Inte konstigt att det är bostadsbrist i Sverige.useless skrev:
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 745 inlägg
Sedan får man tänka på att i vissa fall kan en bostadsanvändning helt nekas, t.ex. om detaljplanen säger att området är avsett för företag. Man vill helt enkelt inte ha folk som "vistas i området" onödigtvis på natten.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 552 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 552 inlägg
Framförallt får bygglov inte ges i strid med detaljplanens bestämmelser och dess syfte. Men det går ju att ändra på detaljplanen också, en rätt enkel sak om byggnadsnämnden vill.S sebastiannielsen skrev:
Redigerat:
Tycker det här ärendet är lite konstigt inte bara att kommunen säljer en byggnad till en familj i syfte att bo i som inte är godkänd att bo i men där familjen ändå väljer att flytta in i!? Men även byggnadsnämndens hantering känns en aning väldigt stelt i alla fall jämfört med min egen erfarenhet av byggnadensnämnder.
Jag har ingen erfarenhet av att köpa en befintlig byggnad av en kommun i syfte att göra om den till bostad för min familj. Dock har jag erfarenhet av att bygga två hus med alla bygglovspliktig information det medför, håller på att bygga mitt andra just nu.
Min erfarenhet är att bygglovsprocessen och kontakten med bygglovshandläggare är mycket god. Dvs det finns och fanns alltid möjlighet att komplettera med information under processens gång och inskickad dokumentation räknades inte som definitivt utan det fanns möjlighet till att rätta till misstag. Det är min erfarenhet och det kanske är skillnad i hantering på att bygga nytt kontra att ta över en offentlig byggnad.
Om man läser artikeln noga så verkar det som att det andra eller de andra badrummen/ toaletterna är tillgänglighetsanpassade men att ett inte är det. Enligt lag räcker det väl enbart att ett av badrummen är tillgänglighetsanpassad?
Är medveten om att det säkert finns mer till den här historien än vad artikeln redovisar men baserat på information i den tycker jag agerandet av kommunen och byggnadsnämnden är dåligt gentemot familjen som hamnar i kläm.
Jag har ingen erfarenhet av att köpa en befintlig byggnad av en kommun i syfte att göra om den till bostad för min familj. Dock har jag erfarenhet av att bygga två hus med alla bygglovspliktig information det medför, håller på att bygga mitt andra just nu.
Min erfarenhet är att bygglovsprocessen och kontakten med bygglovshandläggare är mycket god. Dvs det finns och fanns alltid möjlighet att komplettera med information under processens gång och inskickad dokumentation räknades inte som definitivt utan det fanns möjlighet till att rätta till misstag. Det är min erfarenhet och det kanske är skillnad i hantering på att bygga nytt kontra att ta över en offentlig byggnad.
Om man läser artikeln noga så verkar det som att det andra eller de andra badrummen/ toaletterna är tillgänglighetsanpassade men att ett inte är det. Enligt lag räcker det väl enbart att ett av badrummen är tillgänglighetsanpassad?
Är medveten om att det säkert finns mer till den här historien än vad artikeln redovisar men baserat på information i den tycker jag agerandet av kommunen och byggnadsnämnden är dåligt gentemot familjen som hamnar i kläm.
Många frågetecken finns det. vilka har lämnat in ansökan?Skymag skrev:
De får reda på att det fattas dokument. Det är sånt so händer.
Sen kommer då frågan. handikappanpasning.
Det kommer man inte undan. Troligtvis är det problemet. .
Jag vet om jag tycker byggnadsnämnden har agerat uselt.
Kommunen som säljare. Men jag tror att köparna är lite väl dåligt pålästa
Redigerat:
Funderar på om kommunen sålt skolbyggnaden som bostad eller endast sånt en fastighet med en byggnad? Då kan det väl vara så att köparen har undersökningsplikt? Tycker däremot kommunen som känner till lagar och regler kring byggande borde kunna informera om vad som gäller. Det går säkert att göra vissa avsteg vad gäller bostadsanvändning, men det spelar ingen roll om det finns en detaljplan som anger annan användning än bostad. Ett beslut och dom krav nämnden ställer kan alltid överklagas. Det går också att anlita en sakkunnig som kan bedöma om avsteg kan vara skäligt om kommunen gör en annan bedömning. Men det kostar och kanske inte ger det resultat dem vill ha. Jag skulle nog försöka kräva kommunen på skadestånd men jag vet inte hur det fungerar när kommunen erbjuder sig att låta köpet gå tillbaka eller jag som köpare inte tagit reda på vad som gäller.
Kommunen kan ingenting bara för byggnadsnämnden finns där. Det massa olika arbeten där ingen vet vad den andra gör.B Bassebrasse skrev:
Jag kan ingenting om löner. Även om vi jobbar på samma ställe
Det är sant, men om det är en mindre kommun så är det inte så svårt att diskutera ärendet med tjänstemännen på bygglovsavdelningenBananskalare skrev:
Ja, kan bara hålla med. En gammal skola borde ha ytor att få till ett tillgängligt badrum men så klart det kommer kosta. Känns som för lite fakta i den artikeln.
Antingen finns det bygglov eller inte.T Troberg skrev:
Innan man fått pappret där det stor godkänd. Så kan du verkligen veta.
Det finns inga papper i världen som kan säga att bygglovet kommer beviljas
Kommunpolitiker och kommunala tjänstemän arbetar i servicebranschen. Deras främsta uppgift är att ge oss medborgare service. Vi betalar för det.B Bassebrasse skrev:
Då duger det inte att sälja ett hus och sen vägra att låta köparen använda det som bostad. Det är sämsta möjliga service.
M MetteKson skrev:
Även om bygglov finns så kanske inte startbesked finns. Bygglov kan ny köpare överta men ett nytt startbesked måste du som ny byggherre ansöka om. I startbesked hår nan igenom dom tekniska egenskaoskeaven som ställs för bostadsanvändning. Kraven på tillgänglighet granskas däremot vid beslut om bygglov. Att kunna uppfylla kraven kan kosta.T Troberg skrev:
Jo, jag vet. Men nu stod det ju i artikeln att bygglov inte beviljats, således finns det inget startbesked att ”hålla inne”. Förutom tillgänglighetskraven nämndes i artikeln även att sökanden inte kommit in med fullständiga handlingar. De påstår att de inte fått påminnelse skriftligt, men så fort de fått information om kompletteringarna (muntligt, mail, varsom) så skulle de varit kvicka som attan att få fram handlingarna. Det är onödigt att få ett avslag pga bristande underlag, men det är vad som kan hända när ett ärende ligger för länge.B Bassebrasse skrev:
Sen är det ofta så att de som ansvarar för kommunens fastigheter och försäljning av dessa inte är specialister på PBL, det är inte deras ansvarsområde. Jag tycker de borde kollat med byggkontoret innan de gjorde affär. Men nu verkar det som de är beredda att rätta till sitt misstag.
Sen tycker jag att köparen borde gjort sin läxa bättre. Det finns mycket information om regler kring byggande på Boverket.se. Det finns sidor som behandlar ändrad användning specifikt. Jag skulle inte gå in i en affär utan att ha sökt så mycket information jag bara kunde.
I köpekontraktet så garanterade kommunen att bygglov för ändrad användning skulle beviljas (de specificerade inte ens att det var ändra användning som bostad, jag hade kunnat starta ett företag eller en kult där...).M MetteKson skrev:
De hade avtalat det. Om de inte lever upp till det är det ett avtalsbrott, och på ett eller annat sätt hade jag blivit skadefri i slutänden.
Nope, de garanterade att bygglov för ändrad användning skulle beviljas.
Personligen så tror jag, utan att verkligen veta, att det gått till så här:
De hade under nästan ett år försökt sälja fastigheten, primärt som bostad. Under den tiden hade man säkert haft diskussioner med byggnadsnämnden, och var klar med att det var möjligt.
Men, jag brydde mig inte. Jag hade ett avtal, sedan är det deras problem att uppfylla det.