Mitt inomhusförråd rymmer ca 2,2 m³. När det var som kallast i vintras gick det åt nästan 75% av det, på en vecka. Berodde även på om en "vecka" var 6, 7 eller 8 dagar, förstås. Det går ju åt mer om ved körs in på lördagen och sedan nästa söndag, än tvärtom.
Då var det nere vid -20°C på nätterna.
Mitt hus är drygt 200 m², fördelat på två våningar, plus källare som mest "spillvärms", förutom ett enda element, samt lite ljummet i vindsrummen.
Byggt 1943, reverterad trästomme, isolerat med tapeter och lite trätex.
Så här års varar det förrådet i minst fem veckor. Om inte solen skiner, för då varar det ännu längre.
Då var det nere vid -20°C på nätterna.
Mitt hus är drygt 200 m², fördelat på två våningar, plus källare som mest "spillvärms", förutom ett enda element, samt lite ljummet i vindsrummen.
Byggt 1943, reverterad trästomme, isolerat med tapeter och lite trätex.
Så här års varar det förrådet i minst fem veckor. Om inte solen skiner, för då varar det ännu längre.
Byggarn jag har 180 grader ut från pannan.
Alltså innan rökgaserna går in i skorstenen..
En meter ner i skorstenen har jag ca 70 grader.
Alltså innan rökgaserna går in i skorstenen..
En meter ner i skorstenen har jag ca 70 grader.
Ja, jag tänkte att jag får väl provocera lite, för att få se dig vidareutveckla dina tankegångar. 
Visst måste man elda varje dygn, om man kör med tumregeln 10 liter per uppvärmd kvadratmeter. Men ska det vara någon finess med att ha 6 m³ vatten att värma upp, måste man ju även ha en panna därefter. Mina 2250 liter värmer jag med en panna på 35 kW. Det betyder att det tar ungefär sex timmars eldande att värma tankarna 50°C (från 40°C till 90°C) samt att dessutom värma huset under tiden. Då lägger jag in ved två gånger, i en panna som rymmer 0,14 m³ med ved.
Ska jag göra motsvarande procedur med 6 m³ vatten tar det närmare 18 timmar och förbrukar en kubikmeter ved. Då kan man snacka om att bo i pannrummet.
Alltså vill det till en panna på 80-100 kW, om laddtiden ska vara realistisk på en kväll efter jobbet.
Om ingen är hemma och det är -20°C, då behöver jag naturligtvis min elpatron. Som tur är brukar det inte vara strömavbrott då, eftersom strömavbrott här vanligtvis orsakas av blåst och/eller snöfall, och ingetdera är vanligt när det är -20°C. Sen är jag inte helt säker på hur det går med de mest avlägsna rören heller, om jag inte kan köra min cirkulationspump. Huset har bra självcirkulation, men de nya rören runt pannan är ju betydligt klenare.
Det krävs ingen våldsam elpatron för att förhindra frostsprängning, även om en liten patron inte klarar av att hålla 21°C inne, eller vad man nu vill ha.
Du skriver att du lärt dig om vedpannor på 70-talet. Då förstår jag varför du fått för dig att det är lågan som ska värma vattnet. Min förra panna var från 1972, och i den var det sannerligen lågor som värmde vattnet. Om de hann, för de flög förbi mantelytan på sin väg ut i det nästan självlysande rökröret in till skorstenen. Ta en titt i en modern vedpanna, så får du se hur mycket klokare konstruktörerna har blivit på 30 år.
Temperaturen en halvmeter ner i skorstenen bör inte understiga 65°C, eller sådär ungefär.
Det finns faktiskt några mellanting mellan storstad och kalfjäll. Ett sådant mellanting kallas ofta för "by". Där brukar det vara tillåtet att elda med ved, under förutsättning då att pannan har ett miljögodkännande. Vilket i sin tur vanligtvis innebär omvänd förbränning, keramik och därmed att man eldar upp rökgaserna innan de kommer i kontakt med de värmeupptagande ytorna i pannan.
Huruvuda jag känner till dessa problem med trycksatta ackumulatortankar vet jag inte, då du inte antyder vilka problem du syftar på.
Själv har jag för övrigt inte sysslat med energiproblematiken på annat sätt än att jag har gjort något åt min alltför raskt ökande oljenota. Men man lär sig en hel del på att göra saker själv också.
I mitt fall bytte jag alltså panna i ett befintligt gammalt hus. Då får man också anpassa sig till de förutsättningar som finns i huset, när modifieringar blir alltför omfattande för att vara realistiska.
Visst måste man elda varje dygn, om man kör med tumregeln 10 liter per uppvärmd kvadratmeter. Men ska det vara någon finess med att ha 6 m³ vatten att värma upp, måste man ju även ha en panna därefter. Mina 2250 liter värmer jag med en panna på 35 kW. Det betyder att det tar ungefär sex timmars eldande att värma tankarna 50°C (från 40°C till 90°C) samt att dessutom värma huset under tiden. Då lägger jag in ved två gånger, i en panna som rymmer 0,14 m³ med ved.
Ska jag göra motsvarande procedur med 6 m³ vatten tar det närmare 18 timmar och förbrukar en kubikmeter ved. Då kan man snacka om att bo i pannrummet.
Alltså vill det till en panna på 80-100 kW, om laddtiden ska vara realistisk på en kväll efter jobbet.
Om ingen är hemma och det är -20°C, då behöver jag naturligtvis min elpatron. Som tur är brukar det inte vara strömavbrott då, eftersom strömavbrott här vanligtvis orsakas av blåst och/eller snöfall, och ingetdera är vanligt när det är -20°C. Sen är jag inte helt säker på hur det går med de mest avlägsna rören heller, om jag inte kan köra min cirkulationspump. Huset har bra självcirkulation, men de nya rören runt pannan är ju betydligt klenare.
Det krävs ingen våldsam elpatron för att förhindra frostsprängning, även om en liten patron inte klarar av att hålla 21°C inne, eller vad man nu vill ha.
Du skriver att du lärt dig om vedpannor på 70-talet. Då förstår jag varför du fått för dig att det är lågan som ska värma vattnet. Min förra panna var från 1972, och i den var det sannerligen lågor som värmde vattnet. Om de hann, för de flög förbi mantelytan på sin väg ut i det nästan självlysande rökröret in till skorstenen. Ta en titt i en modern vedpanna, så får du se hur mycket klokare konstruktörerna har blivit på 30 år.
Temperaturen en halvmeter ner i skorstenen bör inte understiga 65°C, eller sådär ungefär.
Det finns faktiskt några mellanting mellan storstad och kalfjäll. Ett sådant mellanting kallas ofta för "by". Där brukar det vara tillåtet att elda med ved, under förutsättning då att pannan har ett miljögodkännande. Vilket i sin tur vanligtvis innebär omvänd förbränning, keramik och därmed att man eldar upp rökgaserna innan de kommer i kontakt med de värmeupptagande ytorna i pannan.
Huruvuda jag känner till dessa problem med trycksatta ackumulatortankar vet jag inte, då du inte antyder vilka problem du syftar på.
Själv har jag för övrigt inte sysslat med energiproblematiken på annat sätt än att jag har gjort något åt min alltför raskt ökande oljenota. Men man lär sig en hel del på att göra saker själv också.
I mitt fall bytte jag alltså panna i ett befintligt gammalt hus. Då får man också anpassa sig till de förutsättningar som finns i huset, när modifieringar blir alltför omfattande för att vara realistiska.
Jodå jag kan åka bort även om det är svinkallt ute, eftersom jag har en 9 kw elpatron i en av tankarna.
Jag bor i en stad, (Kristianstad). Jag bor i ett villaområde ca 3km från centrum och jag som så många andra här eldar med ved, och det varken luktar eller syns. I Kristianstads kommun finns inget område där det är förbjudet att elda med ved så länge man har miljögodkända grejer att elda i.
Om jag skall ha minst 250 grader vid skorstenstoppen så får jag nog sätta en gasolbrännare, där för mina rökgaser ut från pannan är bara 200 grader.
Jag bor i en stad, (Kristianstad). Jag bor i ett villaområde ca 3km från centrum och jag som så många andra här eldar med ved, och det varken luktar eller syns. I Kristianstads kommun finns inget område där det är förbjudet att elda med ved så länge man har miljögodkända grejer att elda i.
Om jag skall ha minst 250 grader vid skorstenstoppen så får jag nog sätta en gasolbrännare, där för mina rökgaser ut från pannan är bara 200 grader.
Byggaren:
Läs detta så blir du uppdaterad på hur modern vedeldning funkar:
http://www.novator.se/bioenergy/wood/
Det är för övrigt en bra sida för andra som inte heller vet hur man eldar med ved.
Läs speciellt kapitlet om förbränning.
Citat från första kapitlet:
Blålågeteknik
Ett genombrott kom redan 1986 när italienska Unical lyckades överföra oljeeldningens blålågeteknik till vedeldning. Tekniken går i korthet ut på att med extrem turbulens utnyttja vattenångan som kracker och slå sönder kolvätekedjorna till kortare molekyler. Härigenom uppnås enklare och snabbare förbränningsreaktioner som ger mycket goda prestanda.
Och oljeeldning kunde ju du? (eller driver du med oss egentligen :-?)
Sen en fråga till Byggaren om du inte har ström till elpatronen när du är borta, hur får du då ut värmen från acktanken om inte pumpen funkar (alla har inte turen att ha självcirk.)
Men nu börjar det kanske bli lite off topic så en fråga till funkisen:
Om du inte får plats i huset så kan du kanske bygga ett separat pannrum/garage och ha kulvert in i huset. Eftersom ved/pelletseldning innebär lite skräp/damm så är det skönt att slippa dra in det i huset och du har då även möjligheten att ha bulkförråd för pelletsen.
Läs detta så blir du uppdaterad på hur modern vedeldning funkar:
http://www.novator.se/bioenergy/wood/
Det är för övrigt en bra sida för andra som inte heller vet hur man eldar med ved.
Läs speciellt kapitlet om förbränning.
Citat från första kapitlet:
Blålågeteknik
Ett genombrott kom redan 1986 när italienska Unical lyckades överföra oljeeldningens blålågeteknik till vedeldning. Tekniken går i korthet ut på att med extrem turbulens utnyttja vattenångan som kracker och slå sönder kolvätekedjorna till kortare molekyler. Härigenom uppnås enklare och snabbare förbränningsreaktioner som ger mycket goda prestanda.
Och oljeeldning kunde ju du? (eller driver du med oss egentligen :-?)
Sen en fråga till Byggaren om du inte har ström till elpatronen när du är borta, hur får du då ut värmen från acktanken om inte pumpen funkar (alla har inte turen att ha självcirk.)
Men nu börjar det kanske bli lite off topic så en fråga till funkisen:
Om du inte får plats i huset så kan du kanske bygga ett separat pannrum/garage och ha kulvert in i huset. Eftersom ved/pelletseldning innebär lite skräp/damm så är det skönt att slippa dra in det i huset och du har då även möjligheten att ha bulkförråd för pelletsen.
Ett praktiskt hanterande av bränslet är en mycket stor fördel. I mitt fall har jag pannrummet i källaren, men det är det första rum man kommer till, när man går innanför källardörren. Mycket slugare än hur det ser ut hos mina föräldrar, där pannrummet är längst in i källaren. Antingen får man dra allting genom källaren, eller försöka få in det genom ett fönster, vilket inte är praktiskt i deras fall.
Jag tycker att det verkar lämpligt att ta in veden genom husets garagedel. Då blir det också enkelt att byta utrustning såsom panna och tankar. Dock är det en fråga om brandsäkerhet då jag i så fall vill undvika en mellanvägg mellan garage och pannrum.
Vad tror ni om det? Jag har formulerat frågan i följande tråd:
http://www.byggahus.se/forum/showthread.php?t=43674
Vad tror ni om det? Jag har formulerat frågan i följande tråd:
http://www.byggahus.se/forum/showthread.php?t=43674
Hej igen!
De där 12 kvadraten jag pratade om funkade inte riktigt, då blev garaget för litet. Nu har jag trimmat planlösningen och tycker mig inte kunna trolla fram mer pannrum ur den arkitekturen. Slutresultatet: 2.1 x 4.3 = 9.03 m². Är detta på tok för litet? Finns det någon här som har ett liknande pannrum och som kan kommentera detta? Ja, alla kommentarer är givetvis välkommna!
De där 12 kvadraten jag pratade om funkade inte riktigt, då blev garaget för litet. Nu har jag trimmat planlösningen och tycker mig inte kunna trolla fram mer pannrum ur den arkitekturen. Slutresultatet: 2.1 x 4.3 = 9.03 m². Är detta på tok för litet? Finns det någon här som har ett liknande pannrum och som kan kommentera detta? Ja, alla kommentarer är givetvis välkommna!