Husägare
· Småländska höglandet
· 3 986 inlägg
Nu bortser jag från påståendena om kommunal korruption (du har chans att rösta bort de korrupta 2026, alternativt engagera dig politiskt själv), och går direkt på kärnfrågan: fiskerätten.
Det här med fiskerätt är som regel binärt, för att citera en partiledare "det är som att vara gravid, antingen är du det, eller är du det inte." Finns någon gammal lantmäteriförrättning där det står i protokollet att "gårdarna/fastigheterna i Xby har rätt till fiske i Ysjön" gäller det, oavsett vilka fastigheter som har strand. Har er by ingen strand kan det dock vara lite mer meck att hitta en båtplats.
Det här med fiskerätt är som regel binärt, för att citera en partiledare "det är som att vara gravid, antingen är du det, eller är du det inte." Finns någon gammal lantmäteriförrättning där det står i protokollet att "gårdarna/fastigheterna i Xby har rätt till fiske i Ysjön" gäller det, oavsett vilka fastigheter som har strand. Har er by ingen strand kan det dock vara lite mer meck att hitta en båtplats.
Jag har röstat men fick inte igenom min vilja då jag inte ingick i majoriteten, jag tackar för svaret. Ha en fortsatt trevlig helg.
Du får läsa vad som skrivits i gamla dokument, men detta med fiske är knepigt. Många har idag svårt att läsa "gammalsvenska", både skrivsätt och ord. Är det t.ex. laga skifte brukar man kunna hitta lantmätarens dokument och även det renskrivna från lantmäterikontoret
Men du har ingen lätt uppgift att reda ut vad som gäller, tror inte de gamla dokumenten ger dig ett användbart svar.
Men du har ingen lätt uppgift att reda ut vad som gäller, tror inte de gamla dokumenten ger dig ett användbart svar.
Runt vår sjö, gjordes en fiskerättsutredning av LM på 1990-talet, eftersom vissa av fiskerättsinnehavarna i sjön var intresserade av att skapa ett fiskevårdsområde för att kunna sälja fiskekort till turister.
Här gjordes Laga skiftet 1828, och det är intressant läsning att gå igenom utredningen.
Efter att modernare regler kommit till, och nya tolkningar ska göras för hur fiskerätt ska hanteras, så är det idag betydligt färre fastigheter som enligt utredningen har fiskerätt, än vad ägare till avstyckade mindre fastigheter (fritidsfastigheter) från stamfastigheterna har trott.
I just vårt fall, så har vissa fastigheter, lantbruksfastigheter (typkod120) med egen strand i sjön, enskilt vatten med fiskerätt utanför sin(a) strandlinjer, medan den närliggande byns lantbruksfastigheter har samfällt vatten i en annan del sjön som gränsar till en gammal byallmänning.
I inget fall har avstyckningar till fritidshusfastigheter från stamfastigheterna fått "ärva" någon del av samfälld mark för båtplats eller någon fiskerätt.
Några få "småbruk" som i modern tid bytt från typkod 120 har däremot kvar fiskerätt i byns samfällda vatten.
Fritidsfastigheternas ägare var väldigt säkra på att de hade "ärvt" fiskerätt från sina respektive stamfastigheter, men så var alltså inte fallet just här.
Numera, sedan bra många år tillbaka, så anser man (LM) att fiskevård inte kan skötas om fiskerätten blir alltför uppdelad till många fritidsfastigheter.
Därför så godkänns normalt inte försök att skriva in servitutsrätt till tillgång till fiske vare sig som officialservitut eller som avtalsservitut.
TS, det enda riktiga sättet att få fram om din fastighet har fiskerätt, och eventuell rätt till någon båtplats eller tillgång till strand är genom en utredning via LM.
Egna försök att hitta alla relevanta dokument, och att dessutom tolka dessa, kan vara väldigt tidskrävande och svåra, eftersom man behöver få fram alla dokument från alla inblandade fastigheter från Laga skiftet fram till idag.
En detaljplan som tillåtit exploatering i sjönära läge, har antagligen släckt ut en hel del gamla rättigheter.
Här gjordes Laga skiftet 1828, och det är intressant läsning att gå igenom utredningen.
Efter att modernare regler kommit till, och nya tolkningar ska göras för hur fiskerätt ska hanteras, så är det idag betydligt färre fastigheter som enligt utredningen har fiskerätt, än vad ägare till avstyckade mindre fastigheter (fritidsfastigheter) från stamfastigheterna har trott.
I just vårt fall, så har vissa fastigheter, lantbruksfastigheter (typkod120) med egen strand i sjön, enskilt vatten med fiskerätt utanför sin(a) strandlinjer, medan den närliggande byns lantbruksfastigheter har samfällt vatten i en annan del sjön som gränsar till en gammal byallmänning.
I inget fall har avstyckningar till fritidshusfastigheter från stamfastigheterna fått "ärva" någon del av samfälld mark för båtplats eller någon fiskerätt.
Några få "småbruk" som i modern tid bytt från typkod 120 har däremot kvar fiskerätt i byns samfällda vatten.
Fritidsfastigheternas ägare var väldigt säkra på att de hade "ärvt" fiskerätt från sina respektive stamfastigheter, men så var alltså inte fallet just här.
Numera, sedan bra många år tillbaka, så anser man (LM) att fiskevård inte kan skötas om fiskerätten blir alltför uppdelad till många fritidsfastigheter.
Därför så godkänns normalt inte försök att skriva in servitutsrätt till tillgång till fiske vare sig som officialservitut eller som avtalsservitut.
TS, det enda riktiga sättet att få fram om din fastighet har fiskerätt, och eventuell rätt till någon båtplats eller tillgång till strand är genom en utredning via LM.
Egna försök att hitta alla relevanta dokument, och att dessutom tolka dessa, kan vara väldigt tidskrävande och svåra, eftersom man behöver få fram alla dokument från alla inblandade fastigheter från Laga skiftet fram till idag.
En detaljplan som tillåtit exploatering i sjönära läge, har antagligen släckt ut en hel del gamla rättigheter.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 632 inlägg
Jag säger inte att det är lätt, men nej, TS måste inte heller utreda alla fastigheters rättigheter. Hon måste utreda sin egen fastighets historia, inklusive de rättigheter som övertagits från andra fastigheter. Det är svårt nog, men en rättighet kan inte försvinna från en fastighet genom beslut avseende en annan fastighet.S skogaliten skrev:
Jag har då förvisso en rätt bred definition av vad som gäller beslut om den egna fastigheten, där det knepigast skulle kunna vara just ändringar eller upphävande av samfälligheter. Ett sådant beslut är dock inget som kan ske i tysthet, och nedläggandet av en fiske- (m.m.) samfällighet är nog närmast omöjlig så länge sjön och fisk finns kvar. Då är det troligare att TS fastighet aldrig egentligen haft några faktiska andelar i sjön, men om så är fallet lär ju vara relativt lättupptäckt.
Nej. En plan enligt PBL kan inte utsläcka rättigheter enligt jordabalken.S skogaliten skrev:
Om en del av sjön (tomter i strandnära läge) exploaterats för bebyggelse, så måste kommunen ha gjort en utredning, och agerat runt eventuella samfälligheter som berört hela, eller del av sjön.
Vilket skulle kunna vara att kontakta samtliga delägare till samfälligheten, och få till en ändring av denna eller se till att den upphör.
Det vore långt ifrån den första gången som samfälligheter måste "dödas" eller justeras, när en kommun ska exploatera mark, och "för det allmännas bästa", eller av naturvårdsskäl behöver göra en åtgärd..
Det är alltså alltför starkt att säga att sådant inte sker.
Ett väldigt sannolikt tillfälle där en ändring av en samfällighet skulle kunna ske, är just vid införandet av en detaljplan.
Om någon form av ändring gjorts i samband med detaljplanering av ett område, så finns det beskrivet materialet runt detaljplanen, man måste även titta på bilagor.
En sak som alltid görs vid detaljplanering är en utredning av vilka fastigheter som berörs av detaljplanen, även vilka grannfastigheter som finns runt detaljplanens område brukar ingå i en särskild del. Den utredning är ofta utformad som en bilaga.
Det är väldigt möjligt att TS fastighet aldrig haft någon dokumenterad fiskerätt, men att det utav hävd varit så att den tidigare ägaren haft ett muntligt löfte från en ägare av enskilt vatten i sjön att fritidsfiska småskaligt.
Ingen enskild delägare i en fiskesamfällighet kan dela ut fiskerätt (ta med sig gäster i båten när man fiskar själv kan man göra - det är en annan sak) på samfällighetens vatten, utan ska någon få lov (obs, inte rättighet) att fiska på samfällighetens vatten, så behöver delägarna vara ense om det.
Fiskerätt är knepigt, och ger upphov till många konflikter.
Medlem
· Västernorrland
· 2 114 inlägg
Fast vi vet inte ens om det är ett detaljplanerat område. Det som framgår av TS är att det sålts tomter där ägarna hävdar sig ha strandrättigheter, vilket TS anser inte stämmer. Det är i grunden fastighetsägaren som ansvarar för att ha kollen på om de har dispositionsrätt för den marken som de använder.
Medlem
· Västernorrland
· 2 114 inlägg
Och samfällighetens historia. Förutom att veta vilka andelar man har i samfälligheten så behöver man också veta vad samfälligheten omfattar och det kan ha förändrats över tid. Dessutom kan det behöva göras tolkningar av det som står i besluten hur det ska överföras till dagens fastighetsrättsliga termer genom år av förändringar i regler, språkbruk och terminologi.
Medlem
· Västernorrland
· 2 114 inlägg
Jag förstod dig som att du menade att det var en samfällighet (i vilken du har en mycket liten andel) som blir utsatt för intrång av grannarna? Om någon ska driva den tvisten så är det samfälligheten som är part, inte de enskilda delägarna.K Kattmatare skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 632 inlägg
Nja, TS invändning är väl egentligen att fastigheterna inte fullt ut var kommunens och därmed inte dennas att sälja:R Räknenisse skrev:
K Kattmatare skrev:
Jag ber om ursäkt för att jag inte har svarat i tråden. Jag må vara trögtänkt, det är just därför jag vänder mig till er som begriper hur jag ska göra.Jonatan79 skrev:
Det har skett en delning.....
Jag har nu hittat fastigheten med början från 1835 där det skrevs om 9 fastigheters (varav 1 är stamfastigheterna) ut - inägor och sjömaderna - de sistnämnda står som separat areal.
Alla fastighetsägarna redogör för sina ägor det står klart och tydligt:
Härmed intygar jag XX att jag är rättmätig ägare till ägorna X (belägenhet med arealerna skrivna)
Samt antal alnar som var och en ska stängsla mot nästa grannes ägor osv förutom de samfällda vägarna så att de som inte angränsar till sjön ska kunna ta sig dit.
Därefter har det givetvis gjorts avstyckningar men jag ska ”bara” ha reda på våra stamfastigheters ursprungliga andel i sjön.
Ingenting är sig likt och de ursprungliga fastigheterna då det har byggts järnväg och allmänna vägar på ytan
så jag får försöka få tag i detaljplanen över området.
Eftersom sjön har sänkts vilket lett till landvinning och därefter tilldelats fastigheterna - så utökas landytan ytterligare?
Jag må vara trög men jag ska kunna peka med hela handen på dokumentet om jag i samråd med fastighetsjurist kommer fram till något vettigt.
Det lär dröja ett tag innan denna saken är utredd men vill någon av er att jag ska återkomma med svar
på min egen fråga så gör jag gärna det.
Ha det gott och återigen tack för er input och support.
Jag tackar för all input och support.
Om det är en aldrig så liten andel så ska fastigheten ska sina rättigheter kvar.R Räknenisse skrev:
Det sista jag vill är att vara otrevlig och ber om ursäkt ifall du uppfattade mitt svar som otrevligt.
Ni har rätt bägge 2.
Laga skifte....
Avskild mark 26 st
avstyckning från samf. del av XX.
Detta sker tidigt 1930-tal men eftersom vår fastighet har köpt andelar från ursprungsfastigheternas andelar så kan de inte sälja 1/2 % av något som de inte äger?
Rätta mig om jag har fel
Tro mig, jag gör mitt bästa.R Räknenisse skrev: