Tyvärr inte en öppen källa.hsd skrev:
https://www.nyteknik.se/premium/ny-teknik-kan-lagra-solenergi-i-18-ar-6934743
Här är artikeln https://www.nature.com/articles/s41467-018-04230-8. De säger att de har en energidensitet på 559 kJ/kg. Det motsvarar att värma flytande vatten ~130 grader (om det skulle gå vid normalt tryck). Om inte jag missat nåt så tycker jag det låter rätt bra.
Den verkade bättre än jag fick uppfattningen om. Men jag tror ändå inte på det för fastighetsbruk.
Om man räknar på 100% verkningsgrad och 11000 kWh för uppvärmning av en genomsnittlig villa så behöver man ~70 ton. Det är ju en del 
Men om det är säkert, hållbart och billigt, och lite teknikutveckling på det, så kanske det kan hitta tillämpningar. Deras bästa kandidat har en teoretisk energidensitet på 927 kJ/kg. Då blir det 43 ton, eller en kub med 3.5 m sidor. Skulle ju i teorin gå att gräva ner på tomten. Sen kanske första tillämpningen är t.ex. underhållsvärme i sommarstugor eller för att hjälpa till vid dyra elpriser under effekttoppar. Det hade det nog passat bra för. Det är lätt att avfärda nya tekniker med att befintliga är enklare, billigare eller effektivare, men om man räknar in kostnaden för att fucka upp vårt klimat så är det ju inte omöjligt iaf.
Men om det är säkert, hållbart och billigt, och lite teknikutveckling på det, så kanske det kan hitta tillämpningar. Deras bästa kandidat har en teoretisk energidensitet på 927 kJ/kg. Då blir det 43 ton, eller en kub med 3.5 m sidor. Skulle ju i teorin gå att gräva ner på tomten. Sen kanske första tillämpningen är t.ex. underhållsvärme i sommarstugor eller för att hjälpa till vid dyra elpriser under effekttoppar. Det hade det nog passat bra för. Det är lätt att avfärda nya tekniker med att befintliga är enklare, billigare eller effektivare, men om man räknar in kostnaden för att fucka upp vårt klimat så är det ju inte omöjligt iaf.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 348 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 348 inlägg
Egentligen verkar det lovande, det ligger ju i forskningsfas fortfarande så det föreligger en viss utvecklingspotential och så återstår fullskaliga försök
559 kJ/kg ger att 1kg (vi kan anta att 1l rymmer 1kg) av vätskan kan spara 0,16kWh. Det är inte så mycket egentligen.
Man är ju orolig för bränder med energitätheten som Tesla har i sina batterier, vilket (beroende på batteri) ligger i häraden 0,3kwh/kg. Dvs enbart dubbelt så högt. Detta talar för att detta är rimliga siffror i alla fall.
Hur billig blir vätskan? Finns det problem med att vätskan är giftig, lättantändlig eller annat?
Det finns många saker vi inte får veta just nu.
Man är ju orolig för bränder med energitätheten som Tesla har i sina batterier, vilket (beroende på batteri) ligger i häraden 0,3kwh/kg. Dvs enbart dubbelt så högt. Detta talar för att detta är rimliga siffror i alla fall.
Hur billig blir vätskan? Finns det problem med att vätskan är giftig, lättantändlig eller annat?
Det finns många saker vi inte får veta just nu.
Här är en annan artikel där de tittat lite på det https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/aenm.201703401. Utifrån mina halv-ok kemikunskaper så verkar det inte vara en särskilt svår eller dyr syntes. Vätskan är en reducerad kolhydrat så den kommer definitivt brinna bra, men den är inte flyktig och det finns inget som pekar på att den skulle vara "ovanligt" brandfarlig. Viskositeten är ungefär som matolja. Skulle inte förvåna mig om den är giftig dock.
Vid jämförelse med lagring av varmt vatten antar jag att man då borde räkna på yttre volymen ink. isolering på lagringstanken på motsvarande vattentank. Dvs med denna energilagring kan man använda en tank som tar samma plats i huset, men rymmer mer vätska.T tompaah7503 skrev:
Borde minska differansen något i vilket fall?
Snokat runt lite. Säg att detta hade blivit jättestort och tillverkats i stor skala. Syntesen och råmaterialet är relativt likt vad som används för cyclopentene, vilket är en industrikemikalie som används för bl.a. plasttillverkning. Det kostar ~6400 kr/ton. Det ger ~250 000 kr för 43 ton. Lite bidrag och skattelättnader på det så är det inte helt orealistiskt. Man behöver ju inte få all uppvärmning med detta heller, det kan också vara ett komplement. Själva installationen verkar väldigt enkel.
Men stopp och belägg.
Vem har talat om att lagra en hel villas årsförbrukning i denna vätska?
Artikeln på byggahus.se säger inte det, artikeln på Sveriges radio säger inte det och radioinslaget nämner inte det heller.
Att man säger att den klarar av att behålla den lagrade energin i 18 år är inte samma sak som att man ska applicera tekniken på 1-18 års lagring. Det är något missförstånd i tråden som bara går på rundgång just nu.
Vem har talat om att lagra en hel villas årsförbrukning i denna vätska?
Artikeln på byggahus.se säger inte det, artikeln på Sveriges radio säger inte det och radioinslaget nämner inte det heller.
Att man säger att den klarar av att behålla den lagrade energin i 18 år är inte samma sak som att man ska applicera tekniken på 1-18 års lagring. Det är något missförstånd i tråden som bara går på rundgång just nu.
Fast, den uppenbara tillämpningen är ju att samla in energi när det är varmt utomhus, och förbruka den när det är kallt ute. Och i så fall blir det ju ungefär ett års energiförbrukning man vill samla in.
Det kanske kan användas för att få bättre verkningsgrad i värmeväxlaren än om man använder en ackumulatortank med vatten eftersom man kan hålla låg temp på mediet men ändå få ut en hög temperatur när det behövs (bättre än carnotcykeln). Men det är ett annat användningsområde än vad jag uppfattade nyheten här handlade om. Har dock inte läst artikeln i NyTeknik eller lyssnat på programmet.
Andra tillfällen det är varmt för att senare vara kallt är ex.vis. vår- och höstdygn. Där behöver man bara lagra värmen från dag till natt. Eller soliga dagar till mulnare dagar.H hempularen skrev:
Nej, jag ser inte den uppenbara tillämpningen som en årslagring. Var det alltid ett absolut krav att allt måste fungera 100% av tiden till tillämpningen så vore inte mycket produktionssatt. Värmepumpar behöver elpatron när kylan smäller på. Vedpannor är dåliga på sommaren. O.s.v.
Kan denna nya teknik på ett kostnadseffektivt sätt reducera delar av ens energibehov så har den en marknad.
Det är inte det att exakt hela behovet måste täckas (tvärtom har jag flera gånger skrivit att det kan vara ett komplement), men i dina use cases så konkurrerar metoden direkt med solfångare och ackumulatortank. Oklart vad konkurrensfördelen skulle vara då, men det kanske finns någon..