Det är som Linnex säger. Ändarna är inget problem. Det är momentet som knäcker reglarna och momentet är som störst mitt på regeln.
 
  • Gilla
Martin_B
  • Laddar…
Hur fäster ni träreglarna i stålbalken om ni kör med alt 1 ?
Alt 2 blir mindre jobb i stål som jag ser det, en icke försumbar fördel faktiskt.
 
Skjut eller svetsa fast spik vinklar i Hea balken reglarna behöver inte sitta hårt dom vilar på balken.
 
smurfen72 skrev:
Skjut eller svetsa fast spik vinklar i Hea balken reglarna behöver inte sitta hårt dom vilar på balken.
Jovisst kan man göra det, men varför inte alt 2 så kan man skruva/spika i trä istället? Eller blir upplaget för kort då (ca 50 mm trä som vilar på balken istället för 100 mm)?
 
Klart alternativ 2 funkar men det verkar vara en krånglig och sämre lösning du måste ju bulta en regel mot Hea balken istället för att skjuta fast/svetsa eller bulta fast vinklar mot Hea balken direkt och få 100 mm upplag.
 
martinradbo skrev:
Hur fäster ni träreglarna i stålbalken om ni kör med alt 1 ?...
De brukar inte fästas alls, utan hålls på plats av över- och underliggande material. Det finns ingen vridande påkänning.

Ytterliggare ett tips är att lägga tjärpapp mellan träändan och stålet. Risken finns alltid risk för att det kan börja knarra annars.
 
Johan Gunverth skrev:
De brukar inte fästas alls, utan hålls på plats av över- och underliggande material. Det finns ingen vridande påkänning..
Jag håller med men min KA / konstruktör kräver att de sätts fast och jag tycker också det känns bättre.


Johan Gunverth skrev:
Ytterliggare ett tips är att lägga tjärpapp mellan träändan och stålet. Risken finns alltid risk för att det kan börja knarra annars.
Det ska jag komma ihåg, knarr och knak är förbjudet i detta huset.
 
Jag skulle sätta fast dom just för att undvika knarr och knak men dom kan säkert ligga lösa.
 
Jag har byggt två hus där golvreglarna legat löst på en stålbalk och det har funkat utan knarr.
Däremot rekommenderar jag att skruvlimma ihop de båda golvreglarna med lämplig regel i ovankant, det ger lite mer stadga i konstruktionen och dessutom får golvspånet stöd hela vägen.

balk.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
balk2.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
RoBo
  • Laddar…
Alsti18 skrev:
...De två mellanbjälkslagsbitarna möts således i mitten och har där mycket omsorgsfullt sammanspikats med björkfaner på bägge sidor. Detta fyller väll mest funktionen att hålla ihop mellanbjälklaget tills dess att allting annat som håller ihop huset kommit på plats...
Intressant tråd med ett tidsperspektiv på över sex år!
Man riktigt hör historiens vingslag :)
Men Gustavssons och Gabbe1s byggen är väl inte samma?

Men jag vill göra ett litet påpekande. Kanske någon redan gjort det, då ber jag om ursäkt:

Det är mycket viktigt att takstolens underrams-halvor förbinds med varandra.
Om inte detta görs kan taket trycka isär byggnadens långväggar när taktyngden ökar vid tex snöbeläggning.

Jag har motsvarande lösning som Gabbe1 visar (Gustavssons fall1) på mitt hus byggt 2010.
Takstolarna är konstruerade av Derome, och de levererade med hålband för att sammankoppla de delade underramarna. De kallade dem balkstroppar.

Men byggmästaren ville annorlunda: Han byggde på de 220 mm underramarna med en 70 mm regel,
som han skruvlimmade på underramar och mellanliggande golvbjälkar.
Precis som Gabbe1 beskriver.
Bjälklaget blev alltså 290 mm (med gott om plats för isolering). HEA-balken är 200 mm.
 
  • Gilla
Martin_B
  • Laddar…
Oj, VM i trådlyft gick in i andra omgången :D
Jag borde lära mig att titta efter datum innan mna svarar. Förhoppningsvis har TS fått sitt mellanbjälklag och väntar på det än ;)
 
KnockOnWood skrev:
Men Gustavssons och Gabbe1s byggen är väl inte samma?
Nope, mina byggbilder är inte ens ett år gamla.

KnockOnWood skrev:
Men jag vill göra ett litet påpekande. Kanske någon redan gjort det, då ber jag om ursäkt:

Det är mycket viktigt att takstolens underrams-halvor förbinds med varandra.
Om inte detta görs kan taket trycka isär byggnadens långväggar när taktyngden ökar vid tex snöbeläggning.
I just mitt fall är saxtakstolarna fribärande och mellanbjälklaget krävs inte för att "hålla tillbaka" takstolarna vid tex hög snölast.

Men om man har en konstruktion där mellanbjälklaget samtidigt agerar underarmar så är det ju såklart som du skriver.
 
Martin_B
Gammal tråd. Men jag lyfter ang. motverka att väggar trycks ut.
Oavsett om takstolarna är fribärande eller inte (vem vet vad rejäla stormar har för påverkan på väggliv samtidigt som bjälklaget har hög belastning) hade jag självklart fäst ihop reglarna på varsin sida stålbalken, med hjälp av hålplåtar rätt över.

De är tunna så de kommer inte ge ett tjockare bjälklag och man kan hyvla ut golvspånskivorna för de, alternativt fälla in de i bjälkarna. Jag hade då satt en lång på undersidan och en lång översidan, så de går in 30-40, kanske helst 50 cm på varje bjälke.

Det borde ju rimligtvis motsvara att bjälkarna är "hela"/oskarvade, eller nära på.

Har man dessutom väggar på övervåningen som går längs med bjälkarna, så hade jag planerat så de hamnar rätt över bjälkarna om det går, så man får fästa ihop vissa av bjälkarna även med trä.

Sådant där lär binda ihop allt så väl så det skall nog till en tornado klass F5 för o riva isär det :D

Gammal tråd återigen, men tipset kanske är värt något för någon i framtiden ;)
 
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.