Det är ingen tid involverad alls.
Hur beräknar man då skillnad i värmeförlust över tid mellan olika isoleringsmaterial?
Jag ska tilläggsisolera invändigt och försöker ta reda på om det lönar sig att betala mer för pir-skiva med lambda på 0,022 istället för t.ex. mineralull med lambda på runt 0,037.
Jag ska tilläggsisolera invändigt och försöker ta reda på om det lönar sig att betala mer för pir-skiva med lambda på 0,022 istället för t.ex. mineralull med lambda på runt 0,037.
Jag förstår att det krävs mindre tjocklek av pir för att få samma isoleringsvärde som mineralull men min fråga är hur mycket mer energi som förloras om man har samma tjocklek (i mitt fall 10cm) i mineralull jämfört med pir.
Jag ska tilläggsisolera 10cm invändigt och vill veta efter hur lång tid man har tjänat in kostnaden för pir-skivor jämfört med mineralull. Pir-skivorna kostar ju ca tre, fyra gånger så mycket.
Jag ska tilläggsisolera 10cm invändigt och vill veta efter hur lång tid man har tjänat in kostnaden för pir-skivor jämfört med mineralull. Pir-skivorna kostar ju ca tre, fyra gånger så mycket.
Stenull brinner inte. Det kan ju också kännas tryggt.
Har du lambda för båda isoleringsmaterialen kan du med procenträkning få ut en skillnad. Vill du ha ett antal kWh över året eller månaden så behövs lite mer beräkningar. Du måste ha fram hela väggens U-värde och area.
Tidsaspekten du är ute efter är samma som att gå från 50W/m2 för varje grad tempskillnad inne och ute som visar sig momentant på elmätaren, tex 1,5kW till att över månaden summera alla timmars temperaturdiff och jämföra med elräkningens 1000kWh
Har du lambda för båda isoleringsmaterialen kan du med procenträkning få ut en skillnad. Vill du ha ett antal kWh över året eller månaden så behövs lite mer beräkningar. Du måste ha fram hela väggens U-värde och area.
Tidsaspekten du är ute efter är samma som att gå från 50W/m2 för varje grad tempskillnad inne och ute som visar sig momentant på elmätaren, tex 1,5kW till att över månaden summera alla timmars temperaturdiff och jämföra med elräkningens 1000kWh
Såklart finns det andra aspekter än själva energiförlusten att ta hänsyn till.
Väggen är en timmervägg, ca 15 cm tjock med eventuellt ett par centimeter mineralull utanpå, följt av en asfaboard och därefter panel.
Efter ihärdigt googlande har jag hittat ett informationshäfte från en kurs i byggfysik från KTH. Där definerar de lambda (värmekonduktivitet) som: den värmemängd som per sekund passerar genom en kvadratmeter av ett material som är en meter tjockt då temperaturdifferensen är en grad.
Detta skulle i så fall innebära att en kvm och en meter tjock mineralull skulle läcka 0,037x1x60x60x24 = 3196,8 w per dygn.
Motsvarande mängd pir: 0,022x1x60x60x24 = 1900,8 watt per dygn.
Det blir ju en skillnad på 1298w per dygn.
I så fall skulle skillnaden vara 473 770 watt eller drygt 473 Kw per år. Allt med endast en grads skillnad. I så fall skulle man tjäna in den extra kostnaden för pir-skivorna på bara några månader.
Jag förstår ju att det är teoretiska värden och att det finns andra aspekter i väggens konstruktion som också spelar in men spontant känns det inte rimligt med en sådan skillnad.
Väggen är en timmervägg, ca 15 cm tjock med eventuellt ett par centimeter mineralull utanpå, följt av en asfaboard och därefter panel.
Efter ihärdigt googlande har jag hittat ett informationshäfte från en kurs i byggfysik från KTH. Där definerar de lambda (värmekonduktivitet) som: den värmemängd som per sekund passerar genom en kvadratmeter av ett material som är en meter tjockt då temperaturdifferensen är en grad.
Detta skulle i så fall innebära att en kvm och en meter tjock mineralull skulle läcka 0,037x1x60x60x24 = 3196,8 w per dygn.
Motsvarande mängd pir: 0,022x1x60x60x24 = 1900,8 watt per dygn.
Det blir ju en skillnad på 1298w per dygn.
I så fall skulle skillnaden vara 473 770 watt eller drygt 473 Kw per år. Allt med endast en grads skillnad. I så fall skulle man tjäna in den extra kostnaden för pir-skivorna på bara några månader.
Jag förstår ju att det är teoretiska värden och att det finns andra aspekter i väggens konstruktion som också spelar in men spontant känns det inte rimligt med en sådan skillnad.
Jag har läst motsvarande kurs på ett konkurrerande lärosäte, men det var ett bra tag sedan. Jag minns inte riktigt hur man räknar, men tycker inte det verkar rimligt hur du för in tiden. Hade resultatet varit så fantastiskt borde vi ha läst om det i tidningar mer. Jag provar att räkna enligt nedan och tycker det blir ganska rimliga siffror (det kommer säkert någon strax och slaktar både mina siffror och mitt resonemang totalt).
Här hittade jag en liten räknare för U-värde: https://www.dimensionera.se/energi/u-varde.php
Med din vägg och 100mm mineralull blir det ett U-värde på ca 0,24 W/m2 , K
Byter vi Lambda på isloeringen till 0,022 så blir U-värdet 0,17.
Om vi räknar på innervägg en våning i ett normalstort hus så är 100m2 en rimlig siffra.
Så väggarna läcker effekten 24 eller 17W per Kelvin temperaturdiff.
Ibland uttrycks uppvärmingssäsongens längd i graddagar. ca 3000 är ett rimligt värde. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.166643!/RMK_26 Graddagsstatistik för Sverige..pdf
3000 graddagar blir ca 72 000 gradtimmar. Diffen 7 W i effekt över 72 000 gradtimmar borde då bli 500 kWh per år. Har du uppvärmning med värmepump betalar du för ca 25% av dessa (3 gratis per köpt kWh). räknar vi 2,5kr/kWh så är det frågan om kanske 300kr/år. Energi kan bli dyrt, uppvärmningssäsongen kanske är längre. Säg 1000kr/år. En prisskillnad på 30kSEK på 100m2 isolering börjar väl då bli neutral.
Jag hade valt stenull för att det är trevligt och välbekant att jobba med, och eldfast.
Här hittade jag en liten räknare för U-värde: https://www.dimensionera.se/energi/u-varde.php
Med din vägg och 100mm mineralull blir det ett U-värde på ca 0,24 W/m2 , K
Byter vi Lambda på isloeringen till 0,022 så blir U-värdet 0,17.
Om vi räknar på innervägg en våning i ett normalstort hus så är 100m2 en rimlig siffra.
Så väggarna läcker effekten 24 eller 17W per Kelvin temperaturdiff.
Ibland uttrycks uppvärmingssäsongens längd i graddagar. ca 3000 är ett rimligt värde. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.166643!/RMK_26 Graddagsstatistik för Sverige..pdf
3000 graddagar blir ca 72 000 gradtimmar. Diffen 7 W i effekt över 72 000 gradtimmar borde då bli 500 kWh per år. Har du uppvärmning med värmepump betalar du för ca 25% av dessa (3 gratis per köpt kWh). räknar vi 2,5kr/kWh så är det frågan om kanske 300kr/år. Energi kan bli dyrt, uppvärmningssäsongen kanske är längre. Säg 1000kr/år. En prisskillnad på 30kSEK på 100m2 isolering börjar väl då bli neutral.
Jag hade valt stenull för att det är trevligt och välbekant att jobba med, och eldfast.
Effekt i watt, W eller kW är inte samma som energi, Joule, kWh
Ja, det låter
Det som dock inte är inräknat i den är att om man isolerar med stenull behöver man ju reglar med sämre isoleringsförmåga emellan och det kommer att bildas fler köldbryggor. Går ju såklart att komma runt köldbryggorna genom att sätta två tunnare lager som överlappar varandra.
Pirskivor är spontade och kan ju limmas upp och "klämmas" fast mellan tidigare vägg och gipsskivor med en mer heltäckande isolering över väggen.
Brandsäkerheten har jag inga argument mot.
Din beräkning känns mer rimlig och framförallt mer relevant i praktiken.Karrock skrev:Jag har läst motsvarande kurs på ett konkurrerande lärosäte, men det var ett bra tag sedan. Jag minns inte riktigt hur man räknar, men tycker inte det verkar rimligt hur du för in tiden. Hade resultatet varit så fantastiskt borde vi ha läst om det i tidningar mer. Jag provar att räkna enligt nedan och tycker det blir ganska rimliga siffror (det kommer säkert någon strax och slaktar både mina siffror och mitt resonemang totalt).
Här hittade jag en liten räknare för U-värde: [länk]
Med din vägg och 100mm mineralull blir det ett U-värde på ca 0,24 W/m2 , K
Byter vi Lambda på isloeringen till 0,022 så blir U-värdet 0,17.
Om vi räknar på innervägg en våning i ett normalstort hus så är 100m2 en rimlig siffra.
Så väggarna läcker effekten 24 eller 17W per Kelvin temperaturdiff.
Ibland uttrycks uppvärmingssäsongens längd i graddagar. ca 3000 är ett rimligt värde. [länk] Graddagsstatistik för Sverige..pdf
3000 graddagar blir ca 72 000 gradtimmar. Diffen 7 W i effekt över 72 000 gradtimmar borde då bli 500 kWh per år. Har du uppvärmning med värmepump betalar du för ca 25% av dessa (3 gratis per köpt kWh). räknar vi 2,5kr/kWh så är det frågan om kanske 300kr/år. Energi kan bli dyrt, uppvärmningssäsongen kanske är längre. Säg 1000kr/år. En prisskillnad på 30kSEK på 100m2 isolering börjar väl då bli neutral.
Jag hade valt stenull för att det är trevligt och välbekant att jobba med, och eldfast.
Det som dock inte är inräknat i den är att om man isolerar med stenull behöver man ju reglar med sämre isoleringsförmåga emellan och det kommer att bildas fler köldbryggor. Går ju såklart att komma runt köldbryggorna genom att sätta två tunnare lager som överlappar varandra.
Pirskivor är spontade och kan ju limmas upp och "klämmas" fast mellan tidigare vägg och gipsskivor med en mer heltäckande isolering över väggen.
Brandsäkerheten har jag inga argument mot.
Nej, jag har blandat ihop effekt och energi. 1 watt = 1 joule/sekund. Men samtidigt är ju 1 joule = 1 wattsekund. Lambdavärdet, W/(m·K), blir ju då 1 joulesekund per meter Kelvin. Alltså det antal joule (inte antal watt) som läcker ut genom materialet per sekund.Huddingebo skrev:
När jag har isolerat 9 cm så brukar jag i första lagret ha 2 isolerskivor mellan reglerna ( 55,5 x 2 ). Sen det yttre lagret på c 600 ( 55,5 mellan). På så vis blir det lite mindre reglar
Du har fått ett seriöst och praktiskt svar från @Karrock så du har ju beslutsdata tillgängligt. Möjligtvis är U-värdet för mineralullsspåret aningens lågt. Det påverkar inte payoffresonemanget dock.Pbj skrev:
Du kom snett i din beräkning för du räknade fram värmeförlusten i Ws (wattsekunder) per 24 timmar.
Om jag skulle fulräkna på enbart isolerskivorna skulle jag göra så här:
Isolerskiva mineralull:
100 mm tjock, 0.1 m vilket ger en värmeförlust som är 1/0.1 = 10 ggr högre jämfört med en skiva på 1 meter.
Värmeförlust på årsbasis 0.037x1/0.10x24x365 = 3241 Wh, dvs 3.2 kWh per år. Detta är per m2 och per grad K.
Temperaturdiffen kan förenklat räknas som önskad innetemperatur jämfört med årsmedeltemperaturen. Ex Sthlm Arlanda ligger på 6.9 grader. Med 20 grader inomhus så blir diffen 13.1 grader.
Räknat på en föreslagen väggyta på 100 m2 så blir värmeförlusten på årsbasis
0.037x1/0.1x(20-6.9)x100x24x365 = 4246 kWh
Fulräkningen har flera fel i sig;
1) Räknar enbart på isolerskivorna varför värmeförlusten blir för stor. Ingen hänsyn till timmerstomme mm. en faktor 1.3-1.6 för högt.
2) Använder årsmedeltemperatur istf graddagar. En faktor ca 1.6 för högt i detta fall.
Klicka här för att svara
Liknande trådar
-
Svårt att försäkra mot översvämning i framtiden
Artikelkommentarer -
Hur lång tid badrumsrenovering
Badrum -
Snickare på löpande timmar - hur övervakar man arbetstiden
Hantverkare -
Överväger att köpa hus i Hjärup – osäker på framtiden, behöver råd
Köpa & Sälja hus -
Tidigare ägare renoverat badrum själv
Badrum