Hjälp en slöjdlärare med verktyg
Hej på er!
Jag har några elever i träslöjden som är mycket intresserade av möbelsnickeri. Detta är givetvis något jag vill uppmuntra och vi har pratat om, och provat, en del olika sammanfogningar.
Namn på verktyg och olika begrepp är en stor del i träslöjden så jag vill gärna visa dem vad man använder för verktyg som möbelsnickare.
Jag har skrivit ihop en lista på en möbelsnickares arsenal men behöver er hjälp, vad saknas? Vad kan man ta bort? Är de engelska översättningarna korrekta (två st långt ner som jag inte vet vad de heter på svenska)?
Har du en stund över så kika gärna igenom listan, stort tack!
"
Verktyg
Det här är en lista på verktyg som man bör ha om man vill fördjupa sig i, och bli bättre på, finsnickeri och möbeltillverkning. Man måste inte ha allt direkt och många saker kan man tillverka själv. Man kan ju inte kalla sig finsnickare och sen gå och köpa en träklubba till exempel.
Jag har delat in listan i: Hyvlar, Mät- och märkningsverktyg, Eggverktyg, Slag- /skruv-/borrverktyg, Sågar, Slipa, Hjälpmedel och Bra/kul att ha.
Du kommer någon gång ha användning för alla verktygen här förutom de som är i Bra att ha-listan, de verktygen gör bara saker enklare och, med handen på hjärtat, lite roligare också.
Inom verktyg så är oftast dyrare = bättre men oftast klarar man sig utan det värsta. Ett tips bara, ska du köpa tex. en såg så köp inte den i rea-backen på macken för du kommer bli så missnöjd så du kommer vilja köpa ny snart och då är den inte så billig längre. Många av de här verktygen hittar man på loppis och auktioner och tex. stämjärn hade dessutom bättre stål förr. Kolla Tradera.
Då många tittar på Youtube för att lära sig finsnickeri så har jag lagt in engelska namn på de verktyg som jag kan.
Hyvlar
Mät- och märkningsverktyg
Eggverktyg
Slag- /skruv- /borrverktyg
Sågar
Sliputrustning
Hjälpmedel
Bra/kul att ha
Jag har några elever i träslöjden som är mycket intresserade av möbelsnickeri. Detta är givetvis något jag vill uppmuntra och vi har pratat om, och provat, en del olika sammanfogningar.
Namn på verktyg och olika begrepp är en stor del i träslöjden så jag vill gärna visa dem vad man använder för verktyg som möbelsnickare.
Jag har skrivit ihop en lista på en möbelsnickares arsenal men behöver er hjälp, vad saknas? Vad kan man ta bort? Är de engelska översättningarna korrekta (två st långt ner som jag inte vet vad de heter på svenska)?
Har du en stund över så kika gärna igenom listan, stort tack!
"
Verktyg
Det här är en lista på verktyg som man bör ha om man vill fördjupa sig i, och bli bättre på, finsnickeri och möbeltillverkning. Man måste inte ha allt direkt och många saker kan man tillverka själv. Man kan ju inte kalla sig finsnickare och sen gå och köpa en träklubba till exempel.
Jag har delat in listan i: Hyvlar, Mät- och märkningsverktyg, Eggverktyg, Slag- /skruv-/borrverktyg, Sågar, Slipa, Hjälpmedel och Bra/kul att ha.
Du kommer någon gång ha användning för alla verktygen här förutom de som är i Bra att ha-listan, de verktygen gör bara saker enklare och, med handen på hjärtat, lite roligare också.
Inom verktyg så är oftast dyrare = bättre men oftast klarar man sig utan det värsta. Ett tips bara, ska du köpa tex. en såg så köp inte den i rea-backen på macken för du kommer bli så missnöjd så du kommer vilja köpa ny snart och då är den inte så billig längre. Många av de här verktygen hittar man på loppis och auktioner och tex. stämjärn hade dessutom bättre stål förr. Kolla Tradera.
Då många tittar på Youtube för att lära sig finsnickeri så har jag lagt in engelska namn på de verktyg som jag kan.
Hyvlar
- Rubank, No7. (try plane)
- Putshyvel, No3-4. (smooth plane)
- Not-/ploghyvel (plow plane)
- Falshyvel (rabbet-/shoulderplane)
- Stöthyvel (block plane)
- Grundhyvel, kallas också grundkloss eller kärringtand (router plane)
- Spånhyvel (spokeshave)
Mät- och märkningsverktyg
- Strykmått med kniv (cutting gauge)
- Strykmått med penna
- Liten kombinationsvinkel eller vinkelhake (combination square eller try square)
- Linjal, helst i stål. En som är 200-300 mm och en som är minst 1000 mm (rule)
- Måttband (tape measure)
- Märkkniv (marking knife)
- Kortare rätskivor för att kontrollera virke (wooden winding sticks)
- Rätskiva minst 1000 mm (straight edge)
- Vinkelhake större 300 mm (try square)
- Smygvinkel (sliding bevel)
- Passare, en med spets och en med penna (divider eller compass)
- Kritor, vax (crayons)
- Stiftpenna, med mjukt stift, och sudd (mechanical pen and eraser)
Eggverktyg
- Stämjärn, bra strl att börja med: 3, 6, 9, 13, 16, 19 och 30 mm (bevel edge chisels)
- Lockbettlar, bra strl att börja med: 6 eller 8 mm (mortice chisels)
- Diverse filar och raspar
- Sicklar i olika former (card scrapers)
Slag- /skruv- /borrverktyg
- Träklubba (mallet)
- Penhammare (cross peen hammer aka. Warrington)
- Snickarhammare (claw hammer)
- Gummiklubba (dead blow mallet)
- Spikdrivare (nailset)
- Hovtång (nail pincer)
- Skruvmejslar (screwdrivers)
- Olika bits (screw tips)
- Försänkare (counter sinks, counterbores)
- Borrsväng (brace)
- Handborr (hand drill)
- Spiralborr i olika storlekar (auger bits)
- Centrumborr i olika storlekar (brad points)
- Syl, kantig och rund (birdcage awl = kantig, round awl = rund)
Sågar
- Svalstjärtssåg, fin klyvsåg med 14-20 tpi (dovetail saw)
- Kapsåg, ca 14 tpi (carcase saw)
- Tappsåg, en mindre kapsåg (tenon saw)
- Panelsågar, kap och klyv (panel saws)
- Flushsåg (flush cut saw)
- Kontursåg (coping saw)
- Bågsåg (bow saw)
Sliputrustning
- Slipstenar (sharpening stones)
- Strigel i läder (strop)
- Slipmaskin tex. Tormek
Hjälpmedel
- Såglåda (bench hook)
- Sågbock (sawbenches)
- Gerlåda (mitre box)
- Stötlådor till rak och ger (shooting boards)
- Slipklots (sanding block))
- Arbetsbänk (workbench)
Bra/kul att ha
- Skjutmått (dial caliper)
- Kombinationsvinkel eller vinkelhake => 300 mm (combination square eller try square)
- Svalstjärtsjigg (dovetail marker)
- Falshyvel, stor (large shoulder plane)
- Snickaryxa (carpenters hatchet)
- Bandkniv (drawknife)
- Fanér- / sicklingshyvel (cabinet scraper)
- XXX 25-30 mm (paring chisel)
- Svalstjärtsstämjärn (fishtail chisel)
- Lås-stämjärn (drawer lock chisel)
- XXX (mortice float)
- Bågsåg => 300 mm (bow saw)
- Skruvstäd eller tång (saw vice)
- Passarpiggar (trammel points)"
Jag har ju snickrat en hel del med handverktyg samtidigt som jag är utbildad maskinsnickare och har egna snickerimaskiner...... så jag hoppas jag får kommentera din lista.
Jag utgår från att du talar om handverktygssnickrande eventuellt kompletterat med vissa maskiner.
Hyvlar:
-Långhyvel eller som sörlänningarna kallar den rubank är ett absolut grundläggande och nödvändigt verktyg då man snickrar med handverktyg på gammalt vis men när man har en ordentlig rikt och planhyvel behövs den bara någon gång ibland och då kan man ifragasätta om den är värd kostnaden. Går att tillverka själv.
-Putshyvel behöver man ha.
-Nothyveln är väldigt viktig då man snickrar med handverktyg men numera när jag har vertikalfräs skulle jag klara mg utan.
-Falshyvel behöver man ha. Jag har en Stanley 75 med anhåll och en Clifton "shoulder plane" och skulle inte vilja vara utan någon av dem. Jag har också en falshyvel med snedställt bett för hyvlang av falssar i tvärträ. Den behövs i princip inte numera eftersom jag har justersåg men innan dess behövde jag den ofta.
-Stöthyvel behöver man ha. Jag har faktiskt två varav en har vanlig bettvinkel och den andra låg vinkel för tvärträ. Skulle inte vilja vara utan någondera.
-Grundhyvel behöver man ha. Går att tillverka själv.
-Skavare eller som sörlänningarna säger spånhyvel behöver man ha.
-Om man snickrar utan maskinen behöver man absolut ha en skrubbhyvel att grovhyvla med. Traditionellt var det oftast en utsliten putshyvel av trä med förstorad spånöppning och rejäl radie slipad på bettet. Det förekommer också specialtillverkade skrubbhyvlar men de är mycket ovanliga. Går att tillverka själv.
-Om man snickrar traditionellt utan maskiner är det bra att ha en oxhyvel att grovhyvla med. Oxhyvlar är okända nedåt Europa men användes mycket i Norden. Man sitter två man gränsle över bräden på ett säte och hyvlar mellan sig så den ena drar och den andra skjuter på samtidigt som man håller fast brädan med kroppsvikten. Sparar mycket arbetstid jämfört med skrubbhyveln. Går att tillverka själv. Behövs aldrig när man har maskiner.
-Om man snickrar utan maskiner behöver man profilhyvlar för många olika profiler. Jag har väl 30 eller 40 stycken och de är bra att ha ibland även när man har maskiner. Har man maskiner så fräser man profilerna normalt sett men ibland är de bra att ha om det är någon del som är svår att få upp i vertikalfräsen. De går att tillverka själv.
-Om man snickrar utan maskiner så sparar en "cabiner scraper" av amerikansk/engelsk typ väldigt mycket på händerna. De är ovanliga i Norden. Snickrar man maskinellt så slipar man oftast med långbandsputs i stället.
Mät, och märkverktryg:
-Strykmått med kniv. Bra att ha men man kan klara sig utan. Går att tillverka själv.
-Strykmått med penna. Aldrig haft något sällan behövt. När den nogrannheten duger kan man använda en penna med pekfingret som stopp.
-Strykmått med pinne som ristar i träet. Behövs minst två stycken med två pinnar på var så man kan hålla reda på 4 mått i gången. Går att tillverka själv.
-Kombinationsvinkel. Oumbärlig fast gammelfolket klarade sig utan på något konstigt vis.
-Stållinjal en lång och en kort
-Måttband. Traditionellt använde man tumstock men jag föredrar måttband.
-Märkkniv. Jag använder en Stanley 99E mattkniv inköpt begagnad. Billig och bra.
-Rätskiva behövs inte om man har en litet kraftigare stållinjal. Annars kan man använda en bit flatjärn eller någon överbliven aluminiumprofil.
-Vinkelhake. Helst med kropp med vassa kanter.
-Smygvinkel. Minst 2 stycken. Jag föredrar modellen med skruv i änden men både typerna duger.
-Passare en med spets och en med penna
-Kritor....hmm.... jag använder timmerkritor för att märka stockar som skall sågas så sågaren vet vilka mått han skall ta ut. Annars inget behov.
-Jag föredrar vanlig blyertspenna som jag vässer med kniv.
Fortsättning följer
Jag utgår från att du talar om handverktygssnickrande eventuellt kompletterat med vissa maskiner.
Hyvlar:
-Långhyvel eller som sörlänningarna kallar den rubank är ett absolut grundläggande och nödvändigt verktyg då man snickrar med handverktyg på gammalt vis men när man har en ordentlig rikt och planhyvel behövs den bara någon gång ibland och då kan man ifragasätta om den är värd kostnaden. Går att tillverka själv.
-Putshyvel behöver man ha.
-Nothyveln är väldigt viktig då man snickrar med handverktyg men numera när jag har vertikalfräs skulle jag klara mg utan.
-Falshyvel behöver man ha. Jag har en Stanley 75 med anhåll och en Clifton "shoulder plane" och skulle inte vilja vara utan någon av dem. Jag har också en falshyvel med snedställt bett för hyvlang av falssar i tvärträ. Den behövs i princip inte numera eftersom jag har justersåg men innan dess behövde jag den ofta.
-Stöthyvel behöver man ha. Jag har faktiskt två varav en har vanlig bettvinkel och den andra låg vinkel för tvärträ. Skulle inte vilja vara utan någondera.
-Grundhyvel behöver man ha. Går att tillverka själv.
-Skavare eller som sörlänningarna säger spånhyvel behöver man ha.
-Om man snickrar utan maskinen behöver man absolut ha en skrubbhyvel att grovhyvla med. Traditionellt var det oftast en utsliten putshyvel av trä med förstorad spånöppning och rejäl radie slipad på bettet. Det förekommer också specialtillverkade skrubbhyvlar men de är mycket ovanliga. Går att tillverka själv.
-Om man snickrar traditionellt utan maskiner är det bra att ha en oxhyvel att grovhyvla med. Oxhyvlar är okända nedåt Europa men användes mycket i Norden. Man sitter två man gränsle över bräden på ett säte och hyvlar mellan sig så den ena drar och den andra skjuter på samtidigt som man håller fast brädan med kroppsvikten. Sparar mycket arbetstid jämfört med skrubbhyveln. Går att tillverka själv. Behövs aldrig när man har maskiner.
-Om man snickrar utan maskiner behöver man profilhyvlar för många olika profiler. Jag har väl 30 eller 40 stycken och de är bra att ha ibland även när man har maskiner. Har man maskiner så fräser man profilerna normalt sett men ibland är de bra att ha om det är någon del som är svår att få upp i vertikalfräsen. De går att tillverka själv.
-Om man snickrar utan maskiner så sparar en "cabiner scraper" av amerikansk/engelsk typ väldigt mycket på händerna. De är ovanliga i Norden. Snickrar man maskinellt så slipar man oftast med långbandsputs i stället.
Mät, och märkverktryg:
-Strykmått med kniv. Bra att ha men man kan klara sig utan. Går att tillverka själv.
-Strykmått med penna. Aldrig haft något sällan behövt. När den nogrannheten duger kan man använda en penna med pekfingret som stopp.
-Strykmått med pinne som ristar i träet. Behövs minst två stycken med två pinnar på var så man kan hålla reda på 4 mått i gången. Går att tillverka själv.
-Kombinationsvinkel. Oumbärlig fast gammelfolket klarade sig utan på något konstigt vis.
-Stållinjal en lång och en kort
-Måttband. Traditionellt använde man tumstock men jag föredrar måttband.
-Märkkniv. Jag använder en Stanley 99E mattkniv inköpt begagnad. Billig och bra.
-Rätskiva behövs inte om man har en litet kraftigare stållinjal. Annars kan man använda en bit flatjärn eller någon överbliven aluminiumprofil.
-Vinkelhake. Helst med kropp med vassa kanter.
-Smygvinkel. Minst 2 stycken. Jag föredrar modellen med skruv i änden men både typerna duger.
-Passare en med spets och en med penna
-Kritor....hmm.... jag använder timmerkritor för att märka stockar som skall sågas så sågaren vet vilka mått han skall ta ut. Annars inget behov.
-Jag föredrar vanlig blyertspenna som jag vässer med kniv.
Fortsättning följer
Medlem
· Västerbottens län
· 17 887 inlägg
cabiner scraper
Vad jag hittade på nätet så är det en sickel.
Det jag använt den till är i stället för att mellanslipa med slippapper när man lackar.
Protte
Vad jag hittade på nätet så är det en sickel.
Det jag använt den till är i stället för att mellanslipa med slippapper när man lackar.
Protte
Fortsättning:
Eggverktyg:
-Stämjärn och skölpar måste man ha. Tre stycken vanliga stämjärn i olika storlekar räcker i början men varefter man håller på blir de flera. Mina är väl omkring 20 st. Udda stämjärn och skölpar utan skaft går att hitta får 10-20 kronor styck på loppis så det finns inget skäl att snåla på antalet. Det är praktiskt att ha omaka stämjärn med omaka skaft för då hittar man snabbt rätt i ställningen.
-Lockbettlar behöver man absolut ha om man snickrar för hand men skall det gå modernt till har man stämborrmaskin och då behövs lockbettlarna så sällan att de inte riktigt är värda kostnaden om man inte råkar komma över dem billigt.
-Filar och raspar behövs nästan inte när man snickrar med furu och björk och gran. Däremot har jag hört sägas att de skulle vara bra till olika slags hårda exotiska träslag söderifrån.
-Täljkniv behovs absolut. En som man håller vass och en ovass skräpkniv.
-En barkkniv behöver man ha om man låter såga eget virke på någon bysåg och lufttorkar det själv. Annars inte. Virke som lufttorkar med bark på vankanterna får ofta inseksangrepp så det gäller att barka ordentligt.
Fortsättning följer.
Eggverktyg:
-Stämjärn och skölpar måste man ha. Tre stycken vanliga stämjärn i olika storlekar räcker i början men varefter man håller på blir de flera. Mina är väl omkring 20 st. Udda stämjärn och skölpar utan skaft går att hitta får 10-20 kronor styck på loppis så det finns inget skäl att snåla på antalet. Det är praktiskt att ha omaka stämjärn med omaka skaft för då hittar man snabbt rätt i ställningen.
-Lockbettlar behöver man absolut ha om man snickrar för hand men skall det gå modernt till har man stämborrmaskin och då behövs lockbettlarna så sällan att de inte riktigt är värda kostnaden om man inte råkar komma över dem billigt.
-Filar och raspar behövs nästan inte när man snickrar med furu och björk och gran. Däremot har jag hört sägas att de skulle vara bra till olika slags hårda exotiska träslag söderifrån.
-Täljkniv behovs absolut. En som man håller vass och en ovass skräpkniv.
-En barkkniv behöver man ha om man låter såga eget virke på någon bysåg och lufttorkar det själv. Annars inte. Virke som lufttorkar med bark på vankanterna får ofta inseksangrepp så det gäller att barka ordentligt.
Fortsättning följer.
Slag/skruv/borr
-Träklubba är bra att ha men man klarar sig med bara gummiklubba. Traditionellt var det träklubbor som gällde. Går att tillverka själv.
-Warringtonhammare eller kulhammare är bra att ha men man klarar sig utan.
-Klohammare. Träskaft är historia det skall vara metallskaft tycker jag.
-Gummiklubba är bra att ha men man kan göra som gammelfolket och använda endast träklubba.
-Spikdorn
-Hovtång. Nutidens hovtänger är värdelösa. Det skall vara en äldre Billnäs eller E.A.Berg eller Lindgren (osäker på sista namnet) eller liknande. I brist på sådan skulle jag hellre smida den själv än köpa en ny.
-Skruvmejslar. Fast man kan snåla och använda bits i en mejsel med bitshållare.
-Bits
-Försänkare
-Vingelskaft som sörlänningarna kallar borrsväng. De nyare är i allmänhet anpassade för gamla sortens träborrar med flatfäste eller fyrkantfäste som inte längre finns att köpa nya så bäst blir det om man skruvar bort chucken och ber någon metallkunnig svarva en adapter så man kan montera dit en 13mm borrmaskinschuck. Då passar samma moderna bits och borrar i vingelskaftet som i borrmaskinen.
-Drillborrskaft. Användes en period men ersätts numera av batteriborrmaskin och pelarborrmaskin. Fast jag har faktiskt ett drillborrskaft som jag använder någon gång ibland för skruvsänkaren så klarar jag mig med en batteriborrmaskin att dra in skruvarna med och min gamla helaluminium Metabo sladdborrmaskin som jag förborrar med. En snåljåpsmetod.
-Spiralborrar. Gammelfolket klarade sig utan men de är väldigt praktiska.
-De där flata "brad point" träborrarna är ett elände om man inte har en snabbgående modern borrmaskin. Riktiga träborrar (auger bits) med centrumskruv och gänga är bättre. Traditionellt använde man skedborrar "spoon bits) men de lär ha varit svårstyrda.
-Syl. Någon rund har jag aldrig haft och sällan behövt men en kantig är bra att ha.
Fortsättning följer
-Träklubba är bra att ha men man klarar sig med bara gummiklubba. Traditionellt var det träklubbor som gällde. Går att tillverka själv.
-Warringtonhammare eller kulhammare är bra att ha men man klarar sig utan.
-Klohammare. Träskaft är historia det skall vara metallskaft tycker jag.
-Gummiklubba är bra att ha men man kan göra som gammelfolket och använda endast träklubba.
-Spikdorn
-Hovtång. Nutidens hovtänger är värdelösa. Det skall vara en äldre Billnäs eller E.A.Berg eller Lindgren (osäker på sista namnet) eller liknande. I brist på sådan skulle jag hellre smida den själv än köpa en ny.
-Skruvmejslar. Fast man kan snåla och använda bits i en mejsel med bitshållare.
-Bits
-Försänkare
-Vingelskaft som sörlänningarna kallar borrsväng. De nyare är i allmänhet anpassade för gamla sortens träborrar med flatfäste eller fyrkantfäste som inte längre finns att köpa nya så bäst blir det om man skruvar bort chucken och ber någon metallkunnig svarva en adapter så man kan montera dit en 13mm borrmaskinschuck. Då passar samma moderna bits och borrar i vingelskaftet som i borrmaskinen.
-Drillborrskaft. Användes en period men ersätts numera av batteriborrmaskin och pelarborrmaskin. Fast jag har faktiskt ett drillborrskaft som jag använder någon gång ibland för skruvsänkaren så klarar jag mig med en batteriborrmaskin att dra in skruvarna med och min gamla helaluminium Metabo sladdborrmaskin som jag förborrar med. En snåljåpsmetod.
-Spiralborrar. Gammelfolket klarade sig utan men de är väldigt praktiska.
-De där flata "brad point" träborrarna är ett elände om man inte har en snabbgående modern borrmaskin. Riktiga träborrar (auger bits) med centrumskruv och gänga är bättre. Traditionellt använde man skedborrar "spoon bits) men de lär ha varit svårstyrda.
-Syl. Någon rund har jag aldrig haft och sällan behövt men en kantig är bra att ha.
Fortsättning följer
Sågar
-Sinksåg. Jag har aldrig haft eller behövt någon.
-Kapsåg????? "carcase saw". Jag har aldrig haft eller behövt någon.
-Tappsåg. Jag har två stycken och båda är 14 tum långa äldre modell Sandvik 308. En är filad för kapning och en för klyvning. Båda har fått handtag av egen tillverkning som gör dem lättare att styra än med Sandviks åbäkiga originalhandtag.
-Fogsvans. En kap och en ganska grov klyv. 26 tum långa blad är bra i synnerhet då man klyvsågar.
Jag har dessutom ett par som är 24 tum långa och har finare tandning och som är bra att ha ibland till exempel då man sågar kryssfaner och då tapparna är längre än bladbredden på tappsågen men de två är inte nödvändiga. Dessutom en sämre kaptandad fogsvans som jag inte är rädd om. Gamla vässbara fogsvansar är billiga så jag unnar mig att ha fler.
Traditionellt använde man i Norden bågasågar av trä med breda vridbara blad i stället för alla de här sågarna. Om man bara får tag på rätt sorts blad är de säkert lika bra. Fogsvansar blev vanliga först i början kring sekelskiftet 1900 när maskinerna redan var på kommande och tappsågarna kom först när de mesta tappningarna redan gjordes på maskin.
-Flushsåg. Jag har en och använder den någon gång ibland. Bra att ha men behövs inte.
-Kontursåg. Har en men använder den sällan. Behövs inte.
-Bågasåg. Bra att grovkapa virke till längd med. Jag föredrar den moderna typen med båge av stålrör och tandspetshärdade Sandvik blad. Den skall vara tillräckligt lång för grova plankor. Förr var det hemgjord träbåge och vässbara blad som gälle.
Sliputrustning
-Brynstenar. Jag tycker att västilästenar är prisvärda grovbrynen och ibland kan det vara bra att ha något finbryne också.
-Stringel. Aldrig haft sällan behövt
-Slipsten. Förr var det handvevat som gällde. Jag kör med elmotor men jag tycker fortfarande att de gamla stora Gotlandssandstenarna är bäst så jag har kombinerat det bästa ut två tidsepoker.
-Siklingsstål att vässa siklingarna med. Mitt är ett knivstål att vässa köksknivar på som jag har slipat tänderna av och polerat.
-Skränktång och filar för sågvässning. Eftersom gamla skränktänger går att hitta billigt på loppis och på skroten har jag en för varje tandstorlek färdigt inställda för att spara tid då jag vässer och för att vissningen skall bli likadan varje gång.
-Filställning för sågarna. Går att göra själv.
-Smärgel och bandslipmaskin. Användes inte av gammelfolket men är bra komplement som försnabbar vässningen av vissa verktyg.
-Dremel. fanns inte förr men den gör det oerhört mycket enklare att vässa profilhyvelbett
Fortsättning foljer
-Sinksåg. Jag har aldrig haft eller behövt någon.
-Kapsåg????? "carcase saw". Jag har aldrig haft eller behövt någon.
-Tappsåg. Jag har två stycken och båda är 14 tum långa äldre modell Sandvik 308. En är filad för kapning och en för klyvning. Båda har fått handtag av egen tillverkning som gör dem lättare att styra än med Sandviks åbäkiga originalhandtag.
-Fogsvans. En kap och en ganska grov klyv. 26 tum långa blad är bra i synnerhet då man klyvsågar.
Jag har dessutom ett par som är 24 tum långa och har finare tandning och som är bra att ha ibland till exempel då man sågar kryssfaner och då tapparna är längre än bladbredden på tappsågen men de två är inte nödvändiga. Dessutom en sämre kaptandad fogsvans som jag inte är rädd om. Gamla vässbara fogsvansar är billiga så jag unnar mig att ha fler.
Traditionellt använde man i Norden bågasågar av trä med breda vridbara blad i stället för alla de här sågarna. Om man bara får tag på rätt sorts blad är de säkert lika bra. Fogsvansar blev vanliga först i början kring sekelskiftet 1900 när maskinerna redan var på kommande och tappsågarna kom först när de mesta tappningarna redan gjordes på maskin.
-Flushsåg. Jag har en och använder den någon gång ibland. Bra att ha men behövs inte.
-Kontursåg. Har en men använder den sällan. Behövs inte.
-Bågasåg. Bra att grovkapa virke till längd med. Jag föredrar den moderna typen med båge av stålrör och tandspetshärdade Sandvik blad. Den skall vara tillräckligt lång för grova plankor. Förr var det hemgjord träbåge och vässbara blad som gälle.
Sliputrustning
-Brynstenar. Jag tycker att västilästenar är prisvärda grovbrynen och ibland kan det vara bra att ha något finbryne också.
-Stringel. Aldrig haft sällan behövt
-Slipsten. Förr var det handvevat som gällde. Jag kör med elmotor men jag tycker fortfarande att de gamla stora Gotlandssandstenarna är bäst så jag har kombinerat det bästa ut två tidsepoker.
-Siklingsstål att vässa siklingarna med. Mitt är ett knivstål att vässa köksknivar på som jag har slipat tänderna av och polerat.
-Skränktång och filar för sågvässning. Eftersom gamla skränktänger går att hitta billigt på loppis och på skroten har jag en för varje tandstorlek färdigt inställda för att spara tid då jag vässer och för att vissningen skall bli likadan varje gång.
-Filställning för sågarna. Går att göra själv.
-Smärgel och bandslipmaskin. Användes inte av gammelfolket men är bra komplement som försnabbar vässningen av vissa verktyg.
-Dremel. fanns inte förr men den gör det oerhört mycket enklare att vässa profilhyvelbett
Fortsättning foljer
Gummiklubba är inte samma sak som en dead blow mallet, en dead blow är en klubba som inte studsar likt denna https://www.biltema.se/verktyg/handverktyg/hammare/studsfri-hammare-2000018213
Och omvänt heter väl en vanlig gummiklubba helt enkelt rubber mallet på engelska(?)
Tack för det engagerade svaret! Jag håller med dig i det mesta och jag ser lite felaktigheter i listan, saker som borde vara med (tex tvingar!), saker som inte borde vara med och saker som är på fel plats.
Oxhyveln var ny för mig, den kan bli ett projekt att tillverka en framöver.
Varför är strykmått med pinne bättre än de med kniv? Bråkar den med kniv i viss fiberriktning?
Jag använder ofta strykmått med penna men aldrig under själva tillverkningen utan mer när jag skissar på en träbit för att se hur det blir i verkligheten, dålig fantasi antar jag.
Jag är lite av en purist vad det gäller mina snickarverktyg så det skulle ta emot och stå och slå på stämjärn till en laxstjärt med en gummiblubba men allt som får jobbet gjort är ju bra.
Jag använde kontursåg mycket förr men nu hänger den för det mesta i skåpet. Jag måste ha ändrat mitt arbetssätt på något vis för just nu vet jag inte när jag använde den sist.
Flushsågen flyttar jag till "Bra att ha", den är absolut ingen nödvändighet.
Att slipa sågar och ha utrustning för det är aldrig något som har intresserat mig men nu när intresset för gamla sågar växer så är det snart dags att ta tag i det tror jag.
Dremeln då...den använder jag också en del. Om det nu inte är ett "handverktygsprojekt" jag håller på med, då får den ligga i skåpet. Jag tror att det är den enda elmaskin som får vara med på listan.
Täljkniv ska självklart med!
Oxhyveln var ny för mig, den kan bli ett projekt att tillverka en framöver.
Varför är strykmått med pinne bättre än de med kniv? Bråkar den med kniv i viss fiberriktning?
Jag använder ofta strykmått med penna men aldrig under själva tillverkningen utan mer när jag skissar på en träbit för att se hur det blir i verkligheten, dålig fantasi antar jag.
Jag är lite av en purist vad det gäller mina snickarverktyg så det skulle ta emot och stå och slå på stämjärn till en laxstjärt med en gummiblubba men allt som får jobbet gjort är ju bra.
Jag använde kontursåg mycket förr men nu hänger den för det mesta i skåpet. Jag måste ha ändrat mitt arbetssätt på något vis för just nu vet jag inte när jag använde den sist.
Flushsågen flyttar jag till "Bra att ha", den är absolut ingen nödvändighet.
Att slipa sågar och ha utrustning för det är aldrig något som har intresserat mig men nu när intresset för gamla sågar växer så är det snart dags att ta tag i det tror jag.
Dremeln då...den använder jag också en del. Om det nu inte är ett "handverktygsprojekt" jag håller på med, då får den ligga i skåpet. Jag tror att det är den enda elmaskin som får vara med på listan.
Täljkniv ska självklart med!
Näe det funkar ju inte, men det var du själv som hade med gummiklubba på listan så jag antar att du hade en plan för vad den skall användas till.J jochnick skrev:
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 723 inlägg
Vad används dremeln till?
Vad gäller elverktyg är det väl bara att bocka av hela Festool produktportföljen
Vad gäller elverktyg är det väl bara att bocka av hela Festool produktportföljen
Jag använder den men i stort sett bara till att knacka ihop delar till nån sammanfogning, träklubban och en kloss går ju lika bra. Nej gummiklubban ryker från listan!C cpalm skrev:Näe det funkar ju inte, men det var du själv som hade med gummiklubba på listan så jag antar att du hade en plan för vad den skall användas till.
till små justeringsarbeten, sällan när jag gör möbler men ibland är det en kvist som inte vill bli snygg i nåt bildhuggarprojekt så då får man slipa lite. Det jag använder den mest till är att polera i små trånga utrymmen dit inte en vanlig polertrissa når.Vad används dremeln till?
Vad gäller elverktyg är det väl bara att bocka av hela Festool produktportföljen
Festool-stapelns dammlager blir tjockare och tjockare här