Här kan du läsa om vad som menades med torp tidigare: https://sv.wikipedia.org/wiki/Torp
Jag tycker man ska använda rummen på det sätt som passar hur man lever även om man får göra ändringarna med respekt för huset.
När det gällde bakugnen så tänkte jag mer på att det kring spisen utan bakugn finns en hel del avställningsytor vilket måste göra det lättare att laga mat än med bara den lilla yta som det är under/framför bakugnen (i alla fall som jag tolkar bilderna). Sen vet jag inte om man kan se skillnad på hur spiskåpor har utformats under tiderna. Om det just för 100 år sen förekom uthyrning så kan det ju då tänkas att man då både renoverade befintlig spis med bakugn och byggde upp en likadan spis utan bakugn i uthyrningsrummet.
Jag ser på WIkipedia att vedspisar först började användas kring mitten av 1800-talet och innan dess var det öppna spisar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spis
Jag tycker man ska använda rummen på det sätt som passar hur man lever även om man får göra ändringarna med respekt för huset.
När det gällde bakugnen så tänkte jag mer på att det kring spisen utan bakugn finns en hel del avställningsytor vilket måste göra det lättare att laga mat än med bara den lilla yta som det är under/framför bakugnen (i alla fall som jag tolkar bilderna). Sen vet jag inte om man kan se skillnad på hur spiskåpor har utformats under tiderna. Om det just för 100 år sen förekom uthyrning så kan det ju då tänkas att man då både renoverade befintlig spis med bakugn och byggde upp en likadan spis utan bakugn i uthyrningsrummet.
Jag ser på WIkipedia att vedspisar först började användas kring mitten av 1800-talet och innan dess var det öppna spisar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spis
Eftersom vi talar om en liten självägande gård skulle jag gissa att ena "köket" har varit sytningskammare där gammelfolket har bott efter att en yngre generation tog över gården. Periodvis användes den sannolikt som inkvartering för skogsarbetare och liknande och ibland bodde väl något vuxet barn med sin man eller fru där medan de antingen sparade ihop till och byggde eget någon annanstans i byn eller helt enkelt i väntan på att ta över gården formellt.
Inte alls ovanligt.
Ett torp är per definition ett småbruk på ofri grund där det skulle betalas arrende åt markägaren varje år oftast i form av dagsverken eller andel i skörden eller annan naturabetalning.
Inte alls ovanligt.
Ett torp är per definition ett småbruk på ofri grund där det skulle betalas arrende åt markägaren varje år oftast i form av dagsverken eller andel i skörden eller annan naturabetalning.
det stämmer bra med vad tidigare ägare berättat. Hennes farmor bodde i främre köket när hon var barn. Och två generationer har det i stort sett alltid bott i huset vad vi kan se i husförhören. Under ca 25 år bodde dessutom en helt annan familj där tillsammans med förra ägarens familj, enligt husförhören. Men detta mindes inte tidigare ägare. (Hon var sex år när hon flyttade med sina föräldrar och sen bodde hennes farfar kvar tills han dog. Då tog hon över det som sommarhus)H heimlaga skrev:
gissningsvis bodde den andra familjen i det andra huset
Den här var en intressant tråd om hus med två kök: https://www.alternativ.nu/index.php?topic=61001.0
Undantag: https://sv.wikipedia.org/wiki/Undantag_(fastighetsrätt)
Jag har bara hört det omtalas som undantagsstuga så jag har alltid tänkt mig det som en separat stuga (hus) men stuga är ju även rum.H heimlaga skrev:
Undantag: https://sv.wikipedia.org/wiki/Undantag_(fastighetsrätt)
Jeg har et kjøkken mot sør og skulle gjerne byttet til et mot nord. Det blir utrolig varmt når sola står på om sommeren. Vi har i tillegg et småbruk og der ligger kjøkkenet mot nord. Langt mer praktisk.
Ellers kan jeg ikke bidra noe til "gåten med de to kjøkken".
Ellers kan jeg ikke bidra noe til "gåten med de to kjøkken".
Fram till 1900 kunde hus på egen fastighet också skrivas lägenhet. Och ägde man man fastigheten brukade ett extra hus kunna kallas backstuga, därav backstugusittare, mindre hus utan odlingsbar mark mera en mindre köksland.
Torp var ofta för mindre hus med odlingsbar mark, där man ägde byggnad men inte fastigheten.
Sedan finns det många variationer av det.
Men fram till 1900 styrdes mycket av hur det benämndes även utifrån hur det beskattades, det är här begreppet mantal förekommer. Så mantal har inget med storlek att göra utan ett beskattningsbegrepp, men ger en hint om storlek utifrån hur man beskattas.Och mycket skog var av inget värde.
Och till backstugan flyttade ofta föräldrar när något barn tog över och behövde det större huset. Ofta reglerades det också med att föräldrar/er även tillskrevs att de skulle hållas med mat/ved för sitt uppehälle.
Torp var ofta för mindre hus med odlingsbar mark, där man ägde byggnad men inte fastigheten.
Sedan finns det många variationer av det.
Men fram till 1900 styrdes mycket av hur det benämndes även utifrån hur det beskattades, det är här begreppet mantal förekommer. Så mantal har inget med storlek att göra utan ett beskattningsbegrepp, men ger en hint om storlek utifrån hur man beskattas.Och mycket skog var av inget värde.
Och till backstugan flyttade ofta föräldrar när något barn tog över och behövde det större huset. Ofta reglerades det också med att föräldrar/er även tillskrevs att de skulle hållas med mat/ved för sitt uppehälle.
Tomten är på 4 öres- 14 penningland, jag har inte fattat vad det innebär? Den är cirka 14000 kvm stor, varav cirka hälften är skog och resten tomt runt huset. De har odlat till husbehov under 1900-talet och haft några djur. Men mer än så vet jag inte
Ja vår tomt är i Hälsingland, men det där förstod jag inte alls tyvärr. Såg en förklaring på Wikipedia som tyvärr inte hjälpte mig hellerBirgitS skrev:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Penningland
Medlem
· Västernorrland
· 2 115 inlägg
Är du säker på att huset är från tidigt 1800-tal? Det ser ut som fönstren är från början av 1900 och planen är typisk för PerAlbin-torpen.
Har ett nästan exakt lika hus som är byggt 1920-någonting. Där vet jag att bara köket och rummet bakom var uppvärmda bostadsrum på vintern. Med vedspis i köket och kamin i kammaren.
Tredje rummet hade bakugn som eldades de gånger det bakades. Huvudfunktionen var (ouppvärmd) snickarverkstad. (mannen var möbelsnickare).
Låter mycket troligt att man kunnat ha det till att ta inhysesfolk, någon äldre släkting e.dyl. genom att sätta in en spis där. (men troligen inte en familj, som skulle ha betytt att de hade ett helt separat hushåll) 1 rok var normalt för familjen själv som vinterboende.
De äldre hus i Norrland som jag sett har köket så mesta solen kommer in där eftersom det var det rummet man vistades i och behövde värmen och ljuset. (Kanske skiljer detta sig åt om man kommer söderut där det inte var lika kallt och mörkt på vintern, eller så ändrade man sig när det började byggas hus som hade elljus men inte jordkällare?)
Jag kan sätta rejält mycket pengar på att det är nuv. köket som är det "riktiga" köket i huset. Både för placeringen och för att den större spisen finns där. Diskbänken bredvid bakugnen ser också väldigt liten och inklämd ut. Så hade man inte gjort om man inte behövde ytan i rummet till annat.
Ifall huset verkligen är äldre så har man före vedspisarna kom in haft en öppen spis för matlagning i köket och en bakugn i andra rummet. Jämför formen och hur spisarna är inplacerade. Tänk på att man gör storbak vid ett litet antal tillfällen och att ha bagarstuga i en separat byggnad var vanligt. Inte någon limpa nu och då i köket som vi gör.
Har ett nästan exakt lika hus som är byggt 1920-någonting. Där vet jag att bara köket och rummet bakom var uppvärmda bostadsrum på vintern. Med vedspis i köket och kamin i kammaren.
Tredje rummet hade bakugn som eldades de gånger det bakades. Huvudfunktionen var (ouppvärmd) snickarverkstad. (mannen var möbelsnickare).
Låter mycket troligt att man kunnat ha det till att ta inhysesfolk, någon äldre släkting e.dyl. genom att sätta in en spis där. (men troligen inte en familj, som skulle ha betytt att de hade ett helt separat hushåll) 1 rok var normalt för familjen själv som vinterboende.
De äldre hus i Norrland som jag sett har köket så mesta solen kommer in där eftersom det var det rummet man vistades i och behövde värmen och ljuset. (Kanske skiljer detta sig åt om man kommer söderut där det inte var lika kallt och mörkt på vintern, eller så ändrade man sig när det började byggas hus som hade elljus men inte jordkällare?)
Jag kan sätta rejält mycket pengar på att det är nuv. köket som är det "riktiga" köket i huset. Både för placeringen och för att den större spisen finns där. Diskbänken bredvid bakugnen ser också väldigt liten och inklämd ut. Så hade man inte gjort om man inte behövde ytan i rummet till annat.
Ifall huset verkligen är äldre så har man före vedspisarna kom in haft en öppen spis för matlagning i köket och en bakugn i andra rummet. Jämför formen och hur spisarna är inplacerade. Tänk på att man gör storbak vid ett litet antal tillfällen och att ha bagarstuga i en separat byggnad var vanligt. Inte någon limpa nu och då i köket som vi gör.
Medlem
· Västernorrland
· 2 115 inlägg
Har du tittat på hur det ser ut på gamla kartor? https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html
Kvinnan vi köpte huset av är född i huset och hennes farfar flyttade dit 1880, som 4-åring. Så innan det är huset byggt. Via husförhör kan jag se att det bott familjer på adressen sedan åtminstone 1816, men om det är exakt detta torp de bott i eller om det stod ett hus innan på tomten som senare rivits kan jag inte svara på.R Räknenisse skrev: