Lång fråga. Kort svar:
Ledningsrätt är ledningsrätt och har inget med vägen att göra överhuvudtaget. Det ger inte kommunen rätt att köra sönder vägen oavsett om den är samfälld eller består av enskilda snuttar. De måste se till att vägen går att använda medan de bygger och de måste återställa den efteråt. Detta är självklarheter.
Ledningsrätt är ledningsrätt och har inget med vägen att göra överhuvudtaget. Det ger inte kommunen rätt att köra sönder vägen oavsett om den är samfälld eller består av enskilda snuttar. De måste se till att vägen går att använda medan de bygger och de måste återställa den efteråt. Detta är självklarheter.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 142 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 142 inlägg
Håller helt med. Sen på det praktiska planet om kommunens upphandlade entreprenör struntar i detta, ja då blir det svårare att göra så mycket. Man får tjata på dem och kommunen under arbetets gång och sen spara lite energi till fighten att få vägen återställd efter schaktningarna.Anna_H skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 720 inlägg
Det finns nog redan gemensamhetsanläggning eller motsvarande enligt äldre ordning. Dock delägarförvaltad. Så läser i alla fall jag TS beskrivningar.harry73 skrev:
Men det är inte helt lätt att veta och delägarkretsen är nog för liten, så en omförrättning kanske behövs ändå.
Det finns en gensamhetsanläggning men den slutar där denna väg tar vid. Dock använder kommunen denna helt fritt utan att fråga utan att tänka steget längre. De har en ledningsrätt och det borde ha gjorts något åt denna väg ut för länge sen. Min mormor försökte i år att få till en samfällighet men det skulle skötas som förr tyckte resterande ägare.
När min mamma och hennes bror ärvde marken och gården var de inte så intresserade av att driva frågan vidare. Med mycket mutter har de skött sin bit. Nu tröttna jag då jag insåg att kommunen gör somnade vill och antagligen för ingen tagit upp frågan. Nu har jag g sat till att detta måste kollas upp för så här kan vi in ni kan man inte ha det. Jag tänker inte eha det så här i framtiden då jag är ända arvtagare när det kommer att till denna mark. Men som jag förstått så här blir det när man låter en kommun hållas och inte har en vettig dialog.
Vägen uppdelad i olika ägare. Varje ägareR Räknenisse skrev:
De pratar inte med varan. Va-ingengören är trevlig han svarar på mina frågor och ber om ursäkt han försöker och tar till sig. Men sen gör entreprenören helt tvärt om. Surar ihop gör allt för att försvåra kan ståmmitt i vägen och ha möte. Kan titta på mig därmjagvsnällt står och väntar och vänder sig om och skiter helt i mig. Vet vart vi bor skulle kunna säga till när de planerat gjuta mm berätta i morgon kommer grus .bara tala om men nej de får oss att framstå som makthavande typer som tror allt är vårt. Och ärligt just nu är vägen de förstör vår. Och jag har satt att det är ändå markägaren som säger till när vägen ej tål tung trafik och det går bra att stänga av vägen då den är privat eller enskild som det heter.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 720 inlägg
Det är inte en förhandlingsfråga lagligt sett. Vill en enda delägare ha föreningsdrift så anmäler man det till Lantmäteriet så skapas en samfällighetsförening.cc80 skrev:
Sen är de inte delägare. Det är en fastighet som äger en bit väg sen är det en annan fastighet som äger en annan. Och sen står det i kartor att vägen är samfälld men det är mellan gårdarna så har det varit sen länge. Men varje gård sköter sin bit och det vet kommunen om. Skrev om det längre ner i mitt svar. Så här är det nog något som är himmla galet för nu 2022 använder kommunen vägen enormt mycket med än på 50-70 talet då det om det finns några dokument skrivna tecknades.
Det här hitta jag
- Så fungerar en samfällighetsförening
En samfällighet kan förvaltas genom bildning av en samfällighetsförening eller genom delägarförvaltning. En samfällighetsförening är en juridisk person som tilldelas ett organisationsnummer vid registreringen hos Lantmäteriet.
Förvaltning av samfälligheter
En samfällighet kan förvaltas på två sätt:
- Av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning), eller
- Direkt av delägarna (delägarförvaltning)
En samfällighetsförening är en juridisk person som har ett organisationsnummer och det är en effektiv form för förvaltning där ägare av deltagande fastigheter har ansvar och inflytande över drift och underhåll. Den främsta anledningen till att bilda en samfällighetsförening är att förenkla beslutsfattningen. Inom föreningen kan en majoritet bland delägarna besluta om förvaltningen.
I vårt fall :
Finns ingen samfällighetsförening, det är inga årsmöten det finns inga protokoll.
Lantmäteriet sa själva när vi hade ny förrättning för en annan väg som finns i byn att det kunde tyckas lämpligt att även denna väg bit var med i gemensamhetsanläggningen men att den idag sköts i privat regi och om detta skulle bli av måste ägarna till vägen kräva en ny förrättning och då måste de vara överens. Vägbiten är idag kanske 2 km lång och den ägs av olika gårdar. En gård äger en bit och sköter den sen kommer en annan gård och äger nästa bit. Man förvaltar sin egen bit. Dock är det bara över min mammas del som kommunen nu åker. Och jag tycker det är konstigt att inte ens kommunen tar upp frågan med att reda ut hur skötseln ska vara på den. Vintertid är det vi själva som plogar våran bit sen plogar nästa gård sin halva och ut till vägen.
Dock står det inskrivet i Lantmäteriets karta att vägbiten genom samhället är samfälld finns andra samfälligheter här och var sandtag mm men jag tänker då till vilken nytta är vägen samfälld när Lantmäteriet själva skriver i senaste mötesprotokollet att vägen sköts i privat regi dvs delägarförvaltad man sköter sin egen bit. Sen har vi tex fått ansöka om servitut av stamfastigheten som är min mamma för att få åka på den och det är inskrivet i papprena. Eller är det att den regleras av servitut. Och det är nog inte alla som har då fastigheter styckets upp i nya och då ska servitut sökas. Min mamma svarar som vanligt att hon vet inte.. suck..
Men någon styrelse som beslutar om andelar hit och dit har aldrig någonsin funnits för denna bit. Övriga vägen den sköts som den ska där är allt inskrivet på papper och årsmöten hålls.
En granne som äger biten innan min mamma säger att kommunen har inte servitut att åka över hans mark/väg och då kan man undra om de flyger över hans och har servitut på min mammas bit . Frustrerade när sånt här gammalt skit inte kan klargöras och kommunen antar att de har rätt till saker de kanske inte alls har
De har en ledningsrätt med vissa förmåner men frågan är vad det står i den rätten och vi pratar papper sen 50-70 talet.
Så jag ska se om vi en gång för alla kan reda ut detta för det måste finns papper på sakerna
Men denna kommun är kända för att köra med muntliga policys och skiter helt i områdesbestämmelser eller hur vidare det är deras mark eller inte eller vem de enligt lag måste meddela vid byggen osv de för först och kanske frågar sen.
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 142 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 142 inlägg
Eftersom vägen anges vara samfälld i kartmaterial och Lantmäteriet har utrett att den faktiskt är det och i dagsläget är delägarförvaltad så är den med all sannolikhet det. D v s det betyder att de olika delägande fastigheterna äger vägen tillsammans i samfälld form, det är alltså inte så att olika fastighetsägare äger olika delar av vägen för att den råkar ligga på deras fastighet. Även om de i praktiken sköter en sådan delsträcka.
Vill man förstå vilka fastigheter som tillsammans äger vägen i samfälld form så får man gräva bakåt i arkiven. Det kan vara beslut enligt gamla lagen om enskilda vägar eller som ofta på landet, en vägsamfällighet från det laga skiftet. När man vet vilka fastigheter som äger vägen tillsammans så kan vilken delägare som helst ansöka his Lantmäteriet om att en samfällighetsförening bildas för att förvalta vägen. Då upphör den nuvarande delägarförvaltningen och Lantmäteriet kallar till föreningens första konstituerande stämma. Läs mer här:
https://www.lantmateriet.se/bilda-samfallighetsforening
Det som också kan hända är att det är svårt att utreda vilka av dagens fastigheter som har ägandedel i den samfällda vägen. Den enkla lösningen som då Lantmäteriet tar till är att helt enkelt inrätta en helt ny GA som lägga på den gamla marksamfälligheten. Detta är tydligen den vanliga lösningen istället för att försöka återuppliva förvaltningen av gamla samfälligheter från skiftet.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 142 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 142 inlägg
Jag tar detta i ett separat inlägg:
Att kommunen använder ett existerande enskilt vägnät är helt i sin ordning. Detta kan ske med eller utan härskande servitutsrätt för någon av kommunens fastigheter.
Finns sådant servitut så har kommunen en rätt att använda vägen. Finns inte sådant servitut står det den enskilda väghållaren fritt att stänga av vägen för motortrafik, t ex med skyltning eller en bom. Kommunen har då att svara med att begära utfartsservitut för sina fastigheter enligt anläggningslagen eller att ansöka om att inrätta en GA för vägnätet som också inkluderar kommunens fastigheter.
D v s kommunen och dess entreprenörer gör inget fel i att använda de enskilda vägarna, de ligger ju helt öppna för var och en att köra på.
Att kommunen använder ett existerande enskilt vägnät är helt i sin ordning. Detta kan ske med eller utan härskande servitutsrätt för någon av kommunens fastigheter.
Finns sådant servitut så har kommunen en rätt att använda vägen. Finns inte sådant servitut står det den enskilda väghållaren fritt att stänga av vägen för motortrafik, t ex med skyltning eller en bom. Kommunen har då att svara med att begära utfartsservitut för sina fastigheter enligt anläggningslagen eller att ansöka om att inrätta en GA för vägnätet som också inkluderar kommunens fastigheter.
D v s kommunen och dess entreprenörer gör inget fel i att använda de enskilda vägarna, de ligger ju helt öppna för var och en att köra på.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 142 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 142 inlägg
Kostnaden för Lantmäteriet kommer man inte undan men vad gäller den ekonomiska redovisningen så kan den vara mycket enkel. Räcker med penna och papper med bara utgifter och inkomster, årsredovisning finns inget krav på i samfällighetsförening. Så man kan hålla detta väldigt enkelt. Styrelsen kan dessutom utgöras av en enda ledamot om man vill ha det så. Revisor kan vara grannen som vid revisionen helt enkelt tittar på listan med utgifter och inkomster.R Rapps skrev:
Här är en bild på själva vägen. Det jag finner konstigt är att det är bara en del av vägen som enligt kartan är samfälld. Dock är det inte fler delägare av vägen för de tomter som är vid vägen äger inte vägen utan hela vägbiten tillhör bara en fastighet. Vilket gör det hela super konstigt.
Den bit som man markerat har sett ut så i många år . Vi styckade vår tomt 2010 och fick ansöka om servitut hos min mamma och enbart hos henne för det finns ingen annan markägare mellan strecken innan är det 2 andra ägare och de fick vi söka hos med självklart. Men mellan märkena är det idag säkert 13 fastigheter men ingen äger vägen deras tomter slutar vid vägen. Rent juridiskt ägs marken som vägen går över av av 5 fastigheter vara 3 är de största ägaren och mamma äger den markerade biten samt lite till men den är inte med under som lantmäteriet kalla samfälld.
Ändå står denna väg bit som samfälld men det är jätte konstigt för de äger inte juridiskt sett vägen för det är bara 1 fastighet som gör det.
Att den är delägarförvaltad är jag själv som antagit eftersom Lantmäteriet själva säger i ett förättningsprorololl för en större asfalterad väg att denna väg som berör mig kanske i framtiden bör göra till resterande gemensamma väg då det blir mer rättvist med skötseln av vägen men att detta bara kan ske om markägare önskar. Och som jag säger det är bara en markägare på vägen mellan strecken även om det är fler fastigheter så är deras tomtgräns intill vägen dvs de äger ej vägbit.
Den fastighet som äger vägen innan säger bestämt att kommunen har absolut inget servitut på hans väg. Vägskyltar har satts upp av dels den fastighetsägare samt av min mamma där man förbjuder obehöriga att åka .
Kommunen valde vid ett tillfälle att ta bort grannens skylt för de kände för det men de fick vackert bekosta en ny.
Så om det så är en av de sista mest röriga vägbit så är det denna .
Kommunen köpte sin fastighet med vattenverket för 3 år sen innan var det en ekonomisk förening som ägde den. Badplatsen köpte nog kommunen på 70-talet.
Sen har de som du säger en ledningsrätt. Har en gammal karta sen 60-talet på den. Men då var det kanske bara ett 10 tal fastigheter som hade nytta av de ledningar och ett vattenverk. De flesta hade egna brunnar. Det är totalt 4 gårdar på denna väg som genom åren antar jag varit de som gett ledningsservitur och åkt på vägen och haft det upplägget att man sköter sin egen bit.
Nu är det dock ett stort reningsverk som nästan samtliga fastigheter är påkopplade till och samma sak vattnet. Så belastningen på den lilla vägbiten är något helt allat idag.
Men jag har börjat försöka få fram lite gamla dokument. Så får vi se.
Väg biten före strecken
Redigerat:
En sak förstår jag inte alls:
Kommunen bygger på eget bevåg en anläggning på privat mark (alltså utan godkännande av fastighetsägaren. Hur är det möjligt?
Kommunen bygger på eget bevåg en anläggning på privat mark (alltså utan godkännande av fastighetsägaren. Hur är det möjligt?
Nej kommunen bygger just nu nytt vattenverk på egen tomt med ett vattenverk.TRJBerg skrev:
Man byggde nytt reningsverk för ett antal år sedan då ägdes både vatten och reningsverk av en ekonomisk förening och de fick tillstånd att bygga nytt reningsverk ca 200 meter längre bort på kommunens mark. Hur bygglovet ser ut vet jag ej på det för någon diskussion med markägare /grannfastigheten dvs min mammas gjordes alldrig. Samt aldrig frågade någon om det var ok att man nu kör med tunga lastbilar mm på en privat/enskild väg.
Ledningsrätt eller inte någonstans måste ju markägare ha något att säga till om när omfattningen och utbyggnaden av både vattenverk och reningsverk eskalerat senaste åren och vad som stårninde gamla papprena sen 70-talet och tidigare än det håller jag nu på att ta reda på.
Men för att ta sig till den nya betyder att tung trafik måste åka på en privat/enskild väg. Dvs min mammas väg samma väg som de åker till vattenverket som finns innan reningsveret. Borrhålen för vatten är 200 meter bort i ett sandtag.
Och nu för 3 år sedan köpte kommunen både vattenverk och avloppsreningsverk av föreningen då det blivit och då bestämde de sig för att bygga nytt vattenverk samt att trafiken ökade bort till borrhålen då mer kontroller och fler fastigheter är anslutna och man borrade nya hål mm.
Att de river det gammla vattenverket och bygger nytt det ingår nog i det normala.
Det låter som att det råder en hel del oklarheter men det är uppenbart att det är flera som använder vägen. För att lösa förvaltningen är det lämpligt att bilda en gemensamhetsanläggning som är det mest fungerande förvaltningsättet för enskilda vägar. Att den samfällda vägen är registrerad i den sträckan betyder inte nödvändigtvis att det är hela vägen. Samfälligheter brukar registreras efterhand, i den mån det krävs för andra fastighetsbildningsåtgärder. Titta isf i akten, men utgå inte från att registerkartan och fastighetsregistret är komplett i den frågan.