3 325 läst · 28 svar
3k läst
28 svar
Hjälp med vattenburet radiatorsystem
Hej,
Vi har i vår förening samma typ av radiatorer: AGA TP1, TP2 och TP3 (av den typ som @TommyC pratar om). Värt värmesystem har byggs flera gånger om till ett nytt system: vi har ny värmepanna (vi har fjärrvärme) med kontrollpanel, ny cirkulationspump, helt nya termostater (för max 23 gr istället för max 21 gr som de gamla) och ventilinsatser (byta för 2 månader sedan). Efter det jag räknar fram skulle radiatorerna ge ca 25-30 % av den effekt som skulle behövas (rekommenderat 30 W/kubikmeter). Delta_T skulle vara lägre än 30 (som i tabellen) radiatorernas effekt räcker för det mesta, fast ganska ofta på gränsen: ca 20 gr.
Jag uppskattar att radiatorerna ger mer värme än det som man får fram från tabellen. För att 30% kan inte tillgodose behovet. Jag uppskattar att om effekten (efter det som står i tabellen) skulle på papper öka till ca 40% skulle vi få den effekt som skulle räcka även för de kallaste nätterna. Fram tills nu har vi inte haft problem med uppvärmningen, bara i enstaka fall och rum. Men nu har det uppstått vissa problem i enstaka rum (låg temp på ca 16 gr) och vi tror att det är p.g.a. elementen funkar dåligt (igentäppta typ). Jag försöker räkna fram dessa radiatorers effekt för att kunna bestämma om vi behöver installera nya radiatorer.
Hur skulle ni gå till väga för att göra en uppskattning av den "nya" effekten?
Tack på förhand!
Vi har i vår förening samma typ av radiatorer: AGA TP1, TP2 och TP3 (av den typ som @TommyC pratar om). Värt värmesystem har byggs flera gånger om till ett nytt system: vi har ny värmepanna (vi har fjärrvärme) med kontrollpanel, ny cirkulationspump, helt nya termostater (för max 23 gr istället för max 21 gr som de gamla) och ventilinsatser (byta för 2 månader sedan). Efter det jag räknar fram skulle radiatorerna ge ca 25-30 % av den effekt som skulle behövas (rekommenderat 30 W/kubikmeter). Delta_T skulle vara lägre än 30 (som i tabellen) radiatorernas effekt räcker för det mesta, fast ganska ofta på gränsen: ca 20 gr.
Jag uppskattar att radiatorerna ger mer värme än det som man får fram från tabellen. För att 30% kan inte tillgodose behovet. Jag uppskattar att om effekten (efter det som står i tabellen) skulle på papper öka till ca 40% skulle vi få den effekt som skulle räcka även för de kallaste nätterna. Fram tills nu har vi inte haft problem med uppvärmningen, bara i enstaka fall och rum. Men nu har det uppstått vissa problem i enstaka rum (låg temp på ca 16 gr) och vi tror att det är p.g.a. elementen funkar dåligt (igentäppta typ). Jag försöker räkna fram dessa radiatorers effekt för att kunna bestämma om vi behöver installera nya radiatorer.
Hur skulle ni gå till väga för att göra en uppskattning av den "nya" effekten?
Tack på förhand!
Prova att lufta radiatorerna i de kalla rummen. Har ni tömt systemet helt när ventilerna byttes så kan det ta ganska lång tid att får ur all luft. Om det är ett 2-rörsystem så behöver alla radiatorventiler troligen justeras in efter att dessa har bytts, har ni gjort det? Har ni tillgång till dokumentation över dimensioneringen så framgår det där hur ventilerna ska strypas in per radiator (kallas Kv, Kapacitetsvärde). I dokumentationen framgår också vilken högsta framledningstemperatur systemet är dimensionerat för.
Gamla AGA TP är från en tid då energi från olje- och elpannor var billig och dessa kunde producera hög framledningstemperatur till låg kostnad. Då kunde man välja små platta radiatorer för att minska investeringskostnaden för dessa. Fjärrvärmesystem brukar inte heller ha något problem med hög framledningstemperatur men där är min erfarenhet begränsad till ett fall där vi i en BRF bytte från två stora oljepannor till fjärrvärme utan problem.
Du kan inte förutsätta att ert system är dimensionerat för delta-T 30 grader, det kanske är 50 grader eller något annat. Notera skillnaderna i effekt vid olika delta-T och mellan de olika varianterna av TP. Sök i BRFs arkiv, kanske finns dokumentationen för den ursprungliga dimensionering kvar. Hittar ni ingen dokumentation så går det att prova med att höja framledningstemperaturen till det blir lagom varmt men då bör alla radiatorventiler vara injusterade först om 2-rörsystem.
Om det är ett större hus så finns det troligen stamstrypventiler. Hur är skicket och injusteringen av dessa i så fall?
Gamla AGA TP är från en tid då energi från olje- och elpannor var billig och dessa kunde producera hög framledningstemperatur till låg kostnad. Då kunde man välja små platta radiatorer för att minska investeringskostnaden för dessa. Fjärrvärmesystem brukar inte heller ha något problem med hög framledningstemperatur men där är min erfarenhet begränsad till ett fall där vi i en BRF bytte från två stora oljepannor till fjärrvärme utan problem.
Du kan inte förutsätta att ert system är dimensionerat för delta-T 30 grader, det kanske är 50 grader eller något annat. Notera skillnaderna i effekt vid olika delta-T och mellan de olika varianterna av TP. Sök i BRFs arkiv, kanske finns dokumentationen för den ursprungliga dimensionering kvar. Hittar ni ingen dokumentation så går det att prova med att höja framledningstemperaturen till det blir lagom varmt men då bör alla radiatorventiler vara injusterade först om 2-rörsystem.
Om det är ett större hus så finns det troligen stamstrypventiler. Hur är skicket och injusteringen av dessa i så fall?
Har ettrörs system inga radiatorventiler? Har letat på mina men ej hittat.T TommyC skrev:systemet helt när ventilerna byttes så kan det ta ganska lång tid att får ur all luft. Om det är ett 2-rörsystem så behöver alla radiatorventiler troligen justeras in efter att dessa har bytts, har ni gjort det? Har ni tillgång till dokumentation över dimensioneringen så framgår det där hur ventilerna ska strypas in per radiator (kallas Kv, Kapacitetsvärde). I dokumentationen framgår också vilken högsta framledningstemperatur systemet är dimensionerat för.
Tack @TommyC
Värdefull info. Jag har svar på visa saker redan nu och för resten måste jag kolla upp arkivet.
Firman som bytte termostaterna och ventilinsatserna har tömt och fyllt på hela systemet. Alla element blev avluftade efteråt. Men det som vi ser att vi har problem med är att vi har två lägenheter byggda i efterhand på vinden, där vi har bekymmer med att det samlas luft i deras radiatorer. Av det jag vet vårt uppvärmningssystem tål inte att det luftas av utan påfyllning. Vi kommer hyra en manick som fyller på automatiskt, och i den tiden vi hyr den kommer vi gå runt och lufta av alla element.
Det är 2-rörssystem. Kopplarna som radiatorerna har, har ingen möjlighet till injustering. Hela stycket är formpressat s.a.s. Då är det något annat som skulle göras för att vi har ställe där mer en radiator är på samma slinga. Om slingan har 2 radiatorer fungerar båda bra. Men när slingan har 3 radiatorer den tredje fungerar bra bara när en eller två termostater från de andra radiatorerna har stängt. När båda är öppna har vi ca 30 gr på den tredje element, när de andra håller 45-50 gr.
Vi kommer kolla i den lilla dokumentation vi har hur det ligger till.
Jag ser att jag inte förklarade helt rätt.
Så som systemet var reglerat innan (då när jag skrev inlägget) radiatorernas effekt räckte men vi hade inte haft så kallt ute. Fast DT var dåligt (DT18) hade vi i nästan alla rum i bostäderna ca 19-20 gr, men det kändes på gränsen till ganska bra. Plus att alla termostater är utbytta till 23-termostater (max 23 gr). Innan hade vi 21-termostater som var gamla som satan. Vi har dessutom bytt alla ventilinsatser också.
Det med DT30 sa jag bara med tanke på att det var det minsta delta-värde som var i tabellerna jag kunde hitta på internet (samma som du länkade till, alltså från Purmo) och inte att vi vet att systemet är dimensionerat för DT30. Enligt dessa tabeller nås den minsta effekt som radiatorerna är byggda för vid DT30 om jag får säga så. När jag skrev mitt förra inlägg hade vi en framledningstemp på 40gr som lede fram till en DT18, alltså jättelåg effekt i radiatorerna. Strax innan sänkte vi effekten på cirkulationspumpen till hälften för att minska flödet med tanke på att man minskar tryckfallet som genereras av friktionsförlusterna. Nu har vi höjt framledningstempen till 50 och vi är uppe på ett DT28. I natt har det varit noll grader och systemet har svarat ok. Vi kommer behålla inställningarna i ett par dagar för att läsa värdena vid olika utetemperaturer.
Det är det vi gör nu: vi testar oss fram tills vi hittar ”brytpunkten” s.a.s. där vi får det DT som är den maximala effekten som radiatorerna kan prestera (alltså att leta fram den kombination framledningstempen och effekt på cirkulationspumpen som ger den maximala effekten som radiatorerna levererar i det system vi har). Vi planerar höja lite till för att uppnå DT32,5 i radiatorerna. Det skulle innebära att vi får en 20% ökning på effekten i radiatorerna jämfört med det vi har nu (alltså från DT28 till DT32,5). När vi är nöjda med den allmänna nivån på tempen kommer vi gå runt och försöka justera i de rummen där det är kallast. Återigen, med DT menar jag här i min egen lägenhet och inte i undercentralen (UC)! För att i UC ser vi bara den delta mellan framledningstempen och returtempen.
Alla ventiler som tillhör systemet i allmänhet (alltså pannan och stammarna) är injusterade efter den första steget i det justeringsprogram som firman har (som i sin tur är godkänt av Danfoss som har levererat infrastrukturen till den UC vi har). Vi planerar för en till, mer grundlig, injustering som görs inom kort.
Vi har på några ställe slingor med 2-3 radiatorer var. På dessa ställe behöver vi justera ”strypventilen” i koppel för att få bättre flöde i sista radiatorn i slingan. Den typ av koppel i våra AGA TP radiatorer är inte MMA (typ AN eller NR). Är en annan typ som har en insexskruv högst upp i koppel (som kan vara den justeringsskruv som används för att ställa in flödet i slingan) precis emot termostaten s.a.s. T.ex. i min lgh har jag en sådan slinga med 3 radiatorer. Första två fungerar bra, men den siste levererar alldeles för lite! Jag ska försöka justera flödet i de första två radiatorerna (läs strypa den) så att även när termostaterna i de första två är öppna (vanligtvis stänger de aldrig helt för att radiatorerna var underdimensionerade redan från början och nu med 23-termostaterna kommer vi aldrig upp i den tempen) för att få tillräckligt bra DT i den sista. När första två termostaterna är helt öppna har den sista radiator nästa samma temp som i rummet!!! I bästa fallet ca 30 gr, alltså en DT 8-10. När första och/eller andra termostaten stänger blir det bättre värme i den tredje, DT mellan 18-25. Alltså jag får leta efter en metod att ställa in slingan så att det blir bra i den sista radiator också.
MVH,
Dan
Värdefull info. Jag har svar på visa saker redan nu och för resten måste jag kolla upp arkivet.
Firman som bytte termostaterna och ventilinsatserna har tömt och fyllt på hela systemet. Alla element blev avluftade efteråt. Men det som vi ser att vi har problem med är att vi har två lägenheter byggda i efterhand på vinden, där vi har bekymmer med att det samlas luft i deras radiatorer. Av det jag vet vårt uppvärmningssystem tål inte att det luftas av utan påfyllning. Vi kommer hyra en manick som fyller på automatiskt, och i den tiden vi hyr den kommer vi gå runt och lufta av alla element.
Det är 2-rörssystem. Kopplarna som radiatorerna har, har ingen möjlighet till injustering. Hela stycket är formpressat s.a.s. Då är det något annat som skulle göras för att vi har ställe där mer en radiator är på samma slinga. Om slingan har 2 radiatorer fungerar båda bra. Men när slingan har 3 radiatorer den tredje fungerar bra bara när en eller två termostater från de andra radiatorerna har stängt. När båda är öppna har vi ca 30 gr på den tredje element, när de andra håller 45-50 gr.
Vi kommer kolla i den lilla dokumentation vi har hur det ligger till.
Jag ser att jag inte förklarade helt rätt.
Så som systemet var reglerat innan (då när jag skrev inlägget) radiatorernas effekt räckte men vi hade inte haft så kallt ute. Fast DT var dåligt (DT18) hade vi i nästan alla rum i bostäderna ca 19-20 gr, men det kändes på gränsen till ganska bra. Plus att alla termostater är utbytta till 23-termostater (max 23 gr). Innan hade vi 21-termostater som var gamla som satan. Vi har dessutom bytt alla ventilinsatser också.
Det med DT30 sa jag bara med tanke på att det var det minsta delta-värde som var i tabellerna jag kunde hitta på internet (samma som du länkade till, alltså från Purmo) och inte att vi vet att systemet är dimensionerat för DT30. Enligt dessa tabeller nås den minsta effekt som radiatorerna är byggda för vid DT30 om jag får säga så. När jag skrev mitt förra inlägg hade vi en framledningstemp på 40gr som lede fram till en DT18, alltså jättelåg effekt i radiatorerna. Strax innan sänkte vi effekten på cirkulationspumpen till hälften för att minska flödet med tanke på att man minskar tryckfallet som genereras av friktionsförlusterna. Nu har vi höjt framledningstempen till 50 och vi är uppe på ett DT28. I natt har det varit noll grader och systemet har svarat ok. Vi kommer behålla inställningarna i ett par dagar för att läsa värdena vid olika utetemperaturer.
Det är det vi gör nu: vi testar oss fram tills vi hittar ”brytpunkten” s.a.s. där vi får det DT som är den maximala effekten som radiatorerna kan prestera (alltså att leta fram den kombination framledningstempen och effekt på cirkulationspumpen som ger den maximala effekten som radiatorerna levererar i det system vi har). Vi planerar höja lite till för att uppnå DT32,5 i radiatorerna. Det skulle innebära att vi får en 20% ökning på effekten i radiatorerna jämfört med det vi har nu (alltså från DT28 till DT32,5). När vi är nöjda med den allmänna nivån på tempen kommer vi gå runt och försöka justera i de rummen där det är kallast. Återigen, med DT menar jag här i min egen lägenhet och inte i undercentralen (UC)! För att i UC ser vi bara den delta mellan framledningstempen och returtempen.
Alla ventiler som tillhör systemet i allmänhet (alltså pannan och stammarna) är injusterade efter den första steget i det justeringsprogram som firman har (som i sin tur är godkänt av Danfoss som har levererat infrastrukturen till den UC vi har). Vi planerar för en till, mer grundlig, injustering som görs inom kort.
Vi har på några ställe slingor med 2-3 radiatorer var. På dessa ställe behöver vi justera ”strypventilen” i koppel för att få bättre flöde i sista radiatorn i slingan. Den typ av koppel i våra AGA TP radiatorer är inte MMA (typ AN eller NR). Är en annan typ som har en insexskruv högst upp i koppel (som kan vara den justeringsskruv som används för att ställa in flödet i slingan) precis emot termostaten s.a.s. T.ex. i min lgh har jag en sådan slinga med 3 radiatorer. Första två fungerar bra, men den siste levererar alldeles för lite! Jag ska försöka justera flödet i de första två radiatorerna (läs strypa den) så att även när termostaterna i de första två är öppna (vanligtvis stänger de aldrig helt för att radiatorerna var underdimensionerade redan från början och nu med 23-termostaterna kommer vi aldrig upp i den tempen) för att få tillräckligt bra DT i den sista. När första två termostaterna är helt öppna har den sista radiator nästa samma temp som i rummet!!! I bästa fallet ca 30 gr, alltså en DT 8-10. När första och/eller andra termostaten stänger blir det bättre värme i den tredje, DT mellan 18-25. Alltså jag får leta efter en metod att ställa in slingan så att det blir bra i den sista radiator också.
MVH,
Dan
Produkter som diskuteras: "insexskruv"
Insexskruv
Insexskruvar är specifika skruvar som har ett sexkantigt hål i huvudet. Dessa skruvar drivs med hjälp av ett verktyg kallat insexnyckel eller insexmejsel, som passar in i det sexkantiga hålet.
Läs mer
Du har minst en inställningsmöjlighet på den där.
Är det ett enrörskoppel eller tvårörskoppel?
Vad står det på kopplet? Bild? (Även "baksidan")
Röd ring: Termostatventilen, i den kan det finnas en förinställning.
Man kan eventuellt utläsa om det är förinställning eller inte utav texten på termostatventilen.
Grön ring: Radiatorkopplet, enrörs/tvårörs/omställbart?
Innanför täcklocket på högersidan så finns det avstängnings/justermöjligheter.
Är det ett enrörskoppel eller tvårörskoppel?
Vad står det på kopplet? Bild? (Även "baksidan")
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Röd ring: Termostatventilen, i den kan det finnas en förinställning.
Man kan eventuellt utläsa om det är förinställning eller inte utav texten på termostatventilen.
Grön ring: Radiatorkopplet, enrörs/tvårörs/omställbart?
Innanför täcklocket på högersidan så finns det avstängnings/justermöjligheter.
Tack för svaret! Det hjälper mig oxå!Demmpa skrev:Du har minst en inställningsmöjlighet på den där.
Är det ett enrörskoppel eller tvårörskoppel?
Vad står det på kopplet? Bild? (Även "baksidan")
[bild]
Röd ring: Termostatventilen, i den kan det finnas en förinställning.
Man kan eventuellt utläsa om det är förinställning eller inte utav texten på termostatventilen.
Grön ring: Radiatorkopplet, enrörs/tvårörs/omställbart?
Innanför täcklocket på högersidan så finns det avstängnings/justermöjligheter.
Hos oss kopplen är formpressade (alltså en enda del: uppe och nere) och är monterade på baksidan av radiatorn, därför svårt att fota. På koppel, högst upp, mittemot termostaten s.a.s. finns en insexskruv. Och det var röd färg där runt skruven och jag kunde inte tolka vad det betyder. Men nu vet jag!
Det du skriver om kopplen skulle kunna betyda de koppel som vi hade på våra AGA TP från 1981. Jag har inte kört dessa till tippen ännu så jag skulle kunna bidraga med ett foto på baksidan av en AGA TP. Vilka versioner av AGA TP har ni, TP1, TP2 eller TP3? Vi hade en blandning av samtliga i olika storlekar. De flesta thermostaterna var original och hade nog inte fungerat de senaste 20 åren så alla stod fullt öppna.
Om det röda betyder 1-rör i din slinga så skulle ni ha en blandning av 2-rör och 1-rör Så brukar man inte göra men det går säkert att justera in det också om man har full koll på dimensioneringen.
Om det röda betyder 1-rör i din slinga så skulle ni ha en blandning av 2-rör och 1-rör Så brukar man inte göra men det går säkert att justera in det också om man har full koll på dimensioneringen.
Tack, försökte ta lite bättre bilder. På termostaten vet i tusan om det finns några inställningsmöjligheter? Kunde inte se någon mer text eller symbolDemmpa skrev:Du har minst en inställningsmöjlighet på den där.
Är det ett enrörskoppel eller tvårörskoppel?
Vad står det på kopplet? Bild? (Även "baksidan")
[bild]
Röd ring: Termostatventilen, i den kan det finnas en förinställning.
Man kan eventuellt utläsa om det är förinställning eller inte utav texten på termostatventilen.
Grön ring: Radiatorkopplet, enrörs/tvårörs/omställbart?
Innanför täcklocket på högersidan så finns det avstängnings/justermöjligheter.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag tror det är enrörs men vet inte säkert.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Vet inte om jag vågar skruva av locket. 🤣
Jag frågar eftersom man på denna slingan tidigare plockat bort 2 radiatorer pga utseende och de hade elgolvärme. 🙄 En radiator var enkel att sätta tillbaka, den på bilden. Och då minskade sus/oljud markant i resten av slingan. Lite ljud är dock kvar och eftersom det saknas en radiator till så gissar jag att det är något slags övertryck och det kanske går att justera bort? Jag har radiatorn som saknas men måste bryta upp golvet så det är inte aktuellt.
Tack!T TommyC skrev:Det du skriver om kopplen skulle kunna betyda de koppel som vi hade på våra AGA TP från 1981. Jag har inte kört dessa till tippen ännu så jag skulle kunna bidraga med ett foto på baksidan av en AGA TP. Vilka versioner av AGA TP har ni, TP1, TP2 eller TP3? Vi hade en blandning av samtliga i olika storlekar. De flesta thermostaterna var original och hade nog inte fungerat de senaste 20 åren så alla stod fullt öppna.
Om det röda betyder 1-rör i din slinga så skulle ni ha en blandning av 2-rör och 1-rör Så brukar man inte göra men det går säkert att justera in det också om man har full koll på dimensioneringen.
Jag menade inte så. Alla radiatorer är "blå"-markerade. Alltså 2-rörssytem. Det är justeringsskruven på baksidan av termostatventilen som har röd ring. Vi planerar för att inte röra justeringsskruven. Vi ska justera systemet så bra vi kan och om vi kommer ha nånstans nån obalans då ska vi röra justeringsskruven, och bara i sådana slingor. Inte annars.
Jag har balanserat effekten i radiatorerna i den slinga genom att sänka termostaterna på de första två radiatorerna. Justeringsskruven kommer öppen till max, så som jag förstått. Alltså skruvar man in den stryper man flödet i just den radiator. Genom att justera termostaterna har jag uppnått samma sak: sänka maxflödet genom första två radiatorerna. Alltså de är inställda nu på knapp 21 gr (som vi inte uppnår just nu, med den inställning vi har på v.pannan och c.pumpen, och då har även den tredje radiatorn kommit igång ordentligt (termostaten på den är öppen till max). Nu är det alla tre som jobbar ung. samma effekt (samma temp in och ut).
På de radiatorerna som hade detta problem kunde vi minska oljudet genom att minska lite på termostaterna. Nån mm i taget tills ljudet försvinner eller minskar så mycket att det inte stör.F Fideliox skrev:Tack, försökte ta lite bättre bilder. På termostaten vet i tusan om det finns några inställningsmöjligheter? Kunde inte se någon mer text eller symbol
[bild]
Jag tror det är enrörs men vet inte säkert.
[bild]
[bild]
Vet inte om jag vågar skruva av locket. 🤣
Jag frågar eftersom man på denna slingan tidigare plockat bort 2 radiatorer pga utseende och de hade elgolvärme. 🙄 En radiator var enkel att sätta tillbaka, den på bilden. Och då minskade sus/oljud markant i resten av slingan. Lite ljud är dock kvar och eftersom det saknas en radiator till så gissar jag att det är något slags övertryck och det kanske går att justera bort? Jag har radiatorn som saknas men måste bryta upp golvet så det är inte aktuellt.
Vi har alla 3 modellerna: TP1, TP2 och TP3. Alla termostater och ventilinsatser ät utbyta nyligen, 2 mån sedan.T TommyC skrev:Det du skriver om kopplen skulle kunna betyda de koppel som vi hade på våra AGA TP från 1981. Jag har inte kört dessa till tippen ännu så jag skulle kunna bidraga med ett foto på baksidan av en AGA TP. Vilka versioner av AGA TP har ni, TP1, TP2 eller TP3? Vi hade en blandning av samtliga i olika storlekar. De flesta thermostaterna var original och hade nog inte fungerat de senaste 20 åren så alla stod fullt öppna.
Om det röda betyder 1-rör i din slinga så skulle ni ha en blandning av 2-rör och 1-rör Så brukar man inte göra men det går säkert att justera in det också om man har full koll på dimensioneringen.
Har ju kopplingen från det frånkopplade elementet. Skruvade av täcklocket. Verkar finnas en insektskruv där. Vad gör denna? Justerar grundflödet?Demmpa skrev:Du har minst en inställningsmöjlighet på den där.
Är det ett enrörskoppel eller tvårörskoppel?
Vad står det på kopplet? Bild? (Även "baksidan")
[bild]
Röd ring: Termostatventilen, i den kan det finnas en förinställning.
Man kan eventuellt utläsa om det är förinställning eller inte utav texten på termostatventilen.
Grön ring: Radiatorkopplet, enrörs/tvårörs/omställbart?
Innanför täcklocket på högersidan så finns det avstängnings/justermöjligheter.
Produkter som diskuteras i tråden
Liknande trådar
-
Hjälp att förstå vårt hus FJV system (radiatorsystemet kallt/ljummet)
Fjärrvärme & Gas -
Försökt ’allt’ - får inte upp trycket i radiatorsystemet. Hjälp!
Värme allmänt -
Om jag ska eftermontera ett vattenburet radiatorsystem.
Frågor och svar om värme -
Vattenburet system, hjälp!
Ved, Pellets, Flis -
Hjälp önskas med värmesystem, pellets vattenburet.
Värme allmänt