorna. Vid sotning skall spjället var öppet och allt annat stängt förutom den sotlucka som används. Tejpa gärna upp plastfolie på intilliggande väggar och golv vid sotning. Sotet svärtar häsynslöst! Raka försiktigt ut sotet på en tidning eller liknande.
13.4 Eldstadsunderhåll
Fogarna i eldstaden slits och och gröps ur med tiden. Man kan med fördel komplettera dessa med lerbruk efter några år. Gör rent omsorgsfullt i eldstaden med dammsugare. Blöt alla ytor och mura i lerbruk i fogarna. Stryk även eldstadens ytor med lerbruk. Detta förlänger livslängden för ugnen.
14 Litteratur och länkar
Bok Författare
Den verkliga kakelugnen Margareta Cramér
Den svenska kakelugnen Britt Tunander
Den svenska kakelugnen Susanna Scherman
Termisk utvärdering av kakelugn Ulf Linder
Vedeldning genom tiderna Hugo Larsson
Husets hjärta Hans Mårtensson
Så renoveras torp och gårdar Ove Hidemark
Ved Lars Mytting
Kompendium Förlag
Reparation och restaurering. Kakelugnar Liber Byggetreprenörerna
Länkar
http://www.isander.se/Kakelugnsbygge.html
www.blocket.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kakelugn
15 Eldningsinstruktion för kakelugn
En kakelugn skall eldas med förstånd för att få ett långt liv. Den får inte hetseldas utan skall brinna med en liten brasa med måttlig lufttillförsel. Ugnen skall värmas upp långsamt för att inte få för stora värmerörelser mellan dess delar. Följ dessa råd för en problemfri tid med din kakelugn.
1 Öppna spjället helt
2 Förbered en brasa med knölat papper, klenved och ett några torra klabbar.
3 Tänd brasan och stäng innerluckorna samt öppna de två små draghålen i innerluckorna. Ytteluckorna skall alltid vara öppna under eldning.
4 Låt brasan ta fart ca 10 minuter, stäng därefter draghålen och skjut spjället till ett läge där brasan brinner lungt och tyst.
5 Om du vill fylla på - öppna spjället och luckorna och lägg på ett par klabbar samt återställ luckor och spjäll.
6 När merparten av brasan brunnit ner öppnas spjäll och luckor. Rör om i glöden så att obränd ved blir liggande på glöden. Luckorna stängs och spjället skjuts tillbaka.
7 När all ved brunnit upp och inga blå lågor syns stängs spjället helt. Detta eftersom ingen koloxid bildas av glödbädden och man inte vill släppa ut värmen genom skorstenen. Ugnen värmer nu flera timmar.
8 Håll ugnen ren från aska som hindrar förbränningen
11.1 Foten (A-skiftet)
Det är mycket viktigt att tegel och kakel är våta vid inmurning. Detta för att lerbruket skall få god vidhäftning. Doppa därför tegel och kakel och svick (tegelskärv) i vatten före inmurning. Använd murslev och gärna händerna då du murar. Bruket är helt ofarligt för huden till skillnad från murbruk som är frätande.
Svick hugger man en hög innan man börjar murningen. Svicken skall vara av olika storlekar och form så att man har att välja mellan under murningen. Ett ”medelsvick” är ca 5 x 5 x 1 cm.
Kontrollera att eldstadsplanet (underlaget) är plant och vågrät. Eventuellt måste fotens läge justeras för fel i underlaget. Detta görs med träkilar under kaklen vid utplacering.
Placera ut fotkaklen med anslutning mot väggarna. Stöd dem genom att placera en stödbräda och ett tegel på varje kakel enligt bilden. Passa in kaklen till varandra med hjälp av träkilar så att de hamnar hörn i hörn i överkant och där bildar en obruten linje.
När alla positioner stämmer petas bruk in under mittkaklet varefter våta svick försiktigt petas in i bruket så mycket det får plats. Därefter behandlas vertikala fogar på samma sätt. Proceduren upprepas för alla kalekn från mitt mot vägg.
När kaklen torkat fast kan brädorna tas bort och kaklen fyllas om detta inte redan är gjort. Fyllningsstenen närmast väggen snedhugges för god anslutning mot väggen. När alla kakel är på plats muras bakmuren med tretumstegel och 5-10 mm tjocka fogar tätt mot väggen. ”Saxa” stenarna och förskjut därmed fogarna.
Mura en vägg i direkt anslutning till fotkaklen. Denna mur skall fixera fotkaklen mot varandra. Mura först en remsa tegelpanna över varje fog. Mura därefter tretumstegel runt ugnen enligt bilden. Knacka stenarna till att följa rundningen på insidan. Förskjut fogarna.
Fyll foten med tegel. Använd gärna begagnade eller sekunda tegel. Fyll med lerbruk runt teglet. Fyll foten till samma nivå som fotkaklen. Släta till ytan med lerbruk.
Om avbrott görs i arbetet fuktas alla ytor med spryflaskan före återstart.
11.2 Fotsims (B-skiftet)
Fyll simsen med tegelsten och lerabruk före murningen. Det är svårare att göra efter montering då det är trångt och små tegelbitar. Lägg upp alla sims till så god passning som möjligt. Palla under dem med tegelsvick så att de ligger stabilt. Mura fast dem med lerbruk och tegelsvick.
Eldstadsbotten muras vanligtvis med tvåtum liggande tegel och läggs ut på samma sätt som sista lagret i fyllningen av foten på bilden ovan. Man kan med fördel använda eldfast tegel i eldstadsbotten om ugnen kommer att eldas mycket annars duger vanligt murtegel. Hugg stenarna till att passa väl innanför fotsimsen. Anpassa tjoklek på lerbruket så att eldstadsbotten kommer i nivå med fotsimsens ovankant. Fyll väl mellan tegelstenarna och täck ytan med ett tunt lager bruk.
11.3 Luckramsskiftet (C-skiftet)
Innan murningen börjar ritar man en cirkel på fotsimsen. Cirkels radie skall vara den du fick för ugnens nedre liv vid uppmätningen. Detta är viktigt då det styr ugnens vidare form.
Placera nu luckram och kakel på cirkeln och fixera dem med stödbrädor och tegel. Mellan luckramen och intilligande kakel skall det vara en brukfog om minst 5 mm. Justera med träkilarna så att du minimerar spalterna mellan kaklen. Spalten mot väggen skall bli 2-3 cm på båda sidorna eller för en mittbandare ingen spalt alls. Därefter murar du ihop dem med lerbruk och svick.
Mura bakmuren med tretums stortegel. Muren skall stå cirka fem centimeter från väggen. Detta för att undvika att den blir synlig längre upp i springan mellan ugn och vägg. Denna spalt ger även möjlighet till luftcirkuilation bakom ugnen. Varje skift i bakmuren skall muras mot väggen med sin kortsida. Fyll fogarna helt på murens baksida med handen. Mura fast tegelpannebitar över fogarna mellan kakelplattorna. Se bild i punkt 11.8 för D-skiftet.
Eldstaden muras normalt med tvåtums stortegel liksom hela kanalsystemet. Även här kan man med fördel använda eldfast gult tegel men vanligt murtegel ger ett också ett gott resultat.
Börja med eldstadens inre vägg som bildar blindkanalen. Stenarna hugges i ändarna till 45 grader för god anslutning till bakmuren. Stryk alla synliga ytor med bruk i ett tunt skikt. Detta går lättast att göra med handen och sedan släta ut med pensel. Stenarna i sidoväggarna muras rakt mot bakväggen men hugges sneda i andra änden för god anslutning till ugnens insida.
11.8 D-skiftet och mittbandet (E-skiftet)
I D-skiftet skall kanalsystemet börja byggas. Först muras kakelväggen upp på samma sätt som för C-skiftet. Kaklen placeras ut på träkilar till bästa passning och fixeras med brädor och tegelsten. När god passning uppnåtts fylles fogarna med lerbruk och svick.
Lägg märke till de långsmala bitarna av tegelpannor som murats över vertikala och horisontella kakelfogar. Detta skall göras för alla skift i hela ugnen.
Mura nu bakmur och blindkanalen. Muren för blindkanalen skall i detta skift börja luta bakåt och därmed blir allt mindre. Ugnen skall förstärkas över luckramen med ett extra tretums tegelskikt som hugges för att följa ugnsväggen. Detta eftersom påfrestningen från elden här är extra stark. Denna förstärkning skall vila på eldstadens sidoväggar. Alla väggarna stryks med ett lager lerbruk.
Nu muras de första skiljetungorna som skall vila på eldstadens sidomurar. Tungorana placeras så att stig- och sjunkkanalerna blir lika stora. Samtidigt muras fortsättning på eldstadens sidoväggar som nu skall börja luta mot varandra för att göra mittkanalen smalare och därmed ge större utrymme för sidokanalerna.
Tips
Lägg en plastkasse eller liknande i botten av sidokanalerna innanför sotluckorna. Det underlättar uttag av nedfallet bruk. Rensa dessa utrymmen varje dag efter arbetet. Om bruket torkat blir det betydligt jobbigare.
11.9 Första skiftet i övre livet (F-skiftet)
Rita nu upp cirkeln för övre livet på mittbandet med en passare. Detta för att överlivet skall få sin riktiga form. Placera nu ut alla kakel i F-skiftet på den uppritade cirkeln med hjälp av träkilar och fixera med bräder och tegel som tidigare. Det skall bli en spalt på var sida om ca 2 cm mellan kakel och vägg. Fäst ihop kaklen med bruk och svick som tidigare.
Då bruket ”tagit” muras kanalsystemet. Blindkanalen skall nu vara mycket liten. Sidväggarna muras hela tiden rakt mot bakväggen men anpassas på andra sidan mot ugnens insida.
11.10 Skiften till vändningen (här G-skiftet)
Cirka 350 mm under spjället avslutas murning av skiljetungorna. Vid normal takhöjd om cirka 2,5 meter är det efter G-skiftet men detta kan naturligvis variera med takhöjden. Till denna höjd muras och färdigställs som för tidigare skift.
11.11 Vändningen (här H-skiftet)
Från bakmur till framkant på de tvärgående skiljetungorna muras ett ”sadeltak” i form av två tegel lutade mot varandra och som huggits för att ansluta mot varandra. På detta och skiljetungorna muras en vägg upp till spjällbotten. Denna vägg lutas något framåt för att ge mer plats för spjället. Avståndet från ”sadeltakets” nock upp till spjällbotten bör vara minst 150 gärna 200 mm.
En ställning att stå på är bra att ha vid arbete på höjder strax under taket. Detta kan även lösas med ett par enkla träbockar och ett par plankor. I hinkarna ryms bruk och vatten för att doppa tegel och kakel i.
11.12 Spjällbotten
Spjällbotten muras med tvåtums liggande stortegel. Dessa skall ha stöd av bakmuren, den tvärgående skiljetungan samt ugnsmurens insida. Placera teglet för bästa möjliga stöd samt så att en öppning uppstår för spjället. Öppningen skall orienteras i förhållande till spjälledaren och så att öppningen hamnar mitt för spjället. Före spjällbotten muras spjälledaren fast.
Spjällbotten muras tätt mot väggarna utan spalt. Hugg teglen till rätt form samt fyll ordentligt med bruk. Spjällbotten är det mest kritiska momentet med tanke på ugnens täthet.
11.13 Spjäll och stos
Spjällram läggs i bruk runt rökhålet. Mura ett skikt med remsor av tegelpannor och bruk upp i nivå med spjällramens ovansida. En ficka lämnas för att spjället skall kunna skjutas mot spjälledaren.
Dra ut spjället till full rökhålsöppning . Mura där ett stopp till höger om spjällbladet i bild för att begränsa spjällets slaglängd.
Fixera nu rörstosen i skorstenen med bruk och tegelsvick. Gör en mjuk övergång mellan skorstenspipa och kakelugn för att underlätta sotning. Mura därefter en mur på var sida om stosen ut över spjället. Se till att spjället hela tiden har fritt lopp i sin ficka. Den kanal som bildas mellan dessa stenar skall ledas fram till den övre sotluckan. Kanalen muras tät mot skorstenen och täcks i hela sin längd med ett lock av liggande tegel. Bestryk alla ytor med ett lager bruk.
11.14 Fris och krön
Frisskiftet muras på samma sätt som tidigare skift. Detta skift skall täta bakåt mot sotningskanalen.
Krönet fyller ingen praktisk funktion utan är endast för uteendets skull. Ofta har krönet större diameter än ugnens liv. Därför muras hela tegel fast i kronkaklen sedan de huggits kilformiga för att passa in i kaklen. Detta för att fungera som motvikter så att kaklen inte riskerar att falla ut. Fyll med bruk och tegelsvick under de utskjutande teglen till att frisen får rätt position.
11.15 Fogning
Före fogningen skall ugnen tvättas ren. Detta görs med en tvättsvamp och vatten. Alla fogar skall vara fria från bruk.
Stryk därefter alla fogar med kakelfog med hjälp av en gummispackel. Kakelfog finns i vitt och grått. Om annan färg önskas måste man blanda i pigment. Använd vattenbaserat konstnärspigment. Blanda mycket väl ett par dl för en normalugn.
När fogen är torr torkas ugnen av först med en fuktig trasa och därefter putsar man med torr trasa.
12 Vad kostar det (2013)
Naturligtvis varierar kostnaden mycket beroende på vilken ugn du köper och hur den sätts upp. Följande uppskattningar gäller en vanlig rund jugendugn från början av 1900-talet. Det finns ugnar på marknaden från cirka 5000 kr om du väljer en enkel ugn utan mittband och river den själv. Jag har valt en ugn med mittband i hyggligt skick. Då landar priset runt 12 000 kr.
Ambitionen med denna skrift är att du skall klara jobbet själv vilket naturligtvis sparar en bra slant. En kakelugnsmakare tar ca 30 till 60 tusen kronor för uppsättning av en enkel ugn. Idag reduceras dock denna kostnad med skattereduktionen ROT-avdraget.
Här förutsätts att du har alla verktyg och all utrustning. Kostaden för dessa tillkommer om de måste inhandlas.
Här följer några mycket grova uppskattningar av kostnaderna:
En begagnad rund jugendugn med mittband 12 000 kr
3-tums stortegel ,ca 100 st á 20 kr 2000 kr
2-tums stortegel, ca 80 st á 20 kr 1600 kr
Lera, 3 st säckar 20 kg á 200 kr 600 kr
Sand, 9 st säckar 20 kg á 50 kr 450 kr
Tegelpannor 10 st á 35 kr 350 kr
Täckmaterial, plast, papp 400 kr
Kakelfog en burk 100 kr
Summa kostnad 17500
13 Skötsel
13.1 Tvättning
Ugnen kan bli både dammig och sotig. Tvätta med svamp och ljummet vatten och rengöringsmedel. Tvätta inte ugnen då den är varm. Då finns risk för sprickbildning
13.2 Fogning
Efter en tids eldning kan fogmassan släppa i fogarna och behöva kompletteras för att ugnen skall se bra ut. Se punkt 11.15
13.3 Sotning
Då ugnen eldats en tid kan den behöva sotas. Detta görs med en sotviska med flexibelt långskaft som förs in i kanalerna via sotluckorna. Vid sotning skall spjället var öppet och allt annat stängt förutom den sotlucka som används. Tejpa gärna upp plastfolie på intilliggande väggar och golv vid sotning. Sotet svärtar häsynslöst! Raka försiktigt ut sotet på en tidning eller liknande.
13.4 Eldstadsunderhåll
Fogarna i eldstaden slits och och gröps ur med tiden. Man kan med fördel komplettera dessa med lerbruk efter några år. Gör rent omsorgsfullt i eldstaden med dammsugare. Blöt alla ytor och mura i lerbruk i fogarna. Stryk även eldstadens ytor med lerbruk. Detta förlänger livslängden för ugnen.
14 Litteratur och länkar
Bok Författare
Den verkliga kakelugnen Margareta Cramér
Den svenska kakelugnen Britt Tunander
Den svenska kakelugnen Susanna Scherman
Termisk utvärdering av kakelugn Ulf Linder
Vedeldning genom tiderna Hugo Larsson
Husets hjärta Hans Mårtensson
Så renoveras torp och gårdar Ove Hidemark
Ved Lars Mytting
Kompendium Förlag
Reparation och restaurering. Kakelugnar Liber Byggetreprenörerna
Länkar
http://www.isander.se/Kakelugnsbygge.html
www.blocket.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kakelugn
15 Eldningsinstruktion för kakelugn
En kakelugn skall eldas med förstånd för att få ett långt liv. Den får inte hetseldas utan skall brinna med en liten brasa med måttlig lufttillförsel. Ugnen skall värmas upp långsamt för att inte få för stora värmerörelser mellan dess delar. Följ dessa råd för en problemfri tid med din kakelugn.
1 Öppna spjället helt
2 Förbered en brasa med knölat papper, klenved och ett några torra klabbar.
3 Tänd brasan och stäng innerluckorna samt öppna de två små draghålen i innerluckorna. Ytteluckorna skall alltid vara öppna under eldning.
4 Låt brasan ta fart ca 10 minuter, stäng därefter draghålen och skjut spjället till ett läge där brasan brinner lungt och tyst.
5 Om du vill fylla på - öppna spjället och luckorna och lägg på ett par klabbar samt återställ luckor och spjäll.
6 När merparten av brasan brunnit ner öppnas spjäll och luckor. Rör om i glöden så att obränd ved blir liggande på glöden. Luckorna stängs och spjället skjuts tillbaka.
7 När all ved brunnit upp och inga blå lågor syns stängs spjället helt. Detta eftersom ingen koloxid bildas av glödbädden och man inte vill släppa ut värmen genom skorstenen. Ugnen värmer nu flera timmar.
8 Håll ugnen ren från aska som hindrar förbränningen
Nu finns Tores guide att ladda ner här: http://autoveteran.se/kakelugn/Handbok om kakelugnar.pdf
Jag vet att han skulle uppskatta om ni ger feedback till hans mejl.
Jag vet att han skulle uppskatta om ni ger feedback till hans mejl.
Hej!
Numer ligger den här: http://kakelugn.info/
Numer ligger den här: http://kakelugn.info/
