Det är korrekt, det är så man gör.G Gullvispen skrev:
Skall erkänna att jag har inte hört om problem pga. det.
Men mekaniska spänningar beroende på temperaturförändringar är ett vanligt välkänt fenomen inom de flesta konstruktionsområden. Jag kommer yrkesmässigt i kontakt med det i elektroniksammanhang. Där görs enorma analyser över hur ex. en lödning av en komponent påverkas av att komponenten som är 2mm lång har en något annan temperatur rörelse än den 2 mm långa sträckan kretskort under komponenten. Sådana analyser brukar ställa in sig på att det är OK om lödtennet inte drabbas av spänningsutmatning inom 40 - 80 år. Det finns horder med konstruktörer som detaljräknar på hur små man kan göra lödytorna utan att drabbas av spänningsutmattning i förtid, för olika komponenttyper.
Samma sak gäller inom byggbranschen, fast jag har ingen direktkontakt med folk som arbetar med det. Det för oss lekmän mest kända området är utmattning i flytspackel runt golvvärmekablar, där löser man det genom att sådant flytspackel har högre hållfasthet, genom ex. glasfiberarmering.
På samma sätt har jag uppfattat att fixtillverkarna räknar på utmattningseffekter pga. mekaniska röresler (mikroskopiska) i kakel och underlag. Nu är problematiken troligen något enklare när spänningar tas upp av en så stor yta med fix som du har bakom en kakelplatta, jämfört med mitt lödexempel, där ytan kanske är en 100 dels kvmm. Men detta är något man räknar på.
Även vid misslyckade kakelsättningar, där kakel har satts på fix som hunnit bilda "skinn". Så sitter ju plattorna ofta fast i början. Det kan ta ett år eller mer innan plattorna lossnar. Det är då en viss vidhäftning, men den är för dålig så att mikroskopiska rörelser ger en utmattning av fixet just vid kontakten med plattan.
Fix tillverkas med en väl avvägd elasticitet, en rörelse skall dels tas upp som en spänning i materialet, man "håller fast" plattan som vill röra på sig, men elasticiteten i fixet tillåter även viss rörelse. men det handlar om mikroskopiska osynliga rörelser.
Men mekaniska spänningar beroende på temperaturförändringar är ett vanligt välkänt fenomen inom de flesta konstruktionsområden. Jag kommer yrkesmässigt i kontakt med det i elektroniksammanhang. Där görs enorma analyser över hur ex. en lödning av en komponent påverkas av att komponenten som är 2mm lång har en något annan temperatur rörelse än den 2 mm långa sträckan kretskort under komponenten. Sådana analyser brukar ställa in sig på att det är OK om lödtennet inte drabbas av spänningsutmatning inom 40 - 80 år. Det finns horder med konstruktörer som detaljräknar på hur små man kan göra lödytorna utan att drabbas av spänningsutmattning i förtid, för olika komponenttyper.
Samma sak gäller inom byggbranschen, fast jag har ingen direktkontakt med folk som arbetar med det. Det för oss lekmän mest kända området är utmattning i flytspackel runt golvvärmekablar, där löser man det genom att sådant flytspackel har högre hållfasthet, genom ex. glasfiberarmering.
På samma sätt har jag uppfattat att fixtillverkarna räknar på utmattningseffekter pga. mekaniska röresler (mikroskopiska) i kakel och underlag. Nu är problematiken troligen något enklare när spänningar tas upp av en så stor yta med fix som du har bakom en kakelplatta, jämfört med mitt lödexempel, där ytan kanske är en 100 dels kvmm. Men detta är något man räknar på.
Även vid misslyckade kakelsättningar, där kakel har satts på fix som hunnit bilda "skinn". Så sitter ju plattorna ofta fast i början. Det kan ta ett år eller mer innan plattorna lossnar. Det är då en viss vidhäftning, men den är för dålig så att mikroskopiska rörelser ger en utmattning av fixet just vid kontakten med plattan.
Fix tillverkas med en väl avvägd elasticitet, en rörelse skall dels tas upp som en spänning i materialet, man "håller fast" plattan som vill röra på sig, men elasticiteten i fixet tillåter även viss rörelse. men det handlar om mikroskopiska osynliga rörelser.
Om du väljer att behålla befintligt ytskikt ska du inte använda någon form av tätskikt. Då är det primer, fix och fog som gäller.
Glöm inte att ta hänsyn till bygghöjden på 15-20mm som tillkommer, kan ställa till det vid avlopp och om du har dold rördragning.
Eftersom badrummet är så pass gammalt att det räknas som förbrukat ur alla hänseende hade jag knackat ner allt och gjort det ordentligt med ett godkänt tätskikt. I ditt fall räcker det med ett rollsystem, te.x Kiilto eller Probau som fått godkänt i Länsförsäkringars årliga test.
mvh
Glöm inte att ta hänsyn till bygghöjden på 15-20mm som tillkommer, kan ställa till det vid avlopp och om du har dold rördragning.
Eftersom badrummet är så pass gammalt att det räknas som förbrukat ur alla hänseende hade jag knackat ner allt och gjort det ordentligt med ett godkänt tätskikt. I ditt fall räcker det med ett rollsystem, te.x Kiilto eller Probau som fått godkänt i Länsförsäkringars årliga test.
mvh
I somras bodde vi på ett fint nybyggt hotell.
Badrummet var helkaklat förutom duschhörnan som var en typ av inbyggt lågt kar i plast.
Gillade det faktiskt, kändes inte sämre på något sätt än att duscha direkt på klinkers, snarare tvärtom kändes det fräscht.
Det kanske hade fungerat bra i en källare också.
Badrummet var helkaklat förutom duschhörnan som var en typ av inbyggt lågt kar i plast.
Gillade det faktiskt, kändes inte sämre på något sätt än att duscha direkt på klinkers, snarare tvärtom kändes det fräscht.
Det kanske hade fungerat bra i en källare också.
