Kanske rejäl överkurs men har man rejäla trästycken att analysera (t.ex. timrad stuga eller tretums plank) kan man med hjälp av dendrokronologi åldersbestämma byggnaden hyfsat exakt.Anders_Roslagen skrev:
Virket låg nog inte på lager så länge innan huset uppfördes.
OBS amatörvetenskapande.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi
Inte alls överkurs, och fullt seriöst. Jag har själv låtit datera byggnader med den här metoden, som inte alls är särskilt dyr. Enda haken i detta fall är att det inte är själva timmerstugan Indus ville datera, utan verandan. Och eftersom den är byggd av klena dimensioner gissar jag att det blir svårt att hitta en tillräckligt lång sekvens årsringar.KnockOnWood skrev:
Golvet är gjutet i höjd med syllens överkant, känns som det är gjort i efterhand och syllen fått agera gjutform.billy_baver skrev:
Det är vanlig blykabel till belysningen. När börja dessa användas till vanliga hus ? 20-talet?
Tack för att ni engagerar er!
Elinstallationen är jätteosäkert som datering, framförallt när det mesta andra tyder på en veranda äldre än kuhloledningen själv.
Bara en reaktion på gjutningen, i vilken kondition är syllarna? Känns som en väldigt fuktriskabel konstruktion!
Bara en reaktion på gjutningen, i vilken kondition är syllarna? Känns som en väldigt fuktriskabel konstruktion!
Finns det något som utesluter att verandan är byggd samtidigt som grunden gjöts? Troligen inte. Och då talar vi om en veranda byggd efter 1918.strumpa skrev:
Är träet bakom elledningen bara grundmålad? Då installerades troligen belysningen på verandan redan vid nybygget.
När elektrifierades trakten? Med största sannolikhet inte före första världskriget, Men den exakta dateringen får du från hembygdsförening eller direkt från dagens näthavare.
Eftersom snön verkar bli liggande ett tag framöver så har jag tagit tag i detta projektet lite tidigare än planerat.
Har tagit bilder på pärlspontstaktet, vid en noggrannare granskning såg jag flera ställen där det ser ut att var spår efter handhyvel. Framgår inte så bra på bilderna men är hack som blivit vid "omtag" med hyveln.
Har tagit bilder på pärlspontstaktet, vid en noggrannare granskning såg jag flera ställen där det ser ut att var spår efter handhyvel. Framgår inte så bra på bilderna men är hack som blivit vid "omtag" med hyveln.
På vilket sätt är det uppenbart att gjutningen är gjord i efterhand?Indus skrev:
Det största bekymret just nu är att lista ut hur fotträt sett ut, de fyra främre stolparna är helt uppruttna nertill och det går därför inte att se hur sammanfogningen sett ut. Däremot finns det tappar nertill på stolparna som står intill huset.
Jag börjar misstänka att stolparna stått direkt på ett plankgolv och plankgolvat har i sin tur vilat på fotträt. Någon som har en gammal veranda eller har sett en och vill berätta hur det kan se ut?
Stolpe intill huset, tappen är strax under 2" djup vilket gör att den hade passat i ett 2" golv.
De två stolparna till vänster har stått intill huset med tappan vänd mot dörren.
Jag börjar misstänka att stolparna stått direkt på ett plankgolv och plankgolvat har i sin tur vilat på fotträt. Någon som har en gammal veranda eller har sett en och vill berätta hur det kan se ut?
Stolpe intill huset, tappen är strax under 2" djup vilket gör att den hade passat i ett 2" golv.
De två stolparna till vänster har stått intill huset med tappan vänd mot dörren.
Missade detta. Handverktygen placerar bygget till tiden innan trakten nåddes av järnväg.
Indus skrev:
Över hela Sverige finner du samma mönster: Där järnvägen dragits växer sågverken fram; ångsågar, hyvlerier och småindustrier. Du kommer att få det bekräftat hos närmaste länsantikvarie.