ja det kanske du inte hade tyckt om EKRK'n saknade biledare, för jag tycker faktiskt att den gamla EKRK'n utan biledare var bra, då fanns det ju en mening med att den inte fick användas i vårtum, numera är det inte mycket skillnad på EKLK och EKRK..Rikard Ågren skrev:Jag har spikat upp ett antal mil kulo de senaste åren. Nej, det är inte roligt längre
jå visst tycker jag att biledaren är onödig... och när den ändå finns där så tycker jag att den skulle kunna ffå användas som enbart skyddsjord i 10A grupper, den är ju ändå på 1mm2 vilket räcker som jord i de fallen.
typ en EKRK2x1.5 till en jordad armatur, men nu får man ju inte göra så utan måste ha både gulgrön och biledare, tårta på tårta...
Den gamla kulon hade ytterhölje av falsad tunn plåt, både förblyat järn och senare lackad förzinkad plåt. Det som trycktes på i gamla föreskrifter var att denna mantel inte skulle användas som skyddsledare. De blymantlade kablarna hade antingen biledare eller fick man som elmont nämnde löda på anslutningar. Troligtvis såg man blymanteln som mekaniskt säkrare mot avbrott jämfört med den mycket lätt knäckta plåtmanteln utan biledare för att säkra kontinuiteten.norrbottenstorpet skrev:
Skälet till att man inte ens ville jorda manteln på kulo för att skydda vid spänningssättning är samma som gör att man inte ska komplettera infällda installationer med SP eller B-rör med jordanslutning av rören. Detta bygger på att man inte har kontroll på övergångsmotstånd i de olika skarvställena lika lite som plåthöljets kontinuitet på gammal kulo. Vid överledning på "fel sida" PE-anslutningen kan lätt värme eller gnistor i dåliga förbindningar skapa brand.