HD överväger: inrätta lös egendom som gemensamhetsanläggning

[Nötegårdsgubben]

Rent praktiskt är dagens ordning heller inget problem om den som äger anläggningen som lös egendom accepterar att den inrättas som gemensamhetsanläggning.

Två domstolar är skiljaktiga med din åsikt om vad dagens ordning är. För övrigt anser jag att det är viktigast att lagen funkar när det finns skiljande önskemål. Att säga att lagen funkar så länge som alla är överens är i mina ögon ett meningslöst konstaterande.

Det finns alla möjligheter att göra anläggningen till fast egendom

Ja, och MMD ansåg att införandet av gemensamhetsanläggning var ett av dem.

Jag äger en väg på min fastighet. Väganläggningen består av bärlager, slitlager, fem trummor och ett dike. Den inrättas som gemensamhetsanläggning för grannskapet med vägändamål. I förrättningen beslutas inte att frigöra väganläggningen från min fastighet. Efter att gemensamhetsanläggningen har inrättats äger jag fortfarande väganläggningen som fast egendom men nu har anläggningssamfälligheten rätt att använda den och underhålla den, t ex avseende drift. De får även återuppföra den om den förstörs, t ex vid en översvämning.

En i mitt tycke relativt olämplig ordning, även om den säkert har få negativa konsekvenser i praktiken.

 

[Claes Sörmland]

Två domstolar är skiljaktiga med din åsikt om vad dagens ordning är. För övrigt anser jag att det är viktigast att lagen funkar när det finns skiljande önskemål. Att säga att lagen funkar så länge som alla är överens är i mina ögon ett meningslöst konstaterande.

Nu ligger frågan hos HD och ingen av dessa domar har vunnit laga kraft. Vi får se vad rättsapparaten hamnar. Generellt gillar jag inte att konceptuellt stora saker som denna beslutas av domstol. Det är för lagstiftaren att överväga.

Efter att ha läst propositionen till anläggningslagen och lagtexten tror jag inte lagstiftaren tänkte sig att gemensamhetsanläggningar kunde inrättas i lös egendom. Det andas inte ett ord om detta i propositionstexten. Och lagtexten är inte upplagd för att detta skulle vara intentionen. Detta skulle i så fall ha införts uttryckligen i 12 § tänker jag.

En i mitt tycke relativt olämplig ordning, även om den säkert har få negativa konsekvenser i praktiken.

Det kan man tycka men så fungerar anläggningslagen. Det är i grunden en samfälld servitutsrätt.

 

[Claes Sörmland]

Ja, och MMD ansåg att införandet av gemensamhetsanläggning var ett av dem. [Att inrättande av lös egendom som gemensamhetsanläggning gör att ägande av egendomen övergår till anläggningssamfällighete.]

Intressant fråga! Jag har kämpat en del med att förstå detta de senaste åren.

Detta är stycket från MMDs domskäl som frågan gäller:



Först förstår jag inte vad MMD menar med "bör" i första meningen. Antingen övergår den lösa egendomen till anläggningssamfällighetens ägande och blir fast egendom eller så gör den inte det. menar MMD att den ofta gör det men inte alltid? Varför bara ibland?

MMDs hänvisningarna till jordabalken och dess proposition tar inte upp att det krävs två kriterier för att en anläggning utanför en fastighet ska bli ett fastighetstillbehör till fastigheten och därmed fast egendom:

1. Det ska finnas servitut för anläggningen, och
2. Anläggningen ska komma i samma ägares hand, alltså ägandet av fastigheten och anläggningen måste sammanfalla hos en person.

Anläggningsbeslutet gäller bara 1., att ett härskande servitut inrättas. Anläggningsbeslutet innebär inte 2, att ägandet av anläggningen överförs till anläggningssamfälligheten. Men MMD tycks mena att det senare också sker, oklart med vilket stöd i lag. Jordbalksreferenserna anger det inte.

Sen 2001 finns även möjligheten att via 12a § i anläggningslagen frigöra och överföra anläggningar som är fast egendom till anläggningssamfälligheten. Men det är alltså inte originallösningen i anläggningslagen från 70-talet och gäller inte för lös egendom.

 

[Nötegårdsgubben]

Nu ligger frågan hos HD och ingen av dessa domar har vunnit laga kraft. Vi får se vad rättsapparaten hamnar.

Visst är det så. Min poäng var att du hävdade att det idag är på ett visst sätt, medan två domstolar kommit fram till att det är på ett annat sätt och frågan ska tas upp av HD, vilket rimligen innebär att det är just osäkert hur saken ska bedömas.

Generellt gillar jag inte att konceptuellt stora saker som denna beslutas av domstol. Det är för lagstiftaren att överväga.

Håller med. Men har lagstiftaren varit otydlig är det ändå domstolarnas sak att tolka lagen. Och faller inte domen lagstiftarna på läppen har de möjlighet att ändra lagen.

Efter att ha läst propositionen till anläggningslagen och lagtexten tror jag inte lagstiftaren tänkte sig att gemensamhetsanläggningar kunde inrättas i lös egendom.

Det tror inte jag heller, och jag håller med om att det vore olämpligt. Men jag menar också att det är en felaktig beskrivning av domarna. MMD skriver uttryckligt att egendomen blir fast genom processen, s. 17:

”När bryggan sedan kommer att ingå i gemensamhetsanläggningen blir den samfälld för de deltagande fastigheterna. Det innebär att bryggan blir fastighetstillbehör till X och Y.”

Det kan man tycka men så fungerar anläggningslagen. Det är i grunden en samfälld servitutsrätt.

Det är ett av sätten anläggningslagen funkar på. Den ger också utrymme för att samfälligheten äger egendomen.

 

[Nötegårdsgubben]

Anläggningsbeslutet innebär inte 2, att ägandet av anläggningen överförs till anläggningssamfälligheten. Men MMD tycks mena att det senare också sker, oklart med vilket stöd i lag.

Det här är som jag ser det pudelns egentliga kärna. Om det inte sker förstår jag invändningarna.

Nu har ju bryggan samma ägarkrets som gemensamhetsanläggningen ska ha, men hade så inte varit fallet kan man förstås lösa det genom en lösensumma, på samma sätt som sker med det servitut som också skapas i processen.

 

[Tidsvampyren]

Ett lysande exempel på "funktionell dumhet". Dvs det spelar ingen roll hur banalt eller ickefungerande något är ej heller vilka kostnader det medför bara regelverket följs och man inte tar några självständiga beslut.

Arbetar på min tredje myndighet nu och ser detta dagligen. Istället för att tänka fritt och nytt gör man allt för att hålla sig inom "boxen". Vilket resulterar i att kostnaderna rusar iväg, beslut skjuts upp in absurdum ofta för att folk efter ett tag byter jobb och uppgiften ges till någon annan som inte heller vill använda huvudet varpå allt går i stå med enorma kostnader och tids- och resursslöseri. Ett annat exempel på detta är LOU, Lagen om Offentlig Upphandling där man inte kan få vad man vill ha till rimligt pris utan måste förlita sig på i förväg godkända leverantörer, vilket i sin tur leder till att man får en överprissatt tjänst/produkt som inte uppfyller den ursprungliga kravspecen, men man tillåts inte gå ut och köpa något på den öppna marknaden.

https://www.ihm.se/i-fokus/blogg/funktionell-dumhet-bidrar-till-resurssloseri/

 

[Nötegårdsgubben]

Det är för att LOU:s egentliga funktion är att stävja korruption, inte befordra effektivitet. Bra för Göteborg, Solna och Nacka, i övrigt mest en kostnadspost i Sverige (det är egentligen implementerade EU-regler, inte särsvensk lagstiftning).

 

[Claes Sörmland]

Ett lysande exempel på "funktionell dumhet". Dvs det spelar ingen roll hur banalt eller ickefungerande något är ej heller vilka kostnader det medför bara regelverket följs och man inte tar några självständiga beslut.

Arbetar på min tredje myndighet nu och ser detta dagligen. Istället för att tänka fritt och nytt gör man allt för att hålla sig inom "boxen". Vilket resulterar i att kostnaderna rusar iväg, beslut skjuts upp in absurdum ofta för att folk efter ett tag byter jobb och uppgiften ges till någon annan som inte heller vill använda huvudet varpå allt går i stå med enorma kostnader och tids- och resursslöseri. Ett annat exempel på detta är LOU, Lagen om Offentlig Upphandling där man inte kan få vad man vill ha till rimligt pris utan måste förlita sig på i förväg godkända leverantörer, vilket i sin tur leder till att man får en överprissatt tjänst/produkt som inte uppfyller den ursprungliga kravspecen, men man tillåts inte gå ut och köpa något på den öppna marknaden.

[länk]

Fast jag vet inte. Frågan är väl mer en moralisk/politisk fråga. Vill man att staten ska kunna ta din lösa egendom och inrätta den som en gemensamhetsanläggning för andras bruk mot din vilja eller inte?

När lagen skrevs tror jag detta var uteslutet, det fanns inte på kartan för lagstiftaren som hade tjänstemän som var gamla stammens jurister - ett i grunden borgerligt och konservativt skrå. Men servitut som belastar fastigheter var dessa herrar vana vid så där tyckte man det var OK.

Detta är sedan den tolkning som Lantmäteriet har upprätthållit i alla år tills MMD valde att tolka detta fall på ett kreativt sätt och därmed triggade MÖD som sedemera triggade HD. Nu kanske HD tolkar om lagen åt lagstiftaren. Vi får se, om HD gör det får vi låtsas som att lagen har varit på detta sätt sedan den stiftades, den har bara missförståtts av (nästan) alla.

 

[Nötegårdsgubben]

När lagen skrevs tror jag [det] var uteslutet [att staten skulle kunna ta din lösa egendom], det fanns inte på kartan för lagstiftaren som hade tjänstemän som var gamla stammens jurister - ett i grunden borgerligt och konservativt skrå.

När 1973 års anläggningslag infördes? Skojar du? Det var den tid i Sveriges moderna historia när egendomsskyddet och enskildas rättigheter stod som absolut lägst i kurs.

 

[Claes Sörmland]

När 1973 års anläggningslag infördes? Skojar du? Det var den tid i Sveriges moderna historia när egendomsskyddet och enskildas rättigheter stod som absolut lägst i kurs.

Hos politikerna ja. Men det gamla statliga juristskrået var ännu inte infiltrerat genom den långa marschen genom institutionerna eller bortpensionerade. En jurist i 50-årsåldern 1965 när dessa lagar utarbetades var i 20-årsåldern och fick sin högre skolning 1935. Och kom från borgerligheten.

 

[Nötegårdsgubben]

Året efter kom 1974 års regeringsform.

Jag ifrågasätter inte att tjänstemännen kan ha varit emot båda två personligen, men de var tjänstemän med en trohet mot staten före den mot sina personliga åsikter. Obegripligt för många med dagens aktivistiska myndigheter i åtanke, men det var en annan tid på flera sätt.

 

[Claes Sörmland]

Sanningen är väl att ingen av oss vet, det är en historisk fråga.

Jag har min uppfattning från vad jag läser i propositionen för anläggningslagen och samfällighetslagen. Jag uppfattar ett radikalare socialdemokratiskt departement som kämpar med lagunderlag och remissvar som i allt väsentligt är konservativa. Och ibland kör man över dessa men ofta kompromissar man.

 

[Claes Sörmland]

Tillbaka till trådens fråga. Universitetsadjunkten i fastighetsvetenskap Fredrik Warnquist vid Lunds universitet har ett annat sätt att se på frågan. Han menar att det är en nothingburger:

"MÖD fastnar i frågan om gemensamhetsanläggning kan inrättas i lös egendom, vilket de anser att den kan. En fråga som alltså inte behövde ställas i det aktuella fallet. Gemensamhetsanläggning- ens bildande avser inte lös egendom, utan det är utförandet som avser lös egendom."

https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/167330437/ga_och_l_s_egendom_SB_4_23.pdf

Om jag förstår honom rätt så kunde MÖD ha valt att tolka det så att det inte inrättas någon gemensamhetsanläggning i själva bryggan. Den inrättas i fastigheten, den som kallas Z i tråden. Sen efter detta så finns en utförandetid där bryggan kan utföras.

I och med att bryggan råkar ägas av samma fastighetsägare som får officialservitutsrätt att ha bryggan på Z när anläggningsbeslutet vinner laga kraft så blir den en del av deras fasta egendomar så fort lagakraftvinnandet äger rum. Därmed uppstår ingen konflikt mellan anläggningsbeslutet och det faktum att bryggan från början inte var fast egendom.

Warnquist tar också upp ett andra scenario, där bryggan hypotetiskt ägs av någon annan än de som var inblandade i förrättningen. Nu krävs att bryggan överlåts till fastighetsägarna som utgör den nybildade anläggningssamfälligheten. Det måste ske före utförandetiden har passerat för att anläggningsbeslutet inte ska falla.

Ett praktiskt perspektiv på det hela!

 

[Nötegårdsgubben]

Det var ju även både MMD:s och mitt perspektiv. Lantmäteriet måste ha klantat sig rätt rejält för att detta skulle handla om inrättande av gemensamhetsanläggning i lös egendom snarare än om att tillföra den lösa egendomen till GA:n så att den blir fast.

Att ett formaliafel leder till ”fel” utfall vore dock inget konstigt i sig.

 

[Claes Sörmland]

Det var ju även både MMD:s och mitt perspektiv. Lantmäteriet måste ha klantat sig rätt rejält för att detta skulle handla om inrättande av gemensamhetsanläggning i lös egendom snarare än om att tillföra den lösa egendomen till GA:n så att den blir fast.

Att ett formaliafel leder till ”fel” utfall vore dock inget konstigt i sig.

Jag förstår det så här:

MMD ändrade inte anläggningsbeslutet så att en utförandetid bestämdes utan gick på Lantmäteriets beslut att bryggan redan var utförd och angav detta i beslutet. Därmed skulle gemensamhetsanläggningen inrättas i lös egendom om man följde MMDs beslut. Det är detta som MÖD snöat in på och sedan tog ställning till att det var lagligt att inrätta gemensamhetsanläggning i lös egendom. Och nu får HD ta ställning till om MMD och MÖD tolkade rätt i den saken.

Warnquist lösning hade istället varit att Lantmäteriet, MMD och i sista fall MÖD skulle ha ändrat beslutet så att en (kort) utförandetid hade beslutats. Då hade gemensamhetsanläggningen inrättats i fast egendom (fastigheten Z) och bryggan hade utförts genom att ägarna av den hade lämnat kvar denna lösa egendom som en del av utförandet. Hade man tagit bort bryggan hade den inte varit en del av gemensamhetsanläggningen. Detta utfröande sker alltså efter att gemensamhetsanläggningen har inrättats.