Kökspanna, storlek på eldstad
Hej!
Vad finns det för kökspannor där ute egentligen? Jag är intresserad av en med hög effekt och gärna stort eldstadsutrymme. Combiheat har ju en billig en på 28 KW, men med 30 liters eldstadsutrymme. http://www.lantbruksnet.se/combiheat/kokspanna.htm
Finns det någon som rymmer mer ved?
Vad finns det för kökspannor där ute egentligen? Jag är intresserad av en med hög effekt och gärna stort eldstadsutrymme. Combiheat har ju en billig en på 28 KW, men med 30 liters eldstadsutrymme. http://www.lantbruksnet.se/combiheat/kokspanna.htm
Finns det någon som rymmer mer ved?
28kW! Man blir sugen. Har själv en norra hammar 302 (tror jag det är) på 20kW.
Dom där pannorna såg riktigt billiga ut. Undras hur hållbarheten är. Känns ganska tryggt med gjutjärnspanna.
Dom där pannorna såg riktigt billiga ut. Undras hur hållbarheten är. Känns ganska tryggt med gjutjärnspanna.
Varför vill ni ha sådana? Jag skulle då inte vilja ha vedeldning i köket (jag har en vedspis där, men den eldar vi bara i vid strömavbrott). Varmt blir det runt pannan, bara det faktum att man kan reglera luften till den visar att det är fel tänkt, ved skitar ner på golvet, vilket alltså är i köket, då, där man ska traska omkring på dagarna och vedutrymmet är åt helsike för litet.
Ska man vedelda inne är det ju bättre i något där man kan se brasan, för det är ju för att det kan vara mysigt som man gör det. Ska det vara för värmens skull ska man elda i pannrummet.
Säger jag, som har fem eldstäder för ved i huset!
Ska man vedelda inne är det ju bättre i något där man kan se brasan, för det är ju för att det kan vara mysigt som man gör det. Ska det vara för värmens skull ska man elda i pannrummet.
Säger jag, som har fem eldstäder för ved i huset!
För mig finns det flera anledningar. För det första att vi bor i ett 1800-talshus utan möjlighet eller utrymme för pannrum ens efter tillbyggnation. Sedan har där också alltid stått en eldstad och de senaste 50 åren en vattenmantlad panna. Att elda i kökspannan är en viktig del av husets själ (låter urfånigt men ni som haft sådana hus kanske förstår hur jag menar?). För det tredje är radiatorerna (raditatorn faktiskt) dimensionerade i köket för att kökspannan själv ska avge värme. För det fjärde är den gamla skorstenen centralt placerad i huset och både skorsten och hus/grund mår bra av att värmas. För det femte mår ingen illa av att vi saknar underförbränning och keramik - inga grannar finns i närheten och vi eldar rätt med torr ved. För det sjätte är kökspannan ett bra system i kombination med solfångare vilket jag har (beställt) eftrsom vi då slipper elda inne i köket på sommarhalvåret. För det sjunde är problemet med bark och skräp någon man snabbt vänjer sig vid - här är skitigt ändå på landet med allt man drar in ;-)
Nackdelarna med kökspanna är väl ganska uppenbara så de tar jag inte upp här
Och bor man i tätort är nog kökspanna ett bra mycket sämre val.OK.
Det är alltid kul att höra när någon faktiskt har tänkt igenom en åtgärd ordentligt, inte bara fortsätter i inslagna hjulspår.
Det är alltid kul att höra när någon faktiskt har tänkt igenom en åtgärd ordentligt, inte bara fortsätter i inslagna hjulspår.
I det kommande huset tänker montera en Parca 300 mod. 318 i köket. Märkeffekt 25 KW, eldyta 1.8 m[sup]2[/sup], vedvolym 60 l, vedlängd 42 cm. Tillsamman med ackumulatortank och solfångare blir det en perfalösning. Huset behåller sin själ med med värme som utgår från köket, men med radiatorer i rummen för bekvämligheten. Att sedan stocken sprider sin torkande värme ner till krypgrunden är ju bara som det ska vara. I övrigt kan jag bara sälla mig till den romatiska inställning "kash" ger uttryck för.
Ideen med en kökspanna är att den ska jobba utan akumulatorn och därför litet eldstad. Det förhindrar att man laddar den 100l ved och sen stryper luften för att den ska leverera till husets löpande behov ( allt mellan 1-15 kW/timme). Med liten eldstad har du bättre kontroll över elden/värmeutvecklingen utan att röken från din skorsten blir svart. Man lägger in en pinne då och då man går förbi och förbränningen är så gott som fulständig hela tidendaniel_168 skrev:
. Tänker du elda 1-2 gånger /dygn så är en kökspanna inget bra val. Då ska man ha en stor vedmagasin och akumulator.
Har du tänkt ladda akumulatorn med kökspannan så får du lägga in ved kontinuerligt allt eftersom den förbräns = mycket ofta för att köra den på max under tiden akumulatorn laddas. Du får 28kW om du fyller på veden med en takt så att eldstaden är alltid full med brinnande ved under minst 1 timmes tid. Och 30l ved brinner snabbt och det duger inte att vänta och fylla på först när det ligger enbart litet glöd i botten för då levererar den inte 28kW
. Bara man är medveten vad det krävs så kan man ju göra en mer medveten val gaia
Beskrivningen på hur man ska elda säger ju klart att det inte går an att vara borta i 10 timmar för att sköta ett jobb. Man måste vara hemma om dagarna, på vintern, om man inte har något annat alternativ att elda i, eller accepterar att det blir kallt titt och tätt.
Dessutom får man sitta eldvakt på nätterna, eller vakna upp i ett kyligt hus, de dagar när temperaturen kryper ner ordentligt.
Måste man ha det som på 1800-talet bara för att huset är från 1800-talet?
Dessutom får man sitta eldvakt på nätterna, eller vakna upp i ett kyligt hus, de dagar när temperaturen kryper ner ordentligt.
Måste man ha det som på 1800-talet bara för att huset är från 1800-talet?
Tomas Sundberg: Vad kostar den pannan? Jag har för mig att den är rätt dyr. Hur kopplar du den till tanken? Tar du tillbaka kallvatten till pannan?
Jag har för avsikt att ansluta den till ack.tank med Laddomat 21.
Anledningen till att jag väljer typ 318 och inte 314 (båda har eldstad på 60 l) är att dess konvektionsdel är så pass mycket större större att den borde kunna hantera den eldstadsvolymen. Det borde inte ge några problem. Dess verkningsgrad är ju till stor del kopplad till vad du stoppar in för ved och hur du eldar.
Först en tändbrasa - sedan fyller du på lite mer än halva eldstadsvolymen så många gånger det behövs tills tanken är varm.
För övrigt så har vi erfarenhet av ha den lilla modellen (typ 312) kopplad mot 500 l ack.tank och det var inga problem - förutom att det blev lite skräpigt på golvet. Aldrig att vi upplevde svartrök eller för heta rökgaser i skorstenen.
Anledningen till att jag väljer typ 318 och inte 314 (båda har eldstad på 60 l) är att dess konvektionsdel är så pass mycket större större att den borde kunna hantera den eldstadsvolymen. Det borde inte ge några problem. Dess verkningsgrad är ju till stor del kopplad till vad du stoppar in för ved och hur du eldar.
Först en tändbrasa - sedan fyller du på lite mer än halva eldstadsvolymen så många gånger det behövs tills tanken är varm.
För övrigt så har vi erfarenhet av ha den lilla modellen (typ 312) kopplad mot 500 l ack.tank och det var inga problem - förutom att det blev lite skräpigt på golvet. Aldrig att vi upplevde svartrök eller för heta rökgaser i skorstenen.
Den har alltså 60 liters vedutrymme (du menar en Parca 318, det står längre upp).
Du fyller till hälften, vilket nog är bra med den typen av panna. Det brukar man rekommendera.
Jag vet inte vad verkningsgraden kan vara, men det är ju den äldre konstruktionen på eldstad vi pratar om, så låt oss anta att en liter ved ger 0,75 kWh. Sen får man även ta hänsyn till att man inte kan stoppa in veden utan luft mellan vedträna.
Ett hus på 100 m² (inte speciellt stort, alltså) behöver ungefär 1000 liter vatten. 1000 liter vatten värmt 50°C motsvarar 58 kWh, eller i detta fallet 100 liter ved, om vi antar en fyllnadsgrad på 80%.
Under laddningen avgår dessutom den effekt som behövs under tiden, för att värma huset. Om den är 4 kW och det tar totalt tre timmar att värma tankarna, ska vi producera 70 kWh för att ladda tankarna. Detta då under förutsättning att pannan är varm när vi börjar.
En tändbrasa och sen lägga in fyra gånger, var 45:e minut eller så.
Detta i teorin, då. Hur fungerar det i praktiken? Jag försöker bara bilda mig en uppfattning om hur det är att elda i en kökspanna.
Jag jämför med min vedpanna, där jag tänder när jag kommer hem från jobbet och sen lägger i en gång till (på vintern, då). När det har brunnit upp har jag laddat 2250 liter vatten. Men man måste ju anpassa efter de förutsättningar man själv och huset har, givetvis.
Du fyller till hälften, vilket nog är bra med den typen av panna. Det brukar man rekommendera.
Jag vet inte vad verkningsgraden kan vara, men det är ju den äldre konstruktionen på eldstad vi pratar om, så låt oss anta att en liter ved ger 0,75 kWh. Sen får man även ta hänsyn till att man inte kan stoppa in veden utan luft mellan vedträna.
Ett hus på 100 m² (inte speciellt stort, alltså) behöver ungefär 1000 liter vatten. 1000 liter vatten värmt 50°C motsvarar 58 kWh, eller i detta fallet 100 liter ved, om vi antar en fyllnadsgrad på 80%.
Under laddningen avgår dessutom den effekt som behövs under tiden, för att värma huset. Om den är 4 kW och det tar totalt tre timmar att värma tankarna, ska vi producera 70 kWh för att ladda tankarna. Detta då under förutsättning att pannan är varm när vi börjar.
En tändbrasa och sen lägga in fyra gånger, var 45:e minut eller så.
Detta i teorin, då. Hur fungerar det i praktiken? Jag försöker bara bilda mig en uppfattning om hur det är att elda i en kökspanna.
Jag jämför med min vedpanna, där jag tänder när jag kommer hem från jobbet och sen lägger i en gång till (på vintern, då). När det har brunnit upp har jag laddat 2250 liter vatten. Men man måste ju anpassa efter de förutsättningar man själv och huset har, givetvis.
Jo och det blir nog lite missvisande. Jag utgår ifrån att de som väljer kökspanna inte har möjlighet att ha ett separat pannrum (samt att de bor på landsbygden). Eldandet för oss sker ungefär under tre timmar kvällstid för att ladda acken, med några vedinlägg. Sedan räcker värmen i tanken (750 l) åtminstone över natten när det är som kallast, annars funkar det hyfsat fram till nästa eldning. Med komplement solvärme och i värsta fall elpatron, klarar man komforten.
Naturligtvis blir det mer jobb att elda i kökspanna än med en modern stor vedpanna. Konstigt vore det väl annars
Själv trivs jag utmärkt med att "pyssla" med eldningen, d v s lägga in ved då och då, se till att få ett optimalt drag osv. Trivs man inte med det väljer man en annan värmekälla. Tidigare har vi kört med en äldre kökspanna utan ack och det är mer "1800-tal" som du skriver i ett tidigare inlägg. Men det funkade det med även om det var lite kallt på morgonen och verkningsgraen knappast var särskilt bra. Men kökspanna - mindre acktank är en bra lösning för entusiastiska vedeldare på landsbygden med små utrymmen (torpargrunder utan källare). Ännu bättre blir det i kombination med solvärme. Orkar man inte med att elda i kökspanna bör ma n osm sagt välja en annan lösning som passar huset, exempelvis en vattenmantlad pelletspanna som går att placera i bostadsutrymmet.
Sammanfattningsvis: Det är lite som att jämföra äpplen och päron när man jämför en kökspanneanläggning anpassat för att passa ett äldre, mindre hus på landsbygden med en större villa med pannrum och utrymme för en stor modern vedpanna och rejäla ackvolymer.
Sen är det återigen det där med husets själ och sprakandet i köket. Det krävs en kökspanna för att hålla trollen ute där jag bor. Men det tänker jag inte ens försöka motivera logiskt
För att återgå till huvudfrågan - jag vet inte priserna på de olika Parcamodellerna.
Lite off topic - men än då:
Som den inbitna vedeldare jag är (och min fru) tycker jag att det är bra mycket trevligare att sitta och optimera brasan tillsammans med familjen i det stora lantköket istället för att sitta och kura i pannrummet som jag får göra nu.
En annan fördel är att ungarna (speciellt tonåringar) lär sig att kopplar ihop ved med varmvatten - dvs att energi inte är något som bara uppstår av sig själv. Kanske det finns en del "vuxna" som borde få den insikten oxå...
Vi har vedhuggning som en gemensam familjeangelägenhet som vi "plågar" våra fyra tonåringar med emellanåt Men faktum är att vedhanteringen är ju det enda konkreta beviset de får på att de gjort något som gör skillnad och syns - såsom samhället ser ut idag.
Man kan kort sagt säga att kökspanna är ett livsstilsval, speciellt om man kopplar den till ack. tank och solfångare. Precis som de som väljer elvärme (som värmepump etc) väljer sin livsstil.
Lite off topic - men än då:
Som den inbitna vedeldare jag är (och min fru) tycker jag att det är bra mycket trevligare att sitta och optimera brasan tillsammans med familjen i det stora lantköket istället för att sitta och kura i pannrummet som jag får göra nu.
En annan fördel är att ungarna (speciellt tonåringar) lär sig att kopplar ihop ved med varmvatten - dvs att energi inte är något som bara uppstår av sig själv. Kanske det finns en del "vuxna" som borde få den insikten oxå...
Vi har vedhuggning som en gemensam familjeangelägenhet som vi "plågar" våra fyra tonåringar med emellanåt
Men faktum är att vedhanteringen är ju det enda konkreta beviset de får på att de gjort något som gör skillnad och syns - såsom samhället ser ut idag.Man kan kort sagt säga att kökspanna är ett livsstilsval, speciellt om man kopplar den till ack. tank och solfångare. Precis som de som väljer elvärme (som värmepump etc) väljer sin livsstil.
När jag läser era resonemang inser jag plötsligt att jag har det bästa av flera världar:
En ny vedpanna i ett pannrum som är 29 m² stort, och alltså har god plats till panna, ved, tre tankar, expansion, arbetsbänk, virkesförråd och ändå en bra golvyta att härja med sådant, som jag inte vill släpa vidare in i den lite mindre verkstaden jag också har i källaren. Det panncentralen (enligt skämtsam arbetskamrat) är rationell att värma huset med, när det bara är värme man vill ha.
Ovanpå detta ett hus på närmare 250 m² (i 2½ plan), med två öppna spisar och två vedeldade köksspisar (jodå, jag har två kök också, än så länge). Där kan man elda bort både troll och annat oknytt, om man så vill. Och se det brinna, åtminstone i de öppna spisarna.
Att få resten av familjen att hjälpa till med veden går, åtminstone till vissa delar. Det är främst den 16-åriga dottern som hugger in då och då. Men på ett annat plan är det en familjeangelägenhet ändå, då min far gärna kommer sättande och hjälper till med kapning och klyvning. Han är bara 81, så han tänker hålla på länge än, verkar det som.
På taket på huset ligger tre moduler vakuumrör (totalt 72 rör), som ska försörja oss med varmvatten, och lite husvärme, under åtminstone halva året. Då har vi det lika bekvämt som värmepumpsnissarna, men till en bråkdel av driftkostnaden.
På sommaren har vi inga troll. Mördarsniglarna skrämmer bort trollen.
En ny vedpanna i ett pannrum som är 29 m² stort, och alltså har god plats till panna, ved, tre tankar, expansion, arbetsbänk, virkesförråd och ändå en bra golvyta att härja med sådant, som jag inte vill släpa vidare in i den lite mindre verkstaden jag också har i källaren. Det panncentralen (enligt skämtsam arbetskamrat) är rationell att värma huset med, när det bara är värme man vill ha.
Ovanpå detta ett hus på närmare 250 m² (i 2½ plan), med två öppna spisar och två vedeldade köksspisar (jodå, jag har två kök också, än så länge). Där kan man elda bort både troll och annat oknytt, om man så vill. Och se det brinna, åtminstone i de öppna spisarna.
Att få resten av familjen att hjälpa till med veden går, åtminstone till vissa delar. Det är främst den 16-åriga dottern som hugger in då och då. Men på ett annat plan är det en familjeangelägenhet ändå, då min far gärna kommer sättande och hjälper till med kapning och klyvning. Han är bara 81, så han tänker hålla på länge än, verkar det som.
På taket på huset ligger tre moduler vakuumrör (totalt 72 rör), som ska försörja oss med varmvatten, och lite husvärme, under åtminstone halva året. Då har vi det lika bekvämt som värmepumpsnissarna, men till en bråkdel av driftkostnaden.
På sommaren har vi inga troll. Mördarsniglarna skrämmer bort trollen.
Intressant resonemang det där om livsstilsval. Samma sak för uppvärmning som för att odla grönsaker eller hålla höns - en jäkla massa merjobb för mycket små besparingar men det känns väldans bra att hämta sina egna pinfärska ägg efter att ha skött om hönsgården (bortsett fågelsjukan då) eller få egna grönsaker efter allt slit med grävning/ogräs/bevattning. Eller våra hästar som i princip ÄR kökspannor vid en flyktig jämförelse: de kostar pengar, är mer ineffektiva än andra fordon och skitar ner en del Men de hör till gården och livet där som är allt annat än bekvämt - men det är liksom inte huvudmålet med att bosätta sig som vi gjort. Vore bekvämlighet prio 1 skulle vi nog hellre sätta oss i en villa. Med elvärme (förlåt, värmpump menar jag) eller ännu hellre en modern vedanläggning. Eller kanske fjärrvärme för att slippa jobbet med värmning överhuvudtaget.
Nu har det blivit en mer filosofisk diskussion som handlar om andra saker än ursprungsfrågan. Men ändå intressant tycker jag.
Nu har det blivit en mer filosofisk diskussion som handlar om andra saker än ursprungsfrågan. Men ändå intressant tycker jag.