Att observera att stora risken är där det finns kvicklera och den finns där det varit gammal havsbotten. Kvickleran innehåller salt från havet som stabiliserar leran och när saltet lakas ut blir den instabil.
Att kvickleran finns ovanför nuvarande havsyta är för att landhöjningen lyft upp marken men de låg för länge sedan under havsytan.
Ett område med kvicklera kan bli instabilt av mycket vatten typ regnande och ökad nivå på grundvattnet eller av markarbeten i området eller kombination.
Att marken rasade vid Munkedal berodde troligen på mycket regnande och att man grävde ur för nya motorvägen.
Områden med lera från insjöar (ej salt) löper inte samma risk då den inte kallas kvicklera.
Jag kunde nästan inget om detta tidigare men läst på efter raset i Norge. Ser man på landskapet vid raset i Oslo trakten så ser man att det varit gamla ras där tidigare. Hela golfbanan är gammalt rasområde och troligen därför man inte byggt där. Området där golfbanan låg är klassat som en 5:a och där husen (de nyare) ligger / låg är klassat som riskområde 4:a men drogs med när marken nedanför började röra på sig.
Ofattbart att man fick bygga där överhuvudtaget när man i Norge har erfarenhet av ras som skett många gånger.
Rasmassorna mer eller mindre förvandlades till lervälling och därför den flöt iväg så långt. Jag såg på helikopterbilder att den runnit flera kilometer bortåt.
Stackar människor som blev drabbade. Fruktansvärt.
Att kvickleran finns ovanför nuvarande havsyta är för att landhöjningen lyft upp marken men de låg för länge sedan under havsytan.
Ett område med kvicklera kan bli instabilt av mycket vatten typ regnande och ökad nivå på grundvattnet eller av markarbeten i området eller kombination.
Att marken rasade vid Munkedal berodde troligen på mycket regnande och att man grävde ur för nya motorvägen.
Områden med lera från insjöar (ej salt) löper inte samma risk då den inte kallas kvicklera.
Jag kunde nästan inget om detta tidigare men läst på efter raset i Norge. Ser man på landskapet vid raset i Oslo trakten så ser man att det varit gamla ras där tidigare. Hela golfbanan är gammalt rasområde och troligen därför man inte byggt där. Området där golfbanan låg är klassat som en 5:a och där husen (de nyare) ligger / låg är klassat som riskområde 4:a men drogs med när marken nedanför började röra på sig.
Ofattbart att man fick bygga där överhuvudtaget när man i Norge har erfarenhet av ras som skett många gånger.
Rasmassorna mer eller mindre förvandlades till lervälling och därför den flöt iväg så långt. Jag såg på helikopterbilder att den runnit flera kilometer bortåt.
Stackar människor som blev drabbade. Fruktansvärt.
Det troliga i Ask är att dammarna på golfbanan och dämmet i bäcken inte har klarat av att leda bort allt vatten utan att vattennivån då höjts. Detta i sin tur har ytterligare gett instabilitet i kvickleran och ett ras som började nere vid dämmet drog sedan med sig allt upp till bostadsområdet.optimum skrev:
Att observera att stora risken är där det finns kvicklera och den finns där det varit gammal havsbotten. Kvickleran innehåller salt från havet som stabiliserar leran och när saltet lakas ut blir den instabil.
Att kvickleran finns ovanför nuvarande havsyta är för att landhöjningen lyft upp marken men de låg för länge sedan under havsytan.
Ett område med kvicklera kan bli instabilt av mycket vatten typ regnande och ökad nivå på grundvattnet eller av markarbeten i området eller kombination.
Att marken rasade vid Munkedal berodde troligen på mycket regnande och att man grävde ur för nya motorvägen.
Områden med lera från insjöar (ej salt) löper inte samma risk då den inte kallas kvicklera.
Jag kunde nästan inget om detta tidigare men läst på efter raset i Norge. Ser man på landskapet vid raset i Oslo trakten så ser man att det varit gamla ras där tidigare. Hela golfbanan är gammalt rasområde och troligen därför man inte byggt där. Området där golfbanan låg är klassat som en 5:a och där husen (de nyare) ligger / låg är klassat som riskområde 4:a men drogs med när marken nedanför började röra på sig.
Ofattbart att man fick bygga där överhuvudtaget när man i Norge har erfarenhet av ras som skett många gånger.
Rasmassorna mer eller mindre förvandlades till lervälling och därför den flöt iväg så långt. Jag såg på helikopterbilder att den runnit flera kilometer bortåt.
Stackar människor som blev drabbade. Fruktansvärt.
Det är många dåliga beslut tillsammans som ledde till denna katastrofen.
En sak jag lärt mig från detta är att om ett ras inträffar, då skall man gå upp under taket i huset istället för att försöka ta sig ut. De som räddades var de som inte hann ner och ut. De som saknas var personer som var utomhus.
Vår nya detaljplan kommer att innehålla belastningsgränser för att motverka risk för skred så nog går medvetenheten upp. Å andra sidan byggs det också mer och på fler platser så det kanske går på ett ut.pacman42 skrev:
Absolut, och de är baserade på mätningar (borrprover) på platsen. Alternativet hade ju varit att man (som i den tidigare detaljplanen) bara körde på.
Så länge det inte är en sluttning så går det bra med begränsingar, jag hade dock inte litat på dessa om det är en sluttning. Triggern kan vara nästintill ingenting nämligen, det kan räcka med att ett borrhål för bergvärme läcker ytvatten ned till berggrunden där det rinner under leran.F fiskbuggaren skrev:
Ja när det gäller bergvärmehål och brunnar så är riskerna stora samt egna avlopp läckande vattenservicer
Kvicklera borde inte användas till byggnader eller platser där människor uppehåller sig
Intressant. Ett under att det inte blev fler dödsoffer. Men jag får inte ihop antalet drabbad. 30 hus förstördes och 450 familjer bostadslösa. Bodde det 15 familjer i vart hus? Var alla husen tomma under raset, eller var det folk som åkte med?Music Man skrev:
Det är också imponerande hur snabbt de fick igång räddnings- och återställningsarbetena. Tydligen var landshövdingen där och ledde räddningsarbetet handgripligen. Det är svårt att tänka sig i dag. Hade det skett idag hade förmodligen fokus legat på hur man skulle kompensera de ståuppkomiker som fått minskad inkomst på grund av sämre publiktillströmning.
Nu kommer jag inte ihåg detaljerna, men man var väl tvungna att plana ut rasområdet precis som i Tuve där man också tvingades riva ett antal hus. Man hade inte heller samma möjligheter till att påla och förstärka som man hade på slutet av 70-talet.A andersmc skrev:
Idag hade man inte kunnat komma igång så snabbt som man gjorde då, man var inte riktigt medvetna om riskerna på den tiden och man brydde sig inte heller lika mycket om dessa
I Lökeberg så var det ett års karantän innan man ens fick beträda marken igen i höstas.
Här kan man svajpa och se skredet i Gjerdrum före och efter:
https://your.mapspace.com/index.htm...esolution=0.8&workspace=08_Gjerdrum_landslide
https://your.mapspace.com/index.htm...esolution=0.8&workspace=08_Gjerdrum_landslide
https://your.mapspace.com/index.htm...esolution=0.8&workspace=08_Gjerdrum_landslide
https://your.mapspace.com/index.htm...esolution=0.8&workspace=08_Gjerdrum_landslide
Lerskred har förekommit i tusentals år och kommer inte att sluta förekomma heller. Innan all kvicklera har lakats ur och rasat är nästa istid här och så börjar det om.
Niporna längs norrlandsälvarna är likaså geologisk instabila fenomen som aldrig kommer att sluta rasa.
Det gäller att välja var man bygger. Vissa markområden är av naturen skapade så att de lämpar sig att odla skog eller säd eller hö eller potatis på och då skall man använda dem till det de är skapade till och inte bygga där.
Andra platser är skapade så att de lämpar sig att bygga på.
Niporna längs norrlandsälvarna är likaså geologisk instabila fenomen som aldrig kommer att sluta rasa.
Det gäller att välja var man bygger. Vissa markområden är av naturen skapade så att de lämpar sig att odla skog eller säd eller hö eller potatis på och då skall man använda dem till det de är skapade till och inte bygga där.
Andra platser är skapade så att de lämpar sig att bygga på.
