Jag får nog be dig specificera.Viktor.J skrev:
Vi begärde in lägsta möjliga räntor på olika löptider och valde därefter.
Jämförde såklart mellan olika banker men det blev ändå bäst villkor med att behålla den man haft och har personliga rådgivare hos.
Du raljerar över personer som belånar sig högt som om att det bara är för att det är kul. Detta synsätt hittar jag bara (anekdotiskt) på landsbygden där vissa tror att det även i storstäderna finns lika billiga hus som på Bråmöllahultamåla, men att vissa är högt belånade för att de är dumma/lata/naiva. Så de personer du raljerar över, vilka alternativ har dom ?P Pligg85 skrev:
Ett lån på 4 miljoner är fortfarande ett lån på 4 miljoner även om inflationen går upp 10%. Jag skulle säga att du blir mer pressad istället pga högre belåningsgrad pga fallande värde på fastigheten, som ofta är fallet vid en avkyld marknad.Huggedugge1 skrev:
Möjligtvis kan man se det som att lånen "Gröps ur" om dina inkomster stiger mer pga inflationen, vilket jag inte ser några som helst tecken på denna gång, jämfört med t.ex. 80-talet.
/S
Det är klart att lånen på sikt "gröps ur" om vi får långvarigt högre inflation. Gröps ur i förhållande till annat som stiger i pris vill säga. Problemet är om vi samtidigt blir fattigare relativt sätt så hänger bostadspriserna inte med i prisutvecklingen i förhållande till andra produkter.S steve5432 skrev:
Så är nedgången tillfällig och ekonomin återhämtar sig 2024 så behöver det här inte vara negativt för oss med bolån på lång sikt, hamnar vi i en djupare lågkonjunktur blir läget såklart ett annat.
Ett exempel är väl att ta tillvara på möjligheterna att amortera hårdare och minska sin risk och exponering mot framtida svängningar.
Att köpa en fastighet med avsikt att inte betala av är ju för mig allt annat än sunt.
Köper man sin första bostad en bit in i sitt arbets och familjeliv så ska man väl ta alla chanser att jobba för en sund ekonomi så man inte plötsligt står där om ens situation blir annorlunda.
Jag är ganska säker på att mina inkomster, utgifter, hälsa och livssituation inte kommer vara statisk i 50år till så därför får man väl göra ett försök att vara beredd på att det kan bli sämre tider.
Att köpa en fastighet med avsikt att inte betala av är ju för mig allt annat än sunt.
Köper man sin första bostad en bit in i sitt arbets och familjeliv så ska man väl ta alla chanser att jobba för en sund ekonomi så man inte plötsligt står där om ens situation blir annorlunda.
Jag är ganska säker på att mina inkomster, utgifter, hälsa och livssituation inte kommer vara statisk i 50år till så därför får man väl göra ett försök att vara beredd på att det kan bli sämre tider.
finns inga hyresrätter, det är väl allmänt känt och en faktor till höga priser.F fiskarn87 skrev:
flytta, finns det jobb dit vi flyttar? Vad händer med lokala bostadsmarknaden och jobbmarknaden om endast en bråkdel fler personer väljer att flytta dit ?
Sen det som många säger (du skriver raljerar) att det är kanske inte bara det dyra boendet som sticker i ögonen.
Om man köper dyrare men passar på att amortera när räntorna är låga så är det ok.
Men att köpa dyrt utan avsikt att betala av på lånet utan hela tiden fylla på med nya skulder då kan det sluta illa.
Alla behöver inte ny bil, bilar vartannat år, dyra resor, slänga ut hyfsat nya kök och vitvaror bara för att något inte passar in i livsstilen, spa, pool osv.
Som flera skrivit innan inklusive mig själv.
Det har varit och ÄR fortfarande låga räntor om ni tittar bakåt i tiden.
Mentaliteten att alla ska allt utan att betala vad det kostar håller börjar närma sig verkligen nu.
Det är alltid lika intressant med de som tror att det alltid finns så många alternativ, åtminståne om man räknar de som är vettiga sett till livssituationen. Hyresrätter är sedan länge en stor bristvara och de nybyggda är lika dyra som att bo i villa. Billigare hus existerar oftast inte där du bor, utan då får man flytta ganska långt. Och att tro att valet är lätt att riva upp allt och flytta ut i skogen är ett bra alternativ har nog brist på empati.F fiskarn87 skrev:
Det finns bara förlorare i det samhälle som underbyggs på det sättet bostadsmarknaden har utvecklats de senaste decennierna. Framför allt så skjuter man över det på yngre generationer och de som inte ägt sin bostad. Sitter man självgod i ett hus som man köpt billigt och bara tjänat på situationen och inte fått den körd ner i halsen gör man nog bäst i att hålla tyst om man saknar empati för andra.
Om man tror att hela situationen är bara en brist i logik hos större delen av det svenska folket så brister troligen förståelsen för mänsklig psykologi istället. Vi agerar som ett samhälle, inte enskilda personer. Vi är beroende av att samhället kontrolleras på att vettigt och långsiktigt sätt. Hela räntesituationen tillsammans med låga amorteringskrav och ränteavdrag har ju trasat sönder bostadsmarknaden bortom alla rimliga gränser. När sedan inflationen drabbar landet så drabbar den alla. Vilket led i ordningen man är spelar mindre roll. Det får dominoeffekter som kan göra situationen ohållbar för vem som helst.