Klagandet på el men inte släcka efter sig?

[Anna_H]

Oavsett uppvärmning borde man räkna normalförbrukning till enbart hushållsel ca 5000 kwh/år:
Matlagning
Kyl/frys
Tvätt
Dusch/bad
Lite elektronik (modern)
Lite belysning, led
Att normalfamiljen med 2 vuxna och 2 tonårsbarn, som duschar regelbundet, lagar mat, äter hemma, tvättar kläder mm, kan komma betydligt lägre är inte realistiskt. Enbart hushållselen blir minst 400 kwh/månad, inte 50 kwh/månad

I många lägenheter räknas dock varmvatten och tvätt inte in i hushållselen. Och normalfamiljen har inte två vuxna och två tonårsbarn, vi har hela 4,8 miljoner hushåll trots att vi bara är 10 miljoner människor, två miljoner hushåll är ensamhushåll. Min släkt var för några år sedan 3 hushåll på 2+4+4, men sedan slutet av november är vi 1+1+1+2+4, och i höst blir 4:an 3+1.

 

[Rkarlsson]

Åjo, nog är det allt lite jobbigt en månad men priser som denna.

Nej men de jobbiga är att betala det som du menar. Att förbruka är ingen konst. Inte heller att inte förbruka det om man lagt nån investering i huset.

 

[Bernt Ö97]

I många lägenheter räknas dock varmvatten och tvätt inte in i hushållselen. Och normalfamiljen har inte två vuxna och två tonårsbarn, vi har hela 4,8 miljoner hushåll trots att vi bara är 10 miljoner människor, två miljoner hushåll är ensamhushåll. Min släkt var för några år sedan 3 hushåll på 2+4+4, men sedan slutet av november är vi 1+1+1+2+4, och i höst blir 4:an 3+1.

Lite hårklyveri om man räknar in varmvatten som "hushållsel" eller inte. Hur man räknar påverkar inte total energiförbrukning, men kan ge en bra bild om man vill se kostnaden för enbart uppvärmning under vinterhalvåret. Varmvatten till bad/dusch/tvätt/disk är inte säsongsberoende i någon stor grad.
I tråden hittar vi ibland uppfattningen att det är orimligt med 2 000-3 000 kwh/månad för enbart uppvärmning under vinterhalvåret. Helt rimlig förbrukning enligt mig, vilket jag har försökt att åskådliggöra
Att enskilda boenden har olika förutsättningar är helt rätt men inte heller det påverkar det faktum att en normalfamilj med ett normalt boende i eget hus förbrukar ca 20 000 kwh/år.
Schablonen är grov, och givetvis ofta avvikande från verkligheten för enskilda boenden, men ger en fingervisning om vad man kan förvänta sig.
Utslaget/person i boendet blir kanske energiförbrukningen gynnsam om familjen är större? (Killgissning)

 

[useless]

Lite hårklyveri om man räknar in varmvatten som "hushållsel" eller inte.

Nej, det är inte hårklyveri. Värmning av tappvatten ingår aldrig i hushållselen.

 

[Bernt Ö97]

Nej, det är inte hårklyveri. Värmning av tappvatten ingår aldrig i hushållselen.

Ok
Jag ville särskilja energiförbrukningen för värme och "klumpade ihop" resten som hushållsel.
Fel vokabulär och slarvigt av mig.

 

[tveksamt]

Nej men de jobbiga är att betala det som du menar. Att förbruka är ingen konst. Inte heller att inte förbruka det om man lagt nån investering i huset.

Helt enig.

 

[Mattias Svederberg]

I många lägenheter räknas dock varmvatten och tvätt inte in i hushållselen. Och normalfamiljen har inte två vuxna och två tonårsbarn, vi har hela 4,8 miljoner hushåll trots att vi bara är 10 miljoner människor, två miljoner hushåll är ensamhushåll. Min släkt var för några år sedan 3 hushåll på 2+4+4, men sedan slutet av november är vi 1+1+1+2+4, och i höst blir 4:an 3+1.

Skilj på ett medianhushåll och ett typhushåll. Typhushåll är vad politiker använder när de ska räkna vad som är rimligt för en normal familj. Kan även nämnas att antalet personer bosatta i Sverige är ca en halv miljon mer än antalet personer som räknas som Sveriges befolkning. Detta beror på att personer som bor här utan permanent uppehållstillstånd, och andra temporära tillstånd så som studier och folk som är på arbetsvisa inte räknas till befolkningen. Antalet faktisk bosatta passerade 11 miljoner för något år sedan..

Sedan finns de 4 olika sätt att räkna familj på, vilket man använder beror lite på vad man är ute efter.

Enligt 2013 års statistik är 37% av alla hushåll ensamhushåll. De låter som en ganska stor andel i teorin, men i praktiken är de inte speciellt mycket då dess 37% som maximalt bara kan utföra 23% av befolkningen och i praktiken närmare 15% eftersom alla andra hushålls konfigurationer har minst dubbelt så många individer.

De är många som tänker att 37% är ensamhushåll att 37% av befolkningen bor ensamma, det är dock inte alls fallet. Och då denna grupp är kraftigt överrepresenterade av lägenheter i större bestånd som normalt sett har fjärrvärme så är det inte bara en realtivt liten grupp samtidigt den gruppen som påverkas minst.


Sedan var någon annan som prata om tjockleken på partierna. Den tabellen jag hittade var 20mm bästa avståndet, men jag tror dock de var för lust. Att öka distansen ytterligare än så minskar faktiskt effekten av isoleringen.

Tabellvärdena jag hittade var lite si så där, så ta de med en nya salt, bör dock stämma skapligt. Och detta är bara de inre värmetransmitionen, inte den yttre. (Orsaken att jag har de så här är att jag vill kunna adderas för 3 och 4 glas):

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Micke7700]

Kan inget annat än hålla med angående ägandet av elproduktion, Nordpol känns som ett stort svek mot södra Sverige. Dock har det ju på senare tid visat sig att det är dumt att satsa för hårt på en sorts energikälla då vi inte kan styra vad som sker i omvärlden och kan bli bristvara. Redundans och risk spridning är min lösning.

Hur bygger man det bästa energisystemet i ett land? Jag är i övrigt ingen fan av socialdemokraterna, men man får ändå ge dem att de tidigt insåg elsystemets värde för samhällets framtida välstånd. Efter andra världskriget inleddes den riktigt stora utbyggnaden av Sveriges elsystem, massiv utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft och ett omfattande transmissionsnät, något som inte fullt ut färdigställdes förrän på 80-talet med starten av det tolfte kärnkraftsblocket. Vid den tidpunkten hade vi såsom skaldades av Barnevik och återgetts av många andra ”...billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha...”. Ett sådant långsiktigt och omfattande jobb hade givetvis inte kunnat utföras utan kontinuitet och politisk stöttning. En annan förutsättning var att man prioriterade elsystemet högre för samhället än tex vissa naturhänsyn.

Min poäng här är att ifrågasätta ifall det alltid är bäst att låta ”marknaden” styra elsystemets uppbyggnad? Om det var dåligt att politikerna styrde utbyggnaden av elsystemet från mitten av 1900-talet såsom ibland hävdas, hur kunde vi då få ett elsystem som ansågs vara bland de bästa i världen ur jämförbara aspekter? Om å andra sidan istället marknaden helt ska styra, finns det då inte risk att producenterna inser att man tjänar bättre på en bristsituation än ifall man åstadkommer överkapacitet och säkra elleveranser med marginaler i systemet? Såsom det blev i tex Kalifornien efter avregleringen där för trettio år sedan?

Att den förra S/MP-regeringen, som i de flesta övriga frågor brukade påpeka hur olämpligt det är att släppa marknadskrafterna fria, sedan plötsligt började hänvisa till att marknaden måste styra var- och hur vi har elproduktion, får väl snarast ses som ett sätt att försöka slippa ansvar för att man med politisk styrning tvingat bort kärnkraft. Återigen, kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige har aldrig varit (och kommer antagligen aldrig bli) en fråga bara för marknadskrafterna.

Jag är av uppfattningen att majoriteten av det vi gör i samhället kan och bör skötas av privata aktörer, men fundamental infrastruktur såsom tex elmarknaden tjänar på statlig styrning. Det är fundamentalt för landet att säkra detta. En oligopolmarknad (vilket det ofrånkomligen till stora delar är) kan inte överlåtas helt till ”marknaden” om det framförallt är samhället och medborgarna man vill främja. Det innebär inte att privata aktörer inte kan bygga eller sköta elproduktion, en parallell är ju försvaret där privata företag tar fram materiel men där man ålägger samhället och i förlängningen politikerna att långsiktigt planera hur vi ska försvara oss. En förutsättning är dock alltså långsiktighet och ”ingenjörsmässig styrning” som är fri från skygglappar kring vad som ska åstadkommas: billig och kontinuerligt tillgänglig el som är fossilfri. Dvs en energipolitik dom inte styrs av känslor och fromma förhoppningar. Såsom den var fram till 70-talet alltså

 

[Bernt Ö97]

Nej, det är inte hårklyveri. Värmning av tappvatten ingår aldrig i hushållselen.

Vid närmare eftertanke blir jag konfunderad över om det är viktigt att tappvarmvatten per definition inte ingår i hushållsel.
Fins anordningen för uppvärmning tappvarmvatten i bostaden är det mycket ovanligt att den energimätningen är separerad från övrig energimätning (undermätare), oavsett om uppvärmning av tappvarmvatten sker med separat elpanna, värmepump, eller vattenkokare på arbetsbänken.
Samma gäller att tvätt och diskmaskin, inkopplat på ordinarie elmätare utan undermätare, inte kan särskiljas och definieras som "ej hushållsel".
Vid fjärrvärme torde det vara mest vanligt att tappvarmvatten har samma förbrukningsmätare som bostadsvärme.
I hyresrätter och bostadsrätter kan undemätare förekomma men inte heller där är det 100% standard.
Vad är då vitsen med ett begrepp som inte är vanligt att mäta och därmed exkludera från hushålsel.
Bara en stilla fundering men givetvis kan det finnas orsaker i bakgrunden som bara en byråkrat kan ha användning för vid gissningslekar.

Helt enig.

 

[Xanthopteryx]

Har du nån källa på passivhusens lönsamhet?

Notera nu att detta var med sjukt låga elpriser.
http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1580611&dswid=4700

 

[Xanthopteryx]

Hur bygger man det bästa energisystemet i ett land? Jag är i övrigt ingen fan av socialdemokraterna, men man får ändå ge dem att de tidigt insåg elsystemets värde för samhällets framtida välstånd. Efter andra världskriget inleddes den riktigt stora utbyggnaden av Sveriges elsystem, massiv utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft och ett omfattande transmissionsnät, något som inte fullt ut färdigställdes förrän på 80-talet med starten av det tolfte kärnkraftsblocket. Vid den tidpunkten hade vi såsom skaldades av Barnevik och återgetts av många andra ”...billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha...”. Ett sådant långsiktigt och omfattande jobb hade givetvis inte kunnat utföras utan kontinuitet och politisk stöttning. En annan förutsättning var att man prioriterade elsystemet högre för samhället än tex vissa naturhänsyn.

Min poäng här är att ifrågasätta ifall det alltid är bäst att låta ”marknaden” styra elsystemets uppbyggnad? Om det var dåligt att politikerna styrde utbyggnaden av elsystemet från mitten av 1900-talet såsom ibland hävdas, hur kunde vi då få ett elsystem som ansågs vara bland de bästa i världen ur jämförbara aspekter? Om å andra sidan istället marknaden helt ska styra, finns det då inte risk att producenterna inser att man tjänar bättre på en bristsituation än ifall man åstadkommer överkapacitet och säkra elleveranser med marginaler i systemet? Såsom det blev i tex Kalifornien efter avregleringen där för trettio år sedan?

Att den förra S/MP-regeringen, som i de flesta övriga frågor brukade påpeka hur olämpligt det är att släppa marknadskrafterna fria, sedan plötsligt började hänvisa till att marknaden måste styra var- och hur vi har elproduktion, får väl snarast ses som ett sätt att försöka slippa ansvar för att man med politisk styrning tvingat bort kärnkraft. Återigen, kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige har aldrig varit (och kommer antagligen aldrig bli) en fråga bara för marknadskrafterna.

Jag är av uppfattningen att majoriteten av det vi gör i samhället kan och bör skötas av privata aktörer, men fundamental infrastruktur såsom tex elmarknaden tjänar på statlig styrning. Det är fundamentalt för landet att säkra detta. En oligopolmarknad (vilket det ofrånkomligen till stora delar är) kan inte överlåtas helt till ”marknaden” om det framförallt är samhället och medborgarna man vill främja. Det innebär inte att privata aktörer inte kan bygga eller sköta elproduktion, en parallell är ju försvaret där privata företag tar fram materiel men där man ålägger samhället och i förlängningen politikerna att långsiktigt planera hur vi ska försvara oss. En förutsättning är dock alltså långsiktighet och ”ingenjörsmässig styrning” som är fri från skygglappar kring vad som ska åstadkommas: billig och kontinuerligt tillgänglig el som är fossilfri. Dvs en energipolitik dom inte styrs av känslor och fromma förhoppningar. Såsom den var fram till 70-talet alltså

Nu får du dock skilja på elnät och elproduktion.
Att elnäten, rena monopol, skall vara privata är ju ingen vettig idé anser jag.
Däremot elproduktionen är u synnerligen bra. Där anser jag inte att oligopol råder. Vem som helst kan börja tillverka el. Vilket vi även sett. Massor av aktörer är inblandade, inklusive privatpersoner. Och vi måste åken kolla ihåg att vi pratar Europa dessutom. Alla aktörer i Europa samverkar. Detta har givit oss extremt låga elpriser under lång tid samt även gjort att vi nu har mer el att tillgå än någonsin. Vi har alltså ett mer robust elnät, sett till produktionen, mot tidigare.
Elmarknaden är komplex. Minst sagt.

 

[Mattias Svederberg]

Notera nu att detta var med sjukt låga elpriser.
[länk]

Man har dock använt samma uppvärmnignsmetod för alla typerna av hem vilket jag nog skulle vilja hävda är orealistiskt. Dessutom har man inte normerat bort förlorad area, vilket om de ska kompenseras genom att göra ett större hus blir rätt betydande extra kostnad.

De har ränkat med el zone 2 å andra sidan relativt kallt klimat.

Sid 13
"För att, på ett tillförlitligt sätt, kunna hitta elpriset per kWh för det utvalda elområdet användes statistik om elpriser från SCB:s databas. Värden från april 2013 till januari 2021 exporterades till Excel. I denna Excelfil valdes fliken “Rörligt pris”"

vilket i sig inte är ett helt orimlgit stätt att göra de på, kruxet är att man gjort de i SE2, var de gjort i SE3 hade resultatet blitt anorlunda.

 

[Mattias Svederberg]

Nu får du dock skilja på elnät och elproduktion.
Att elnäten, rena monopol, skall vara privata är ju ingen vettig idé anser jag.
Däremot elproduktionen är u synnerligen bra. Där anser jag inte att oligopol råder. Vem som helst kan börja tillverka el. Vilket vi även sett. Massor av aktörer är inblandade, inklusive privatpersoner. Och vi måste åken kolla ihåg att vi pratar Europa dessutom. Alla aktörer i Europa samverkar. Detta har givit oss extremt låga elpriser under lång tid samt även gjort att vi nu har mer el att tillgå än någonsin. Vi har alltså ett mer robust elnät, sett till produktionen, mot tidigare.
Elmarknaden är komplex. Minst sagt.

" Där anser jag inte att oligopol råder. Vem som helst kan börja tillverka el. Vilket vi även sett. "

Vem som helst kan börja producera el... såvida de inte producerar av gas, kärnkraft, olja, kol eller vattenkraft. Eftersom man för Gas och kol behöver utsläppsrätter, vilket man som ny operatör inte får. För olja är det principiellt förbud mot. Kärnkraft måste man ha en bygglicens på, vilket enbart Uniper och Vattenfall har, för vattenkraft måste man ha tillstånd för utnyttjande av hydrologisk energi, vilket är inget tillstånd man kan få längre. Biokraft kan man bara bygga om man har avsättning för fjärvärme, vilket man bara kan få via fjärvärme monopolet, de har dessutom gjorts nästan omöjligt med kraftvärmeskatten som introducerades för ett par år sedan.

Det betyder i praktiken att om man kommer in som en operatör och vill bygga mer kapacitet så har man att välja mellan solkraft och vindkraft. De enda två typerna man faktiskt kan få tillstånd för.

I praktiken betyder de att vi har konkurans endast när solen skiner eller vinden blåser. och de är något vi ser rätt tydligt på hur elpriserna går upp och ner. VI har ett solklart oligopol.

"Detta har givit oss extremt låga elpriser under lång tid samt även gjort att vi nu har mer el att tillgå än någonsin"
Nej de relativt låga elpriset under 2013-2016 berodde på väldigt låga gaspriser.

". Vi har alltså ett mer robust elnät, sett till produktionen,"
Eeeh... hur kom du fram till de. Vi har ju mindre effekt tillgänglig när vi har de högsta behovet. Importspikarna har ökat kraftigt. Import effeketen har ökat kraftigt.

Medan vi har mer kapacitet än tidigare, är den tillgängliga effekten kraftigt ner. Det är den tillgängliga effekten som har kritiserats, inte den totala kapciteten.

 

[Xanthopteryx]

" Där anser jag inte att oligopol råder. Vem som helst kan börja tillverka el. Vilket vi även sett. "

Vem som helst kan börja producera el... såvida de inte producerar av gas, kärnkraft, olja, kol eller vattenkraft. Eftersom man för Gas och kol behöver utsläppsrätter, vilket man som ny operatör inte får. För olja är det principiellt förbud mot. Kärnkraft måste man ha en bygglicens på, vilket enbart Uniper och Vattenfall har, för vattenkraft måste man ha tillstånd för utnyttjande av hydrologisk energi, vilket är inget tillstånd man kan få längre. Biokraft kan man bara bygga om man har avsättning för fjärvärme, vilket man bara kan få via fjärvärme monopolet, de har dessutom gjorts nästan omöjligt med kraftvärmeskatten som introducerades för ett par år sedan.

Det betyder i praktiken att om man kommer in som en operatör och vill bygga mer kapacitet så har man att välja mellan solkraft och vindkraft. De enda två typerna man faktiskt kan få tillstånd för.

I praktiken betyder de att vi har konkurans endast när solen skiner eller vinden blåser. och de är något vi ser rätt tydligt på hur elpriserna går upp och ner. VI har ett solklart oligopol.

"Detta har givit oss extremt låga elpriser under lång tid samt även gjort att vi nu har mer el att tillgå än någonsin"
Nej de relativt låga elpriset under 2013-2016 berodde på väldigt låga gaspriser.

". Vi har alltså ett mer robust elnät, sett till produktionen,"
Eeeh... hur kom du fram till de. Vi har ju mindre effekt tillgänglig när vi har de högsta behovet. Importspikarna har ökat kraftigt. Import effeketen har ökat kraftigt.

Medan vi har mer kapacitet än tidigare, är den tillgängliga effekten kraftigt ner. Det är den tillgängliga effekten som har kritiserats, inte den totala kapciteten.

Det har inte med konkurrensen att göra att det blir billigare när det blåser i Europa. Blåser det mycket i Sverige så kan vi maxa exporten varvid priset frikopplas från Europa. Blåser det mycket i Europa så minskar deras behov av dyr gaskraft varvid priset sjunker.

Importen och exporten senaste 20 åren. Var har vi mest effektbehov enligt dig?

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Mattias Svederberg]

Det har inte med konkurrensen att göra att det blir billigare när det blåser i Europa. Blåser det mycket i Sverige så kan vi maxa exporten varvid priset frikopplas från Europa. Blåser det mycket i Europa så minskar deras behov av dyr gaskraft varvid priset sjunker.

Importen och exporten senaste 20 åren. Var har vi mest effektbehov enligt dig?
[bild]

Vi har mycket mer effektbehov idag. Grafen är gravit missvisande och innehåller otaliga fel. Bland annat ligger nerstägningen av R1 och R2 flera år fel. jag menar de var 20 månader mellan O2 och O1, men över 30 månader mellan O1 och R2, trots de sitter prickarna närmare där. Jag har postat en korekt graf flera gånger, så jag förstår inte varför du fortsätter posta denna uppenbareligen felaktigas graf.

Grafen är dessutom för låg upplösning för att visa korta effkttoppar vid import, vilket är problemet som ökat mest.

Förstår inte hur många gånger man ska behöva informera dig om samma sak för att då du ska förstå att de är effekt brist som är problemet, inte kapacitetsbrist. Dessutom kanske du skulle påbörja grafen vid 1993 för att få en mer rättvist bild.

Att Sverige exporterar mer idag har inget att göra med att vi har något överskott för den delen. Exporten sker inte på överskott utan på överbudning. Att vi exporterar mer beror helt sonika på att de finns mer exportkapacitet, och mer möjlighet för utlänska operatörer att överbuda Svenska.

Att exporten ökade kraftigt 2011 berodde på att Ferno-Scan 2 öppnades och senare ferno-Scan 1 uppgraderades. Sedan öppnades baltic cable 2017 med.

Kan ju även säga att importen under 2000 till 2010 är rätt missvisande med då detta beror till stor del av överskott från NordNorge som transfererades till Finland. Men då transportkapacitet saknades på finska sidan (vilket fixades delvis med ferno-scan 1 och 2, men även en del förstärkningar i norrland).

Mycket av denna import var ingen import som vi direkt önskade, utan import som dumpades på oss. Detta gav industrin i norrland nästan noll pris, något som verka bra då men de behöver sota för idag.

Överlag är grafen otrolgit oärlig och felaktig. Dela in de på elhandelsregioner i stället och se hur de ser ut i SE3 och 4.