Joel Mellin Joel Mellin skrev:
Han anlitas av byggföretaget [länk]
Han är pensionerad sedan ett antal år men fortsätter jobba. Vi betalar inte något extra för hans tjänst, det ingår i priset för huset.
De arkitekter som är kopplade till husföretag jobbar för att i slutändan få hus sålda. Husen ska utformas för att passa in i deras produktion/tillverkning, som i många fall inte är direkt flexibel. Till följd av det blir lösningarna inte optimala för köparen. Jag anser att husföretag ofta skönmålar situationen för sökanden och ”garanterar” att inga problem ska uppstå (bl a i bygglovsskedet). Lite fult tycker jag.

Tyvärr lite sent att ge TS rådet att anlita en ”egen” arkitekt, men andra som läser detta kan ju ha det i åtanke.
 
Redigerat:
  • Gilla
StereoT och 3 till
  • Laddar…
Joel Mellin Joel Mellin skrev:
Ett timmerhus håller värme mycket bättre än ett vanligt hus. Arkitekten sa att han ska göra en energiberäkning nu i veckorna (han känner en annan som ska göra det).

Värmesystem blir troligen vatten/luft med FTX-system och golvvärme. Ev. solpaneler.
Ett timmerhus blir trögare, men det har även bättre ledningsförmåga än ett isolerat hus. Tänk ex köldbryggor i knutar på ett vanligt hus med reglar.

Har själv ett hus i IsoTimber med KLT som stomme och det var inte helt enkelt att övertyga kommunen om att det hade tillräckligt bra isolerings förmåga så energiberäkning gick att få igenom. Nu var detta 4år sedan och kraven på hur mycket energi som får gå åt har sänkts ytterligare.
 
Åsa Lund Åsa Lund skrev:
Ska ni klä huset med rödfärgsmålad panel och ha vita knutar?
Inte klä huset, timmerstockarna ska synas.
 
M MetteKson skrev:
De arkitekter som är kopplade till husföretag jobbar för att i slutändan få hus sålda. Husen ska utformas för att passa in i deras produktion/tillverkning, som i många fall inte är direkt flexibel. Till följd av det blir lösningarna inte optimala för köparen. Jag anser att husföretag ofta skönmålar situationen för sökanden och ”garanterar” att inga problem ska uppstå (bl a i bygglovsskedet). Lite fult tycker jag.

Tyvärr lite sent att ge TS rådet att anlita en ”egen” arkitekt, men andra som läser detta kan ju ha det i åtanke.
Timmerhus kan lätt anpassas exakt hur man vill ha dem. Det är vi själva som ritat upp 80% av allt faktiskt. Arkitekten har sedan bara jobbat vidare med det och förbättrat genom att komma med förslag. Så tror inte det är någon fara så i vårt fall. Några garantier förr byggnation har de aldrig gett. Dock sa byggföretaget att de aldrig varit med om att så många grannar klagat på detta sätt.

Om det inte går igenom förlorar byggföretaget mycket på det eftersom de då inte kan få betalt för varken hus eller arkitekt (arkitekten betalar vi ändå inget extra för, det står byggföretaget för). Så deras motivation borde vara att få igenom så mycket som möjligt för att få bygga och få pengar.
 
Redigerat:
Åsa Lund
I Lund klagar alla om allt. Dessa belästa pensionärer med massor av tid att läsa allt möjligt :rofl:
 
  • Gilla
FreQa
  • Laddar…
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Hur stor är själva byggnadens BYA borträknat altan och entretak ? Och hur stort tillåter DP? Jag tänker att ni sitter säkert
Vad tror du om det jag skrev med BYA = 87,3 m2 utan altan och entrétak och DP = 101,2 m2?
 
Som jag trodde, det är ju ingen vanlig avvikelse med BOA och byggnaden i sig så det är en väldigt liten avvikelse, än om flera. Samt att den ena fastigheten är inom familjen så jag tror det blir raka spåret till beviljat bygglov.
 
  • Gilla
Joel Mellin
  • Laddar…
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Som jag trodde, det är ju ingen vanlig avvikelse med BOA och byggnaden i sig så det är en väldigt liten avvikelse, än om flera. Samt att den ena fastigheten är inom familjen så jag tror det blir raka spåret till beviljat bygglov.
Ok, hänger inte helt med på meningen "ingen vanlig avvikelse med BOA och byggnaden i sig"? Kanske för trött för att förstå vad du skriver...Men förstår så mycket som att du tycker att det är en liten avvikelse.
 
Oftast försöker folk bygga större hus (BOA) och glida på byggrätten. Ni har ju altan och entretak som överskriver, inte själva bodelen.
 
  • Gilla
Joel Mellin
  • Laddar…
Joel Mellin Joel Mellin skrev:
Ja, vi ska endast försöka bemöta så sakligt det går med paragrafer och liknande. Men hur är det om kommunen nu säger ja och sedan länsrätten säger nej, blir det automatiskt så att vi då behöver göra om hela ansökan? Eller kan länsstyrelsen säga att "vi kan godkänna detta om ni ändrar det här och det här"? Alltså kan det vara en dialog, eller säger de nej på en gång utan att vi får chans till att ändra?

Grannarna har varit inne på tomten och mätt ja, men de hade frågat om det innan. Men en av grannarna har "hotat" en annan granne med att han kommer göra sitt hus högre så att den grannen förlorar sin utsikt om vi får bygglov. På den nivån är det...

Ja det finns flera hus i området som är ganska stora, och det finns tomter på mindre än 500 kvm samtidigt som det finns tomter som är nästan 3000 kvm. Så stor variation. Husen är från allt mellan 1800-tal till 1980-tal, så även där stor variation.

Vi kommer kunna minska på byggnadsarean med ytterligare 4 kvm till 106 kvm om det så behövs. Avvikelsen från närhet till fastighetsgräns är dock svår att göra något med. 4 m istället för 4,5 för ena långsidan.
Det finns säkert några här som kan svara bättre, men jag tror att om domstolarna ger avslag så följer en motivering (t.ex. för nära tomtgräns), men inget förslag till ändring. Det får man räkna ut själv.
 
K Knight skrev:
Detaljplanen tillåter byggnader på 7.6m i höjd. Detta är något ni ska ha med i beräkningen. Det är ett bra argument att ta med när du pratar med personen som är emot bygget.

De skulle få panik av en 7.6m hög mur därför har ni valt denna lösning. Då kanske de accepterar ert nuvarande hus som en kompromiss
Javisst! Erbjud er att bygga ett hus med mindre byggarea, men för att få tillräcklig boarea blir det då två våningar istället!
 
U UffeH skrev:
Javisst! Erbjud er att bygga ett hus med mindre byggarea, men för att få tillräcklig boarea blir det då två våningar istället!
Ja det är nästan man funderar på det. Problemet är bara att vi behöver det mesta på ett plan eftersom min mamma har ett handikapp och kanske i framtiden inte kan gå i trappor. Därför har vi tänkt allt viktigt på första plan och sedan endast ett loft som då inte blir så högt.

Grannarna verkar dessutom tro att de kan stoppa bygget genom att hävda sin utsikt m.m. Så även om vi bygger inom detaljplanen så överklagar de ändå eftersom de inte känner till vad domstolarna tittar mest på.
 
  • Gilla
UffeH
  • Laddar…
Idag kom beslutet från kommunen:

Beslut om bygglov

Ärende: Bygglov för nybyggnad av enbostadshus, installation av eldstad samt rivning av garage.

Beslut
Ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus, installation av eldstad samt rivning av garage beviljas.
Bestämmelser som stöder beslutet: 2 kap 6 § plan- och bygglagen (2010:900), 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900), 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900), 9 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) och 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2014:900), 9 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) och 9 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900).

Avgiften för ditt bygglov 23 225 kr – taxan är beslutad av kommunfullmäktige.

Tidsfristen för handläggning av ansökan började löpa 2022-01-05 och beslut fattades 2022-01-20. Det innebär att handläggning skett inom lagstadgad period. Du kommer att få en faktura i ett separat brev.

Redogörelse för ärendet
Beslutet gäller ansökan om nybyggnad av enbostadshus 110,94 m² BTA (bruttoarea), installation av eldstad samt rivning av garage.

Den aktuella fastigheten är en del av ett område som är utvärderat som kulturhistoriskt värdefullt och som ingår i kommunens program för kulturminnesvård, antagen av kommunfullmäktige 1989-09-28. Gränna, Uppgränna (F 78) utgör riksintresse för kulturmiljövården.


Planförutsättningar
Fastigheten ingår i område med gällande detaljplan, antagen 1952-12-15.

Dokumentet är elektroniskt signerat 2 (5) Det aktuella förslaget strider mot gällande detaljplan genom att den nya byggnaden överstiger högsta tillåtna byggnadsarea med 9,8 m², d.v.s. en exploateringsgrad av 18,28 % mot tillåtna 16,67 % av tomtytan. Byggnaden är dessutom belägen mindre än 4,5 meter från fastighetsgräns.

Kontrollansvarig
En kontrollansvarig med behörighetsnivå ”N” behöver genomföra åtgärden. Stadsbyggnadsnämnden har godkänt byggherrens förslag till kontrollansvarig.


Skäl till beslut
Fastigheten får bebyggas med maximalt 101,15 m2. Enligt aktuellt förslag kommer fastigheten att överskrida byggrätten då byggnadens BTA blir 110,94 m2. Det är 9,80 m2 mer än detaljplanen tillåter. Åtgärden avviker från detaljplanen då åtgärden är placerad mindre än 4,5 m (3,2 m) från tomtgräns.

Stadsbyggnadskontorets bedömning är att den sammanlagda avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte vilket innebär att avvikelsen inte är ett hinder för att bevilja bygglov (9 kap 31 b § plan- och bygglagen (2014:900).

Byggnaden har en lämplig utformning då den med sin volym och arkitektur varsamt knyter an till omgivande bebyggelse på platsen samtidigt som den är anpassad efter terrängen. I den närmsta omgivningen finns en blandad villabebyggelse som främst kännetecknas av ljusa eller röda kulörer, sadeltak belagda med röda takpannor och symmetrisk fönstersättning.

Byggnaden ska uppföras med liggande träpanel, målad i rött, och ett sadeltak belagt med röda takpannor. Val av material har skett med hänsyn till befintlig byggnad på platsen och intilliggande bostadshus på fastigheten Mällby 13:31, vilket väl passar in i omgivande bebyggelse. (8 kap 1 § plan- och bygglagen (2010:900)). Åtgärden konstateras kunna utföras försiktigt, utan att förvanska områdets karaktär (8 kap 13 § plan- och bygglagen (2010:900)).

Byggnaden tar hänsyn till kulturvärdena på platsen och bidrar till en god helhet. (2 kap 6 § plan- och bygglagen (2014:477))

Eftersom fastigheten är placerad i en tätbebyggd kvartersstruktur bedöms åtgärden inte utgöra en betydande olägenhet vad gäller insyn eller skuggning för grannhusen (2 kap 9 § plan- och bygglagen (2010:900))

Bostadshuset uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (8 kap 1 § plan- och bygglagen (2010:900)).

Byggnaden som ska rivas omfattas inte av något rivningsförbud i detaljplanen. (9 kap 34 § plan- och bygglagen (2010:900))
 
  • Gilla
eemeliie och 7 till
  • Laddar…
Booom! Grattis! Mycket välskrivet av kommunen. Det ringar ju in det mesta gnällspikarna klagar på så nu blir det 3 spännande veckors väntan.
 
  • Gilla
Workingclasshero och 1 till
  • Laddar…
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Booom! Grattis! Mycket välskrivet av kommunen. Det ringar ju in det mesta gnällspikarna klagar på så nu blir det 3 spännande veckors väntan.
Tack! Ja, nu får man vänta som sagt...men det var ju inget negativt kommunen tog upp annat än avvikelserna från detaljplanen som redan var givna, men med bedömningen att de tillsammans var små.

Är giltighetstiden två år efter att sista instans prövat ärendet om det blir överklagat?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.