Handläggaren säger att vi först skall bygga taket klart sedan riva det
Vi skall bygga till vår sommarstuga. På utbyggnaden tänkte vi ha en takkupa. Mark- och miljödomstolens tidigare beslut gör att handläggaren säger nej till en takkupa som kan anses "för dominerande". Så om vi skall få till den takkupa som arkitekten föreslagit, så har vi fått rådet att bygga taket färdigt utan takkupa. Invänta slutbesked. Därefter riva en del av taket och bygga upp takkupa enligt attefallsreglerna, vilket i vårt fall skulle innebära att vi får det ungefär som arkitekten ritat från början.
Dock förefaller det märkligt att man vill uppmuntra folk till detta enorma resursslöseri både materiellt och eknomiskt! Är det någon annan här som hittat något smartare sätt att komma runt denna uppenbara galenskap!?
Dock förefaller det märkligt att man vill uppmuntra folk till detta enorma resursslöseri både materiellt och eknomiskt! Är det någon annan här som hittat något smartare sätt att komma runt denna uppenbara galenskap!?
Nej.
Uppenbarligen är Attefallsreglerna för generösa men jag vet inte hur vi kan ändra dom.
Uppenbarligen är Attefallsreglerna för generösa men jag vet inte hur vi kan ändra dom.
Ha, ha!D Den ofrivillige klåparen skrev:
Ja, så skulle det ju faktiskt kunna vara, men när jag tittar ut över grannarnas hus och vad de fått bygglov för, så förefaller det som att takkuporna var vanligare förr och att reglerna var mer takkupevänliga.
Det skulle eventuellt kunna vara så att Attefallsreglerna är mer rimliga, och att takkupéreglerna på ut- och tillbyggnader är alltför snäva. Oavsett är det ju fullkomligt orimligt att få som rekommendation att vi skall bygga huset med tak utan takkupa, för att sedan riva det och bygga takkupor enligt Attefallsreglerna?!
Politiker inser inte alltid vad deras nya lagar leder till. I detta fall har man väl inte tänkt att någon vill göra 2 attefallssaker samtidigt, tänkt att det är så sällsynt att det inträffar att det inte spelar någon roll i sammanhanget eller man vill motverka att folk gör det och i stället ska det granskas i ett bygglov, eller något annat.B BORNER skrev:
Om man nu skall försöka hitta någon logik i reglerna. Så är det korta svaret att attefallsreglerna var aldrig avsedda att användas för att appliceras vid ombyggnad/nybygge.
Tanken var att man skulle kunna få göra mindre byggen utan att blanda in onödigt mycket byråkrati. Om du bygger nytt, eller bygger ut med bygglov. Så förväntas du hälla dig inom "bygglovssystemet". Det som går att få bygglov för bygger du, det som inte går att få bygglov för låter man bli. Attefallsreglerna är tänkta att man skall kunna göra mindre byggnadsåtgärder utan att behöva tolka detaljplaneregler eller med tyckande från bygglovshandläggare. De är inte tänkta som en utökning av pågående bygglovspliktiga åtgärder.
Tanken var att man skulle kunna få göra mindre byggen utan att blanda in onödigt mycket byråkrati. Om du bygger nytt, eller bygger ut med bygglov. Så förväntas du hälla dig inom "bygglovssystemet". Det som går att få bygglov för bygger du, det som inte går att få bygglov för låter man bli. Attefallsreglerna är tänkta att man skall kunna göra mindre byggnadsåtgärder utan att behöva tolka detaljplaneregler eller med tyckande från bygglovshandläggare. De är inte tänkta som en utökning av pågående bygglovspliktiga åtgärder.
Egentligen skulle reglerna kunnat vara klarare om man ex. infört en karenstid att du inte får göra bygglovsfria åtgärder på fastigheten inom ex. 3 år sedan du fått slutbevis för senaste bygglovpliktiga saken. Då skulle det aldrig bli aktuellt att behöva fundera på hur billig/dålig vägg jag kan bygga som skall rivas veckan efter slutbesked för att bygga på attefallsutbyggnaden.
Jag är dock glad att kommunen där vi har fritidshus sade om reglerna när jag ville bygga ut hälften med bygglov, hälften som attefallsutbyggnad. "egentligen får man inte göra så, men de regeln tycker vi är så dum att den bryr vi oss inte om i den här kommunen". Så jag fick startbesked för attefalls delen samtidigt som jag fick bygglovet beviljat, men jag var tvungen att göra två separata ärenden, med bara halva utbyggnaden med på bygglovsritningarna. Och andra halvan på attefallsansökan.
Jag är dock glad att kommunen där vi har fritidshus sade om reglerna när jag ville bygga ut hälften med bygglov, hälften som attefallsutbyggnad. "egentligen får man inte göra så, men de regeln tycker vi är så dum att den bryr vi oss inte om i den här kommunen". Så jag fick startbesked för attefalls delen samtidigt som jag fick bygglovet beviljat, men jag var tvungen att göra två separata ärenden, med bara halva utbyggnaden med på bygglovsritningarna. Och andra halvan på attefallsansökan.
Man kanske ska tänka sig att man inte ska väcka den björn som sover i såna här fall. Det kan ju tänkas att det införs regler som att attefallsåtgärder enbart får ske efter minst 20 år eller liknande. Det är ju en sak att få bygga en takkupa på sitt hus som ligger i ett område med 100 år gammal detaljplan, en helt annan att bygga takkupa i ett område där man de senaste åren beslutat att det inte får finnas.H hempularen skrev:
(om man nu tänker sig att det finns något vettigt skäl att det inte ska få finnas).
Vi gjorde likadant. Först ett bygglov på en tillbyggnad upp till max-byggarea. Sen en attefall på 13 kvm till. Det var i början av attefalleriet så de var väl lite mer pragmatiska då, innan det fanns rättsfall som styr hur tolkningarna ska ske.H hempularen skrev:
Men, det skulle inte förvåna mig att om någon drar det till sin spets i rätten med tillhörande media-cirkus och gråta-ut-reportage så ändras reglerna och rejäla karenstider införs för att stävja missbruk. Risken med detta är ju att kommunerna förstås anpassar detaljplaner efter att folk nyttjar attefall till max i efterhand så istället för att i ny detaljplan ha "max 200kvm och max 3 byggnader" så blir det "max 150kvm och max 2 byggnader".
För amorteringsregler och ROT krävs att en byggnad är befintlig, 5 år. Befintlig används även i definitionen för Attefallsåtgärder, men där har det istället tolkats som att byggnaden ska ha slutbesked för att vara befintlig.H hempularen skrev:
Angående TS. Kan ni inte lägga enkel takpapp där ni ska ha kuporna och få slutbesked. Hör med handläggaren vad som krävs.
Jag har fått uppfattningen att attefallsregeln gäller tillkommande BYA? En takkupa ökar ju inte byggnadens avtryck varken i yta eller höjd? Har jag fått nått om bakfoten?B BORNER skrev:
I vårt fall, så är det ju en helt ny tillbyggnad och där vi, i likhet med vad många av våra grannar grannar redan gjort, skulle vilja ha en takkupa för att kunna ha ett sovloft. Men då MÖD har ett antal domar, som tydligt tagit ställning mot diverse överklagande på just ansökningar där man velat sätta upp takkupor, så säger alltså vår handläggare att han inte, om han skall följa rättsfallen, kan godkänna en takkupa som "upplevs som dominerande", men, att vi kan bygga huset utan takkupor, och sedan riva en del av taket och få till en takkupa enligt attefallsreglerna.K Kvackatore skrev:
Eftersom det alltså är helt lagligt att få till det vi vill göra fast man inte får (på det mest logiska, resurssnålaste och ekonomiska sättet), så kanske det är lika bra att ta detta i nämnden (som någon tidigare föreslog), förutsatt då att nämnden är befolkad med någorlunda vettiga politiker...
Det finns tillbyggnad, 30kvm byggnad och takkupor inom "attefallsreglerna".K Kvackatore skrev:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ningsplikt/bygglovbefriade-atgarder/takkupor/
Försök att läsa några av de case handläggaren syftar på. Om det är solklart att det ni vill göra inte går att få igenom som bygglov, så kommer inte nämnden heller att godkänna det, och det kommer inte att lyckas med överklagande uppåt.
@hempularen Vilken kommun var det som hanterade detta på ett sådant förnuftigt sätt?H hempularen skrev:
Redigerat: