Köpte hus av kommunen som inte fick användas som bostad

[Bananskalare]

Det var avtalat som en garanti.

Glöm inte heller att i myndighetsutövning så ska det extremt mycket till för att man ska ändra ett myndighetsbeslut som är gynnande för medborgaren.

Ni hade ett avtal om bygglov. Vad händer om de inte kan få bygglov? Hur långt ska de gå gör att det ska kunna bli bygglov?
Det kan vara så att dp inte godkänner bostäder. Då kan de inte trolla.
Den här biten är mellan dig och säljaren.
byggnadsnämnden har ingenting med det att höra.

Det ända pappret som gäller är det du håller i handen Ett beslut finns bara när du har det i handen. Ett beslut är bara giltigt om man har alla namnteckningar. Om en underskrift faller bort så blir det inget lov. Skulle en namnteckning saknas men man väljer att godkänna då är inte beslutet korrekt.




En myndighet som omprövar ett beslut kontrollerar att det uppfyller de regler och lagar som finns. gör det inte det så vips upphör ditt tidigare positiva beslut.
Myndighetsbeslut går att ompröva även om det riskerar att bli sämre.

 

[useless]

Ni hade ett avtal om bygglov. Vad händer om de inte kan få bygglov? Hur långt ska de gå gör att det ska kunna bli bygglov?
Det kan vara så att dp inte godkänner bostäder. Då kan de inte trolla.
Den här biten är mellan dig och säljaren.
byggnadsnämnden har ingenting med det att höra.

Det ända pappret som gäller är det du håller i handen Ett beslut finns bara när du har det i handen. Ett beslut är bara giltigt om man har alla namnteckningar. Om en underskrift faller bort så blir det inget lov. Skulle en namnteckning saknas men man väljer att godkänna då är inte beslutet korrekt.




En myndighet som omprövar ett beslut kontrollerar att det uppfyller de regler och lagar som finns. gör det inte det så vips upphör ditt tidigare positiva beslut.
Myndighetsbeslut går att ompröva även om det riskerar att bli sämre.

Rimligen (förhoppningsvis i alla fall) har den avdelning som säljer huset och lovar att bygglov kommer beviljas kollat upp detta via förhandsbesked eller liknande.
Jag tror inte det är något stort problem i praktiken att någon blir lovad bygglov som sen inte går igenom?


Om jag tolkar tidningsartikeln i fallet tråden handlar om rätt så visste inte köparen att det behövdes bygglov och innan de sökte om lov så hann de bygga om (det tillgänglighetsanpassade?) badrummet och satte upp en vägg som avgränsar själva WC-utrymmet så det inte längre uppfyller kraven?
I så fall hade nog bygglovet gått igenom direkt om de sökt på en gång innan de flyttade in och började ändra saker.


Sen kan man ju tycka att t ex mäklaren borde ha sett till/uppmanat till att det gjordes lite grundligare kontroll av eventuella bygglov och/eller andra krav för att få använda byggnaden som bostad.
Visst är det som Claes säger så att köparen normalt sett ska kunna utgå från att alla bygglov finns. Men jag tror inte "normalt sett" gäller när en byggnad ska tas i anspråk för ett nytt ändamål? Det är ju ganska stor skillnad på en villa byggd i ett villaområde och ett dagis byggt någonstans där detaljplanen kanske inte ens tillåter bostäder.

 

[Bananskalare]

Ursäkta mycket text.
Men det är ett betalt inlägg i nwt.
Men lite info från ena sidan vinklar av tidningen.

Jesper och Johanna Löfman köpte den gamla herrgården på Gustavsberg och drömde om att bygga det perfekta boendet för sig och sina barn.

Nu väntar de fortfarande på att få sin bygglovsansökan godkänd – och vet inte om de kommer att få bo kvar över huvud taget.

– Våra barn undrar när de ska få egna rum, och det vill man kunna svara på, säger Johanna.
Den gula herrgården på Gustavsberg i Kristinehamn är byggd på 1800-talet. I lokalen har det tidigare varit förskola men den lades ner för några år sedan och sedan dess har byggnaden stått tom. För ett år sedan lades den anrika herrgården ut till försäljning. På den annonsen nappade bland annat en småbarnsfamilj.

– Tidigare bodde vi i ett 80-talshus på Byggmästaregatan, nära kyrkan. Men vi drömde om att bo i ett äldre hus, ett hus med historia. Och så hittade vi det här, säger Jesper och Johanna Löfman.

Johanna fortsätter:

– Det här är ett ganska unikt hus i Kristinehamn. De flesta gamla hus i stan ligger inne i centrum och har väldigt små tomter men här har man en hel park utanför huset. Men vi visste ju redan från början att det behövde renoveras. Vi köpte det i befintligt skick. Vi vill inte ha kvar plastmattor och vävtapeter utan ta fram de gamla ytskikten, säger hon med ett skratt.

Tillsammans med de två barnen bestämde de sig för att ta steget. Det var aldrig någon tvekan om vad avsikten med köpet var, och mäklarna marknadsförde dessutom den gamla herrgården som en attraktiv privatbostad med potential.
Det var inget missförstånd från någon sida. Vi förklarade att vi ville bo i huset, och att vi som barnfamilj behövde lite mer tid på oss för att hinna sälja vårt gamla hus, säger Jesper.

De skrev på alla papper i april förra året och flyttade in under sensommaren 2023. Redan innan flytten skedde hade familjen tagit in offerter på ett nytt stort badrum på bottenplan. Det bygget påbörjades dock först efter inflyttningen. De såg även till att skyndsamt laga det gamla skiffertaket som läckte in så fort de hade fått tillträde.

– Där kan man också ha en del synpunkter kring hur kommunen försummar våra gamla K-märka byggnader, säger Jesper.
Jesper och Johanna köpte herrgården som ett livsprojekt och det fanns många drömmar. Sen började problemen.

Efter bara ett par veckor på den nya adressen blev Jesper och Johanna kontaktade av en handläggare på kommunens planavdelning som förklarade att det hade skett ett misstag. Byggnaden var inte godkänd som privatbostad.

– Men de lovade att ta ansvar för misstaget och att de skulle stå för både bygglovsutgifter och sanktionsavgifter, säger Johanna.

Sanktionsavgiften, på drygt 50 000 kronor, betalades ut för att Jesper och Johanna hade flyttat in innan herrgården hade godkänts som bostad.

För att den gamla herrgården skulle få användas som privatbostad krävdes ett bygglov för ändrad användning. Kommunen lovade dock att det hela skulle vara en formalitet, och att allt skulle lösa sig om bara rätt papper skickades in.

– Nu säger de att det behövs kompletteringar, men vi anser att ärendet var komplett redan i oktober. Handläggningstiden ska vara högst tio veckor men kan förlängas till 20 veckor. Därefter sker en reducering av kostnaden för bygglovet. Nu har det gått över 20 veckor. Det är bara kommunen som tjänar på att det här drar ut på tiden, säger Jesper.

Det som nu gör att familjen ännu inte har fått sitt bygglov beviljat är att kommunen menar att det nya badrummet på entréplan inte uppfyller de tillgänglighetskrav som finns inskrivna i plan- och bygglagen.

– Även en gammal byggnad som denna ska uppfylla nybyggnadskrav när man söker nytt bygglov, säger Jesper.

Jesper och Johanna menar att det finns gott om möjlighet för miljö- och byggnadsnämnden att göra avsteg från bestämmelserna.

Det handlar helt krasst om 20 centimeter. Kommunen menar att fastigheten inte uppfyller tillgänglighetskraven på hygienrum. På bottenplan finns det två hygienrum. Det ena är alltså nyrenoverat och rejält tilltaget med badkar, golvvärme och dusch, men det finns också en liten dörr så att man ska kunna stänga om sig när man går på toaletten. Det är det som har krånglat till det.

– Alternativet är att vi slår ut en vägg i det nybyggda badrummet, och jag tror att det är det som de föreslår nu. Men det är mycket pengar och när vi frågade handläggaren på planavdelningen om det var någonting som de kunde tänka sig att stå för så sa de nej.
Johanna och Jesper anser att kommunen väljer att tolka allmänna råd som om de vore bindande. Egentligen anser de att listan på missförhållanden är många.

Johanna har även varit i kontakt med kommundirektör Martin Willén för att vädra sitt missnöje med hur arbetet försiggår på kommunens förvaltningar.

– Vi lever i en mardröm. Jag vill kunna svara min femåriga dotter på frågan om när vi ska börja renovera och måla om i hennes rum, skriver hon bland annat i mejlet.

Jesper säger att han och Johanna, som är jurist, har lyckats navigera sig genom en snårskog av lagar och regler mest på tur.
Ur invånarsynpunkt är det anmärkningsvärt att man nästan måste vara expert för att klara av det här. Vi måste ha otroligt många kunskaper för att kunna ställa rätt frågor och vi får inte mycket hjälp. Det har drabbat oss ganska hårt. Det har varit energikrävande, säger han.
Nu har Jesper och Johanna tröttnat. I slutet av mars kommer deras bygglovsansökan att hanteras av kommunens miljö- och byggnadsnämnd. De är inte särskilt hoppfulla.

– Jag räknar med att de säger nej, det är de signaler som vi har fått, säger Jesper.

Vad händer då?

– Jag vet inte. Ska vi bli avhysta? utbrister Johanna.

– Vi bor ju här olovligt egentligen. Vi bor i en förskola och det är inte tillåtet. Risken är att de kommer hit och ger oss ett föreläggande att flytta inom en viss tid. Vi har ingen annanstans att flytta. Vi har ju sålt vårt gamla hus, där är det någon annan som bor nu. Det som var barnens trygga punkt, säger Jesper Löfman.

intressant med lite mer info. Kommunen tog sitt ansvar vid deras miss.
Därefter när det gäller bygglov till bostad. Så ligger ansvaret på familjen. De verkar inte ha en aning om hur bygglov fungerar. Om man inte kan någonting, sök hjälp. Det finns så mycket hjälp att få. man kan ringa stadsbyggnadskontoret för att få hjälp.
Söka på byggahus.se. Man kan även betala för att få hjälp. Då hade man fått reda på kraven. Samt att de inte lära vara så pigga på ändra kraven på handikappanpasning.
Toa och badrum är nog.den sista regeln de skulle kompromissa över.
Det är inte svårt att göra rätt. Men man måste engagera sig i det man gör. Här vill man bara gråta ut i pressen.
Ett stort badrum? jättebra, men det spelar ingen roll om det har golvvärme eller dusch om dörren är för smal.

Nej de är inte speciellt annorlunda. Det är många som fått kämpa med kommunen.
Tänk om de bara kunde stanna upp och tänka varför finns dessa regler? Stor del är för kommunens ekonomi. Men även om man själv bryter benet eller hamnar i rullstol en kortare tid .
Nä jag slutade tycka synd om familjen när de vägrar förstå. och tror att kommunen brukar förhandla om handiksppsreglerna.
Bara 20cm. Tillräckligt för att inte komma in.

 

[Bananskalare]

Rimligen (förhoppningsvis i alla fall) har den avdelning som säljer huset och lovar att bygglov kommer beviljas kollat upp detta via förhandsbesked eller liknande.
Jag tror inte det är något stort problem i praktiken att någon blir lovad bygglov som sen inte går igenom?


Om jag tolkar tidningsartikeln i fallet tråden handlar om rätt så visste inte köparen att det behövdes bygglov och innan de sökte om lov så hann de bygga om (det tillgänglighetsanpassade?) badrummet och satte upp en vägg som avgränsar själva WC-utrymmet så det inte längre uppfyller kraven?
I så fall hade nog bygglovet gått igenom direkt om de sökt på en gång innan de flyttade in och började ändra saker.


Sen kan man ju tycka att t ex mäklaren borde ha sett till/uppmanat till att det gjordes lite grundligare kontroll av eventuella bygglov och/eller andra krav för att få använda byggnaden som bostad.
Visst är det som Claes säger så att köparen normalt sett ska kunna utgå från att alla bygglov finns. Men jag tror inte "normalt sett" gäller när en byggnad ska tas i anspråk för ett nytt ändamål? Det är ju ganska stor skillnad på en villa byggd i ett villaområde och ett dagis byggt någonstans där detaljplanen kanske inte ens tillåter bostäder.

Ett förhandsbesked visar om man får bygga enligt dp och andra regler. Om man brukar syssla med det och ändring till bostad. Det låter jag vara osagt. Det säger bara allmänt. Inte vad som måste göras för att det ska bli godkänt. Så jag är inte så säker.
Jag tror att det förekommer oftare än man vill tro



jag skulle säga att kommunen kan välja mellan två vägar. Man säljer utan bygglov är då självklart ärlig redan i annonsen. Och erbjuder att backa köpet om man inte får bygglov. Eller så säljer man huset godkänt som bostad. Det finns ett bygglov som ändrar användning till bostad med de förändringar som eventuellt måste ske.
Sistnämnda måste ge mer pengar men mer arbete. Det tar tid.

 

[Hallerudsbo]

Nu har kommunen svarat i nwt med.

Kommunen kan inte backa i fråga om den gamla herrgården på Gustavsberg. Det säger Lisa Bäckström, kommunens byggchef.

– Vi måste följa lagen och behandla alla lika, säger hon.
För ett år sedan sålde Kristinehamns kommun av fastigheterna Gustavsberg 4 och 5. På fastigheten Gustavsberg 5 fanns tidigare förskolan Herrgården. Den lades ner 2017.

Köpare blev småbarnsfamiljen Löfman. Men när fastigheten såldes blev det en miss i kommunikationen. Eftersom den gamla herrgården hade använts som förskola krävdes det ett bygglov för att istället ta den i bruk som privatbostad. Något som inte uppdagades förrän familjen Löfman hade flyttat in.

Kommunen har gått med på att ta hand om utgifter för bygglov och en sanktionsavgift på drygt 50 000 kronor men tänker inte backa från grundkravet i bygglovet, nämligen det krav som plan- och bygglagen ställer på en tillgänglighetsanpassad toalett på bottenplan.

– Sen är det upp till var och en att bevisa att man uppfyller tillgänglighetskraven, säger kommunens byggchef Lisa Bäckström.

Hon tycker inte att det går att ta särskild hänsyn till att det var en kommunal kommunikationsmiss som låg bakom hela ärendet från första början.

– Miljö- och byggnadsnämnden följer lagen och har inte gjort fel. Vi hade ingen aning om att det hade blivit fel tidigare i ärendet. Det går inte att vi håller på och slätar över. Vi måste behandla alla lika, säger hon.
Familjen Löfman har fram till och med den 4 mars på sig att komplettera ärendet, men inkommer inga kompletteringar lär det sannolikt bli avslag i nämnden den 20 mars.

Lisa Bäckström säger att familjen Löfman kan välja att överklaga ärendet till länsstyrelsen. Enligt henne har familjen också presenterats för två andra alternativ. Det ena är att köpet hävs, eller att kommunen står för de kostnader som krävs för att göra badrummet tillgänglighetsanpassat.

Är det inte lite orimligt att ett hus som är byggt 1850 ska bedömas på samma sätt som ett nybygge?

– Man får ta det från fall till fall. Har du att göra med ett jättegammalt hus som inte får förvanskas hur som helst invändigt så går det säkert att lösa. Men det beror på hur byggnadens förutsättningar ser ut, säger Lisa Bäckström.

 

[Claes Sörmland]

Nytt uppslag!

Detta är en gammal herrgård, alltså en gammal bostad. Med lite tur så har byggnaden tagits i bruk som dagis utan bygglov. Jag tänker mig att kommunen missade bygglovskravet för ändrad användning när byggnaden togs i bruk som dagis. I så fall finns är huset fortfarande en bostad bygglovsmässigt. Det krävs inte bygglov för att rätta, att sluta använda byggnaden som dagis och återgå till dess korrekta bruk, bostad.

 

[useless]

Det skulle vara roligt om det var så... Men eftersom det står så här gissar jag att det inte är fallet:

"Efter bara ett par veckor på den nya adressen blev Jesper och Johanna kontaktade av en handläggare på kommunens planavdelning som förklarade att det hade skett ett misstag. Byggnaden var inte godkänd som privatbostad."

 

[Troberg]

Ni hade ett avtal om bygglov. Vad händer om de inte kan få bygglov? Hur långt ska de gå gör att det ska kunna bli bygglov?
Det kan vara så att dp inte godkänner bostäder. Då kan de inte trolla.
Den här biten är mellan dig och säljaren.
byggnadsnämnden har ingenting med det att höra.

Nu är ju säljaren och byggnadsnämnden samma organisation, så om det hade strulat så kan de skylla hur mycket de vill på varandra, det berör inte mig. I slutänden är det kommunen som avtalat med mig, inte en specifik avdelning. Värt att notera är också att försäljningen behövde hela vägen upp och klubbas på ett kommunstyrelsemöte, så det var klartecken ända från den nivån.

Nu var huset utanför detaljplanen, och även om det inte var det så finns möjligheten att skapa "frimärksdetaljplan" för sådant.

Vill bara förtydliga: Mitt fall är inte det som nämns i artikeln. Jag avtalade direkt vid köpet om att de skulle bevilja bygglov för ändrad användning, och det gick (i det avseendet) friktionfritt.

En myndighet som omprövar ett beslut kontrollerar att det uppfyller de regler och lagar som finns. gör det inte det så vips upphör ditt tidigare positiva beslut.
Myndighetsbeslut går att ompröva även om det riskerar att bli sämre.

Det går, men är mycket svårt och kan bara göras om det finns synnerliga skäl. Att det är fel är inte i sig tillräckligt skäl.

Jag jobbar på en (annan) myndighet, vi har den här typen av diskussioner rätt ofta.

 

[useless]

Nu är ju säljaren och byggnadsnämnden samma organisation, så om det hade strulat så kan de skylla hur mycket de vill på varandra, det berör inte mig. I slutänden är det kommunen som avtalat med mig, inte en specifik avdelning. Värt att notera är också att försäljningen behövde hela vägen upp och klubbas på ett kommunstyrelsemöte, så det var klartecken ända från den nivån.

Nu var huset utanför detaljplanen, och även om det inte var det så finns möjligheten att skapa "frimärksdetaljplan" för sådant.

Vill bara förtydliga: Mitt fall är inte det som nämns i artikeln. Jag avtalade direkt vid köpet om att de skulle bevilja bygglov för ändrad användning, och det gick (i det avseendet) friktionfritt.


Det går, men är mycket svårt och kan bara göras om det finns synnerliga skäl. Att det är fel är inte i sig tillräckligt skäl.

Jag jobbar på en (annan) myndighet, vi har den här typen av diskussioner rätt ofta.

Bara för att det gick bra för er betyder det inte att upplägget är vattentätt eller särskilt genomtänkt.

Om det på grund av valfri anledning inte hade gått att bevilja bygglov så hade garantin varit värdelös i avseendet att garantera att ni fick bo i det nyköpta huset. Ni hade såklart kunnat stämma kommunen för de extra kostnader som uppstått på grund av att ni måste köpa ett annat hus eller köpa tillbaks det gamla och eventuellt tillfälligt boende. Men garantin hade som sagt var inte hjälpt er att kunna bosätta er i det nya huset.

 

[Bananskalare]

Nu är ju säljaren och byggnadsnämnden samma organisation, så om det hade strulat så kan de skylla hur mycket de vill på varandra, det berör inte mig. I slutänden är det kommunen som avtalat med mig, inte en specifik avdelning. Värt att notera är också att försäljningen behövde hela vägen upp och klubbas på ett kommunstyrelsemöte, så det var klartecken ända från den nivån.

Nu var huset utanför detaljplanen, och även om det inte var det så finns möjligheten att skapa "frimärksdetaljplan" för sådant.

Vill bara förtydliga: Mitt fall är inte det som nämns i artikeln. Jag avtalade direkt vid köpet om att de skulle bevilja bygglov för ändrad användning, och det gick (i det avseendet) friktionfritt.


Det går, men är mycket svårt och kan bara göras om det finns synnerliga skäl. Att det är fel är inte i sig tillräckligt skäl.

Jag jobbar på en (annan) myndighet, vi har den här typen av diskussioner rätt ofta.

De som säljer är inte samma som har hand om byggloven. Hade det varit så hade man lätt fått en jobbig situation på halsen. Jäv?
Du har väldigt dålig koll på hur kommuner och myndigheter fungerar.
Självklart kan och ska inte inte olika avdelningar blanda sig i varandras arbeten. Det trodde jag var självklart.
Det var bra att du hade med paragrafen om bygglov. Men det går inte att kräva ett godkänt bygglov. Man kan däremot kräva att köpet går tillbaka om det blir avslag. Det spelar Ingen roll om det så var regeringen som godkände köpet. stadsbyggnadskontoret är fristående en politiker får inte gå in och bestämma.

Ett beslut som fattas av en myndighet kan normalt överklagas.

Du bör nog läsa igenom förvaltningslagen.
Självklart får en myndighet ändra ett beslut om det inte är korrekt. Det är bara löjligt.

Huruvida du arbetar på en myndighet eller inte det säger ingenting. Det finns ytterst inkompetenta människor där och väldigt kompetenta. Skillnaden är den inkompetenta oftast blir chefer.

 

[pmd]

Det är många som fått kämpa med kommunen.

Och det är bra?

 

[MetteKson]

Det skulle vara roligt om det var så... Men eftersom det står så här gissar jag att det inte är fallet:

"Efter bara ett par veckor på den nya adressen blev Jesper och Johanna kontaktade av en handläggare på kommunens planavdelning som förklarade att det hade skett ett misstag. Byggnaden var inte godkänd som privatbostad."

Jag funderar på när nya badrummet kom till? De fick info om ”misstaget” ett par veckor efter inflytt. Var badrummet redan klart då? Om inte, varför stoppade de inte arbetet med badrummet tills allt med bygglov var ordnat?

 

[pmd]

Lisa Bäckström säger att familjen Löfman kan välja att överklaga ärendet till länsstyrelsen. Enligt henne har familjen också presenterats för två andra alternativ. Det ena är att köpet hävs, eller att kommunen står för de kostnader som krävs för att göra badrummet tillgänglighetsanpassat.

Det senare är väl ett bra förslag? Varför har inte köparna nappat på det?

 

[Jehu]

Vore jag handläggare skulle jag dra en liten suck och sedan med glädje godkänna bygglovet.

Fick jag sedan en reprimand för att jag släppt igenom 20 cm skulle jag ta det utan att knysta, hellre än att bråka med barnfamiljer om skitsaker.
Stelbentheten i byråkratin är antihumanistisk.

 

[pmd]

Det skulle vara roligt om det var så... Men eftersom det står så här gissar jag att det inte är fallet:

Det är inte glasklart att kommunen har grävt i arkiven efter ett bygglov för ändrat användning från bostad till förskola.
Kommunalarna kanske bara utgick från att eftersom huset har använts som förskola (hur länge?) så behövs ett bygglov nu.