61 247 läst · 474 svar
61k läst
474 svar
Hur fasiken kommer vi överens om vart man ska bo?
Så är det absolut. Hon jobbar helt hemifrån. Jag på ett väldigt trevligt kontor i innerstan.J JohanLun skrev:Låt mig gissa hon är hemma mycket mer än dig.
Om man har ett estetiskt sinne så har man det. Vissa ser inte ens detaljer i ett hus.
Om du är social så är du det. För andra är det inte viktigt alls att träffa polare eller gå på fotboll.
I detta fall har ni olika önskemål. Kanske går att hitta en kompromiss, du får pendla en kvart längre, hon får ett hus med själ att trivas i.
Frågan är om det är att bo i ett (urblåst) själlöst hus i en trist förort som är problemet, inte att det måste vara "på landet"? Det finns gott om hus på 30 minuters pendling som ligger i vackra områden med sekelskifteshus.
Jag är helt övertygad om att ni båda skulle kunna bo i ett sjuttitalshus i Gävle och klara er på 1/3 av lönen. Men nu har ni båda högre förväntningar. Hon tycker nog att ni har det bra nog att slippa bo i ett litet själlöst hus. Du att det ska vara kort pendlingstid. Det är inte sjysst att bara gå på dina önskemål om att bo citynära om hon inte alls vill bo där.
Har ni tur kan ni hitta en kompromiss med ett hus som gör henne glad i ett trevligt område där pendlingen är rimlig. Jag tror mer på det än ett hus på landet och en övernattnignslägenhet.
Hade det bara handlat om 15 min hade det inte varit något problem. Men det handlar om att gå från kanske 20-30 min till 90+ min enkel resa.
Ja vi skulle överleva i Gävle under de förutsättningarna. Men varken hon eller jag skulle vara nöjda med levnadsstandarden. Vi vill ha två nya stora bilar som alltid startar. Vill kunna resa med barnen. Vill kunna göra alla aktiviteter etc. Det kan vi nu.
Skulle säga att det är 50/50 hus/område. Men tomten ska vara jättestor, minst 2000 kvm och huset stort. Helt utan insyn i såväl hus som på tomt. Ett stort fräscht sekelskiftshus 20-30 min från stan med 2000 kvm tomt går tyvärr utanför vår budget. Men även det skulle hon se som en ”kompromiss” mot det lantliga som hon egentligen vill ha.
Hon ogillar starkt ”vanliga villområden”
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 391 inlägg
Det är inte första gången en ny användare beskriver det här problemet. Och inte första gången jag svarar i en sån tråd heller, men jag tänker fatta mig kort:
Fråga: Hur fasiken kommer vi överens om var man ska bo?
Mitt svar: Det kommer ni inte att göra. Den här gången heller. Hur kvinnan i ditt liv resonerar saknas det förstahandsinformation om, men sättet du resonerar visar på att detta är olösligt. Alla hennes argument beskriver du som dåliga och irrelevanta. Alla dina egna argument beskriver du som goda och relevanta.
Det här går inte att lösa. Börja diskutera försäljning av huset din sambo hatar samt separation. Du kan ju ha ungarna varannan helg, så kan de få vara på landet hos sin mamma resten av tiden och köra fyrhjuling, åka på potatissättaren eller ha egna hästar. Du kan ha ditt välbetalda jobb. Googla "Disneyland dad" för inspiration kring hur du lägger upp dina två dygn med barnen i månaden.
Fråga: Hur fasiken kommer vi överens om var man ska bo?
Mitt svar: Det kommer ni inte att göra. Den här gången heller. Hur kvinnan i ditt liv resonerar saknas det förstahandsinformation om, men sättet du resonerar visar på att detta är olösligt. Alla hennes argument beskriver du som dåliga och irrelevanta. Alla dina egna argument beskriver du som goda och relevanta.
Det här går inte att lösa. Börja diskutera försäljning av huset din sambo hatar samt separation. Du kan ju ha ungarna varannan helg, så kan de få vara på landet hos sin mamma resten av tiden och köra fyrhjuling, åka på potatissättaren eller ha egna hästar. Du kan ha ditt välbetalda jobb. Googla "Disneyland dad" för inspiration kring hur du lägger upp dina två dygn med barnen i månaden.
Jättefint hus, men det där är mera sommarställe. Mina föräldrar hade sommarställe lite längre bort än så, men vet ändå ungefär vägen. Därifrån pendlar man inte in till stan. Det går ju inte att jämföra med tex Gustavsberg som var uppe tidigare.K Kjell Åkesson1 skrev:
Här är ett hus "på landet" (Rönninge) med 12 minuters promenad till pendeltåget. Ungefär samma pris som huset du länkade till, storlek, skick och stil även det liknande.
https://www.booli.se/annons/5630836
På 45 minuter har du promenerat till pendeln och åkt in till söder. Lägg på 10 minuters väntetid på tågen så har du en mer realistisk tid. Sen vet jag ju inte vart i stockholm du ska.
Med en lön, som du verkar indikera, 150.000 / månad, om din fru dessutom drar in en vanlig snittlön så har ni säkert råd med ett hus som är betydligt dyrare än detta, då öppnar sig än fler möjligheter.
Tittar frugan mycket på inrednings/hus-influencers på instagram? 
Känner också igen denna typ av tråd sedan tidigare.SågspånPappspikEternit skrev:
Det är inte första gången en ny användare beskriver det här problemet. Och inte första gången jag svarar i en sån tråd heller, men jag tänker fatta mig kort:
Fråga: Hur fasiken kommer vi överens om var man ska bo?
Mitt svar: Det kommer ni inte att göra. Den här gången heller. Hur kvinnan i ditt liv resonerar saknas det förstahandsinformation om, men sättet du resonerar visar på att detta är olösligt. Alla hennes argument beskriver du som dåliga och irrelevanta. Alla dina egna argument beskriver du som goda och relevanta.
Det här går inte att lösa. Börja diskutera försäljning av huset din sambo hatar samt separation. Du kan ju ha ungarna varannan helg, så kan de få vara på landet hos sin mamma resten av tiden och köra fyrhjuling, åka på potatissättaren eller ha egna hästar. Du kan ha ditt välbetalda jobb. Googla "Disneyland dad" för inspiration kring hur du lägger upp dina två dygn med barnen i månaden.
Då måste ni båda kompromissa, men från ett "blåst" radhus där man sitter i knäet på grannen till en vanlig villa med 1000-1500kvm tomt, dessutom då i sekelskiftesstil men kanske räcker med 1 kakelugn och 150 kvm, en rejäl häck eller berså där man inte får insyn och för dig under 1h enkel resa.K Kjell Åkesson1 skrev:Så är det absolut. Hon jobbar helt hemifrån. Jag på ett väldigt trevligt kontor i innerstan.
Hade det bara handlat om 15 min hade det inte varit något problem. Men det handlar om att gå från kanske 20-30 min till 90+ min enkel resa.
Ja vi skulle överleva i Gävle under de förutsättningarna. Men varken hon eller jag skulle vara nöjda med levnadsstandarden. Vi vill ha två nya stora bilar som alltid startar. Vill kunna resa med barnen. Vill kunna göra alla aktiviteter etc. Det kan vi nu.
Skulle säga att det är 50/50 hus/område. Men tomten ska vara jättestor, minst 2000 kvm och huset stort. Helt utan insyn i såväl hus som på tomt. Ett stort fräscht sekelskiftshus 20-30 min från stan med 2000 kvm tomt går tyvärr utanför vår budget. Men även det skulle hon se som en ”kompromiss” mot det lantliga som hon egentligen vill ha.
Hon ogillar starkt ”vanliga villområden”
Se till att skapa förutsättningar för att jobba hemma 1-2 dagar per vecka, även om dina anställda bor i stan nu så tror jag att många kan dela samma problematik som dig, att någon i familjen vill bo i villa (det är rätt vanligt man prioriterar om när man skaffar barn) så kanske du kan få nya anställda eller behålla de du har även när de går in i småbarnsåldern.
Sen vet vi, tex vår kära forumvän Anders M, vill ha krypavstånd hem från krogen och han verkar ju ha ungefär samma ekonomiska förutsättningar som dig, så även om han även verkar ha det estetiska sinnet som din fru men inte du har så bor han kvar i lägenhet i city, en sekeslskiftesvilla på krypavstånd från stureplan om man är vanlig löntagare går inte i sthlm.
Alternativet är ju att ni flyttar tillbaka in till stan, till sekelskifteslägenhet. Skaffar ett litet torp i skogen ni kan åka till på helgerna. Men snabba er, när barnen är 6-7 år vill de hellre hänga med kompisar och blirsura om de släpas ut i en stuga och när de är tonåringar kommer de propsa på att stanna hemma på helgen. Däremot känner jag många som bor "på landet" (jag har själv aldrig gjort det) och det verkar som även många barn kan trivas med det, om deras intressen går i linje med det. Sport, hästar, mopeder, a-traktorer - men även många som har kompisar och sitter hemma vid datorn. Så jag tror det går bra för barn att växa upp på landet också.
Men vi kommer inte bo på stationen.M maria01 skrev:
Jag pratar givetvis om pendling dörr till dörr. Säg att jag måste gå/köra hemifrån 15 min innan tåget går. Sen måste jag ta mig 15min från centralstation till mitt jobb. Då är du runt 90 min såvida allt klaffar perfekt.
Vet de som haft tillgång till en övernattningslägenhet i stan, om de går gymnasium i stan suger väl pendlingen, men de kan slagga hos nån kompis eller i en övernattningslägehet ibland. Har de moppe / atraktor så kan de ju ta sig runt också. Men igen, hänger väl på personlighet, vissa pluggar och tränar och funkar det så har de umgänge där. Andra är mer sociala och vill hänga och festa. Då kan jag tänka mig det suger att bo på landet.pacman42 skrev:
Låter som en bra ide. Bortsett från att frugan själv kanske kan finansiera 5% av det du beskriverSågspånPappspikEternit skrev:
Det är inte första gången en ny användare beskriver det här problemet. Och inte första gången jag svarar i en sån tråd heller, men jag tänker fatta mig kort:
Fråga: Hur fasiken kommer vi överens om var man ska bo?
Mitt svar: Det kommer ni inte att göra. Den här gången heller. Hur kvinnan i ditt liv resonerar saknas det förstahandsinformation om, men sättet du resonerar visar på att detta är olösligt. Alla hennes argument beskriver du som dåliga och irrelevanta. Alla dina egna argument beskriver du som goda och relevanta.
Det här går inte att lösa. Börja diskutera försäljning av huset din sambo hatar samt separation. Du kan ju ha ungarna varannan helg, så kan de få vara på landet hos sin mamma resten av tiden och köra fyrhjuling, åka på potatissättaren eller ha egna hästar. Du kan ha ditt välbetalda jobb. Googla "Disneyland dad" för inspiration kring hur du lägger upp dina två dygn med barnen i månaden.
vart bor ni nu i hus med så nära till city?K Kjell Åkesson1 skrev: